Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på kvinnors rätt till utbildning och kvinnans plats i samhället i samband med riksdagsdebatten om läroverksreformen 1927. Genom denna reform skulle det bli ytterliggare förbättringar, mer lika vilkor för båda könen i vår utbildningshistoria. Utvecklingen av denna reform ledde till att kvinnor skulle få tillträde till de statliga läroverken och därmed kunde avlägga en högre utbildningsexamen. Genom denna undersökning vill jag lyfta fram de olika åsikterna om kvinnors rätt till utbildning på politisk nivå under mellankrigstiden i Sverige, för att vi som blivande lärare ska få en förståelse för andra länders situation idag när det gäller utbildning för flickor och pojkar..

Vårdtiden efter att kvinnor fått barn har stadigt förkortats i Sverige. Det är förknippat med både positiva och negativa känslor hos kvinnorna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av tidig hemgång sett ur ett transkulturellt perspektiv. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera 15 utvalda artiklar från hela världen. Analysen resulterade i fyra kategorier som visade att kvinnor inte får välja när de vill gå hem, att de kände sig ensamma och osäkra men även att de litade på sig själva och personalen, och att de kände tillhörighet med partnern och anhöriga.

Graviditetsförlust i form av tidiga missfall är en vanlig diagnos i sjukvården. En mer sällsynt diagnos är utomkvedshavandeskap som kan ha ett dramatiskt förlopp och vara direkt livshotande. Sjuksköterskan kan inom flera olika områden i sjuk-vården träffa på kvinnor som har råkat ut för någon av dessa förluster och behöver omvårdnad. Syftet med litteraturöversikten var att ta reda på vad eventuell forsk-ning visade angående kvinnors känslomässiga upplevelser vid graviditetsförlust samt att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa kvinnors reaktioner på vården. För att uppnå syftet gjordes en litteraturöversikt enligt Friberg (2006).

SAMMANFATTNINGBakgrundBröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje år i Sverige. Trippeldiagnostik som består av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning är en metod som hjälper att tidigt upptäcka cancern. Vanligaste behandlingsformen är kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försämrat välbefinnande respektive försämrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förändras efter genomgången mastektomi vilket lämnar en påminnelse om sjukdomen i form av ett permanent ärr.

Bröstcancer drabbar 15-20 kvinnor i Sverige varje dag, vilket innebär att det är en av de vanligaste sjukdomarna. Vi har valt att studera om bröstcancer då detta är en sjukdom som påverkar hela kvinnors liv och livsvärld. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Vi har valt att analysera fyra biografier utifrån kvalitativ innehållsanalys, detta har gett oss en helhetsbild av kvinnor som genomgått bröstcancer. I resultat framkom att när en kvinna drabbas av bröstcancer leder det till förändringar i både livsvärlden och den subjektiva kroppen.

Cancer är en av vår tids absolut största sjukdomar och varje år insjuknar drygt 55 000 människor i Sverige. Risken att drabbas är ungefär lika stor hos kvinnor som hos män, men om man ser bara till bröstcancer så får en kvinna i timman besked om att hon har drabbats av cancer. Den forskning som finns idag belyser på ett väldigt generaliserande sätt kvinnors reaktioner i samband med sina cancerdiagnoser. Majoriteten av studierna fokuserar på tiden under, alternativt efter själva behandlingen och i de resultat som presenteras så belyses sällan den känslomässiga process som äger rum hos kvinnorna vid det absolut första diagnostiseringstillfället. Syftet med denna studie är att genom att göra en kvalitativ innehållsanalys baserad på narrativa berättelser, kunna undersöka kvinnors omedelbara upplevelser i samband med att de får sitt cancerbesked.

Syftet med studien var att beskriva långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av delaktighet i aktivitet. Åtta långtidssjukskrivna kvinnor mellan 44-58 år ingick i studien. Datainsamlingen skedde i form av ostrukturerade intervjuer och analyserades utifrån en komparativ analysprocess. Detta resulterade i en kärnkategori: ? Upplevelsen av delaktighet i aktivitet vid långtidssjukskrivning? och fyra underkategorier: ?Anpassning av självbild och värderingar?, ?Anpassning av tid och tempo?, ?Anpassning av aktivitetsutförande? och ?Anpassning av social miljö?.

2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer årligen. Vanliga behandlingsmetoder är kirurgi, strål- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk påverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad än andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar analyserades.

Bakgrund: Under 2007 dog 135 av 100 000 kvinnor i akut hjärtinfarkt. Andelen av de som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård har halverats jämfört med 1980-talet. Levnadsvanorna står för 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt. Mäns och kvinnors hjärtinfarkt skiljer sig åt, då kvinnor ofta drabbas av en tyst hjärtinfarkt. Det är den snabba behandlingen som gör att kvinnorna överlever.

Bröstcancer är en utav de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor. Omkring 7 000 svenska kvinnor blir diagnostiserade med sjukdomen varje år. Trots mängden bröstcancerdiagnoser ser prognosen god ut och 75 procent av kvinnorna överlever sjukdomen under en tioårsperiod. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av hur bröstcancer påverkar livssituationen. Metoden var en litteraturöversikt.

Status handlar om en persons position i en hierarki inom en viss grupp. Det är inte en egenskap utan något som uppstår i relationen mellan människor. Syftet med denna studie var att kartlägga eventuella skillnader vad gäller hur människor attribuerar kvinnors och mäns statusbeteende. Med hjälp av en egenframtagen enkät samlades data in från 57 studenter vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Data analyserades med hjälp av en variansanalys.

Magisteruppsats Turismgeografi.

Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser ställs varje år i Sverige. Ungefär 7000 av dessa är kvinnor som drabbas av någon form av bröstcancer. Detta innebär att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer.Metod: För att besvara studiens syfte användes systematisk litteraturstudie som metod.

This essay is about literature instruction in the last three years of Sweden?s compulsory school from one teacher?s and six of his pupils? perspective. The research is analysed from a socio-cultural perspective on learning and literature reception.The empiric material is based on interviews with the teacher and six of his students.The research shows that there is a difference between what the pupils read on their spare time and what they read during Swedish instruction. It also shows that the pupils wants literature full of action where descriptions of people and the setting don?t slow down the reading experience.The teacher is successful in finding literature the pupils appreciate but sees the value of literature on another level ? in the processing of the reading experience.

Det som är vackert är även njutningsfullt. Men skönhet kan bli ett problem när det betraktas som en fast enhet och när gränsen mellan kropp och identitet suddas ut. Utseende kan både direkt och indirekt påverka en människas självbild samt hur människor bemöts. Studien syftar till att undersöka hur kvinnor förhåller sig till sitt utseende och sin person samt om det finns någon skillnad i detta beroende på individens livsstil och omgivning. Studien är avgränsad till att undersöka uppfattningen hos kvinnliga studenter vid Luleå tekniska universitet och genomfördes med hjälp av enkäter.