BakgrundForskning har visat att Mindfulness-baserade program har positiv inverkan på olika sjukdomar i samband med traditionell behandling. Mindfulness-based stress reduction (MBSR) bidrar till snabbare tillfrisknande, minskad stress och ökad livskvalitet (Ludwig & Kabat-Zinn, 2008). Enligt Baer, (2003) uttrycker Kvinnor ett behov av komplement till den vanliga bröstcancerbehandlingen. En av de vanligaste komplementmetoderna som används är MBSR ? åttaveckorsprogrammet. SyfteSyftet var att belysa betydelsen av mindfulness och Mindfulnss-based stress reduction i anslutning till behandlingen av Kvinnor med bröstcancer.  MetodLitteraturöversikt var den metod som skapar överblick över ett ämne.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var Kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på Kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och Kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Det är mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för Kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler Kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade mentorprogram för Kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet Kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för Kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av Kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos Kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 Kvinnor årligen med bröstcancer. Sjukdomen påverkar hela kvinnans livssituation då den medför en rad fysiska förändringar som påverkar identiteten som kvinna och självuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner är inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur Kvinnor upplever den förändrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos Kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga Kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags? och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv.

Benskörhet är en sjukdom som drabbar mest Kvinnor och resulterar ofta i frakturer av höft, rygg och underarm. Dessa frakturer kan uppstå vid obetydlig påfrestning på skelettet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Kvinnors erfarenheter av att leva med benskörhet. För att erhålla fördjupad kunskap har tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1988 och 2002 analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Acceptera och förstå vad sjukdomen leder till, Upplevelse och hantering av smärta, Begränsningar som leder till beroende i det dagliga livet och Förlust av kroppens hållning.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnobilden i argentinsk press på ett kvalitativt sätt. Jag har undersökt om det finns språkliga och innehållsliga mönster kopplat till konstruktionen av ?kvinnlighet? och stereotyper i ett antal tidningsartiklar.     Materialet består av sex artiklar från två argentinska dagstidningar; Clarín och La Nación. Anledningen till valet av just dessa tidningar är att de är har den största upplagan i Argentina och att de är rikstäckande. Kriteriet för att en artikel skulle väljas ut är att en kvinna måste vara huvudsubjekt i texten.     Jag har utgått från teorier om genuskonstruktion och könsbundna stereotyper och hur dessa uppstår i massmedierna.     Metoden som tillämpats på de sex artiklarna är kritisk diskursanalys baserad på Teun A van Dijk.

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

Den afrikanska kontinenten beräknas att drabbas mer än någon annan region av klimat-förändringarnas direkta effekter. Samtidigt är anpassningsmöjligheterna här begränsade och ekonomin särskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sårbarhet är relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst Kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom Kvinnor utgör majoriteten av världens fattiga befolkningar. Sårbarhet inför ett förändrat klimat grundas dock inte enbart på ekonomiska och finansiella tillgångar.

Ämnesbakgrund: Bröstcancer är en av de stora folksjukdomarna i Sverige som drabbar var tionde kvinna. Att drabbas av bröstcancer kan antas innebära ett stort lidande för Kvinnorna. Syfte: Beskriva Kvinnors upplevelser av lidande i samband med diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta längre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med graviditet bland annat kan leda till missfall, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. En stor andel av dessa Kvinnor är medvetna om riskerna rökning under graviditet kan medföra men trots det fortsätter de att röka. Om vårdgivaren är medveten om de bakomliggande faktorerna till Kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda kvinnan en individanpassad omvårdnad. För att kunna erbjuda rätt vård är personcentrerad omvårdnad viktigt.

Hjärt-kärlsjukdomar är idag den vanligaste dödsorsaken hos både Kvinnor och män. Den som drabbas riskerar att få hela sin livsvärld krossad då hela tillvaron drabbas hårt av hjärtinfarkten. Det gäller också för de personer som finns i den drabbades närhet. De Kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt skiljer sig en del från männen, både vad gäller sjukdomsbild och vad som sker efter hjärtinfarkten. Mitt syfte har varit att beskriva vuxna Kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt.

När mäns våld mot Kvinnor diskuteras i Sverige nämns ofta orsaken vara bristande jämställdhet mellan könen. Trots att jämställdhet diskuteras nämns inte Kvinnors våld mot män. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur män utsatta för intimt partnervåld av Kvinnor har det i Sverige, vilken hjälp de får och hur de blir bemötta. En kvalitativ metod användes i vilken 12 män utsatta för intimt partnervåld intervjuades. Resultaten visar att de utsatta männen hade utstått psykiskt, fysiskt och i vissa fall även sexuellt våld.

I ett samhällsperspektiv är organiserad Gynekologisk cellprovtagning (GCK) en kostnadseffektiv metod för att förebygga samt minska dödligheten i livmoderhalscancer, vilken är den näst vanligaste cancerformen hos Kvinnor världen över. Genom GCK kan förstadium till livmodershalscancer upptäckas. Dödligheten i livmoderhalscancer har minskat i Sverige sedan organiserad GCK infördes och tidigare studier visar att denna cancerform förekommer oftare hos Kvinnor som inte deltar i organiserad GCK. Många Kvinnor väljer dock att avstå från att delta. Syftet med denna studie är att beskriva Kvinnors tankar om organiserad gynekologisk cellprovtagningskontroll när de valt att avstå från deltagande i sådan.