Hur kommer det sig att patienter i psykoterapi till övervÀgande del Àr kvinnor? Syftet med studien har, utifrÄn antagandet att psykisk ohÀlsa drabbar kvinnor och mÀn ungefÀr lika, varit att undersöka om mÀns och kvinnors eventuellt skilda förvÀntningar pÄ en psykoterapeutisk relation kan utgöra ett möjligt delsvar. Studien har haft en explorativ utgÄngspunkt i syfte att ge uppslag snarare Àn generaliserbara svar.Respondenter var medarbetare pÄ olika arbetsplatser, till största delen inom kyrklig sektor (n=68, 41% mÀn, 59% kvinnor). Datainsamling skedde genom anonym enkÀt vars  utgÄngspunkt hÀmtats i tidigare forskning kring skillnader mellan mÀns och kvinnors förvÀntningar.Som alternativ till kön har studien Àven prövat sjÀlvskattningar av traditionellt maskulina och/eller feminina personlighetsdrag (BSRISE) samt grundlÀggande förhÄllningssÀtt i betydelsefulla relationer.Svaren har analyserats i form av korstabeller. Resultatet gav att respondentgruppen var förhÄllandevis överens om terapeutens första prioritet ? att hÄlla fokus pÄ patientens problem och mÄl med terapin.

Att söka hjÀlp pÄ en akutmottagning kan mÄnga gÄnger innebÀra ett första intryck i vÄrdkedjan pÄ ett sjukhus. Mötet pÄ en akutmottagning Àr ofta kort, dÀrför Àr det av stor vikt att bemötandet blir sÄ bra som möjligt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att söka vÄrd pÄ en akutmottagning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar analyserades med stöd av Burnand (1996) samt en arbetsgÄng enligt Fribergs (2006) fem steg. Resultatet identifierade sju huvudomrÄden om patienters egna upplevelser pÄ en akutmottagning.

Vi har valt att göra en studie dÀr vÄrt syfte var att undersöka vad det Àr som pÄverkar att unga kvinnor mÄr dÄligt samt varför de vÀljer att skada sig sjÀlva. Genom en kvalitativ studie har vi tagit del av unga kvinnors och olika instansers livsberÀttelser och erfarenheter kring dessa fenomen. Det som ligger till grund för vÄr analys Àr resultatet utifrÄn livsberÀttelserna och erfarenheterna samt tidigare forskning. Detta för att vÀga upp vÄrt material i analysen dÄ det Àr en mindre studie som vi har gjort.Genom vÄra sju intervjuer, tre stycken unga kvinnor och fyra stycken instanser, har vi kommit fram till att kvinnorna pÄverkas av yttre faktorer, exempelvis av de saker som skrivs i media. En annan faktor som vi sÄg pÄverkade kvinnorna var familjesituationen, dÀr tryggheten inte alltid har funnits med i bilden.

Bakgrund: Sexualitet hos Àldre Àr precis som hos yngre en viktig del av livskvaliteten. Den sexuella förmÄgan och de sexuella behoven fortsÀtter lÄngt upp i Ären. Ett aktivt sexualliv har visat sig vara bra för vÀlbefinnandet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som har en positiv pÄverkan pÄ Àldre kvinnors sexuella vÀlbefinnande.Metod: En kvantitativ metod har anvÀnds pÄ ett redan insamlat datamaterial. Detta material bestÄr av omfattande enkÀter som samlades in under Ären 2000-2003. Huvudvariabel sexuellt vÀlbefinnande har testats mot flera relevanta variabler.

Introduktion: NÀr nÄgon i en familj drabbas av en stroke Àr det inte ovanligt att nÄgon annan i familjen blir anhörigvÄrdare. Det Àr inte endast individen som drabbas av en stroke som pÄverkas utan hela familjen berörs av sjukdomen. Syftet var att belysa anhörigvÄrdares upplevelser av att vÄrda en nÀra anhörig efter en stroke. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna, CINAHL och PubMed.

Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i sÄvÀl Sverige som i övriga vÀrlden. I Sverige drabbas Ärligen omkring 7 000 kvinnor, vilket resulterar i att varje dag, tolv mÄnader om Äret, diagnostiseras ett 20- tal kvinnor med bröstcancer. Diagnosen bröstcancer leder ofta till en krisreaktion pÄ grund av den psykologiska och den existentiella pÄfrestningen. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. En litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar som bygger pÄ nio artiklar med en kvalitativ ansats har gjorts.

Cancer Àr en vanligt förekommande sjukdom som berÀknas drabba var tredje svensk person. Den som drabbas av svÄr sjukdom stÀlls inför utmaningar sÄvÀl kroppsliga och existentiella som etiska. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor upplever sin kropp vid cancersjukdom. Litteratursökningen skedde i CINAHL och PubMed och genererade totalt 14 studier. Analysmetoden som anvÀndes var en kvalitativ innehÄllsanalys med ett inifrÄnperspektiv Analysen resulterade i fem kategorier; att kÀnna att kroppens inre förÀndras, att leva med en frÀmmande kropp, att förlora en del av sig sjÀlv, att inte kunna kontrollera eller lita pÄ kroppen och att vara positiv till kroppen trots sjukdom.

Bakgrund: VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO), rÀknar med att unipolÀr depression kommer bli allt vanligare och att det Är 2020 kommer klassas som det nÀst största hÀlsoproblemet i vÀrlden. Detta medför att sjuksköterskor kommer att trÀffa pÄ dessa patienter inom alla vÄrdenheter. För att kunna utföra omvÄrdnadsarbetet pÄ ett optimalt sÀtt behöver sjuksköterskan ha kunskap om patienternas upplevelser av hur det Àr att drabbas av och leva med en unipolÀr depression. Syfte: Var att belysa individers upplevelser av hur det Àr att drabbas av och leva med en unipolÀr depression. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar genomfördes.

Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att fÄ dö i sitt eget hem. VÄrden i hemmet gör att familjen fÄ inta ledarrollen i omvÄrdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vÄrda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie dÀr aktuell forskning inom palliativ vÄrd sammanstÀlldes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

Background:Breast milk has many good qualities and recommendations declare that breast milk alone is the most favorable choice for newborn babies up to six months of age. When the mother canÂŽt provide her own breast milk for her baby, donor milk is a valuable source. Unfortunately the demand is often higher than the supply and thereby milk banks suffer from shortages. Aim: Highlighting women's experiences of being milk donors. Method: The study has been conducted as a literature review in which existing research has been used.

Att tala samma sprÄk Àr en förutsÀttning för ett gott ledarskap - En studie av lÀrande och förvÀntningar i samband med en ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. MÄlet Àr att söka reda pÄ de eventuella behÄllningar deltagare och företag haft av en ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fÄtt ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebÀr utifrÄn litteraturen och den konsultfirma företaget anvÀnt sig av för att hÄlla i utbildningen. Vidare kommer en jÀmförelse att göras mellan den information som stÄr skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap.Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt med Ätta intervjuer som Àr uppdelade i tvÄ informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till Àr att deltagarnas upplevelser av ledarskapsutbildningen Àr av positiv karaktÀr.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra manliga och kvinnliga programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 Är som intervjun har utvecklats Àr den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen Àr baserad pÄ teorier om hur man uppnÄr en bra intervjuteknik genom olika knep, samt teorier om genus inom journalistiken dÀr den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att anvÀnda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, dÀr vi har tagit fram frÄgor frÄn teorierna och som vi sedan stÀllt till vÄrt material.VÄra resultat visar att det finns mÄnga likheter i mÀns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar Àven att kvinnliga programledare har mer makt över intervjun genom sina frÄgor och hur de agerar.

Inom EU Àr det tillÄtet att göra abort som högst upp till den 24 graviditetsveckan men Sverige Àr det enda land i Europa som tillÄter fri abort upp till den 18 graviditetsveckan. Avbrytande av havandeskap fÄr endast ske innan fostret utvecklats sÄ pass mycket att det anses vara livsdugligt utanför kvinnans kropp. De olika typerna pÄ inducerad abort Àr medicinsk abort och kirurgisk abort. Eftersom varje kvinna har sin egen bakgrund och Àr olika sÄrbar vill författaren med denna studie undersöka kvinnors kÀnslor efter inducerad abort för att skapa en förstÄelse för vilka kÀnslor som upplevs dÄ kÀnslor kan skilja sig frÄn person till person, och för att abort i dagens samhÀlle Àr vanligt förekommande. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse om kvinnors kÀnslor efter inducerad abort.