Bakgrund: Kvinnors psykiska välbefinnande har försämrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för Kvinnor att någon gång i livet drabbas av depression är 40 %.Syfte: Att belysa Kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn på orsaker till depression var tidigare negativa livserfarenheter.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot Kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt Kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler blir äldre äldre. Kvinnor lever längre än män. Fysisk aktivitet bidrar till att vara oberoende långt upp i hög ålder och ett friskare liv. Inom golfidrotten har andelen äldre Kvinnor ökat och det föranleder denna studie. Syfte: Belysa vad golfen betyder för Kvinnor 65+ och äldre utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och hur golf påverkar deras livskvalitet.

Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto färre Kvinnor finns det. Det intressanta är att titta på de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den många gånger dolda situation och struktur som råder för Kvinnor i samhället och i våra organisationer, det vill säga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och upplevelsen av karriär- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet från studien pekade på att Kvinnor hade en stark vilja att göra karriär, medan männen hade en mer distanserad inställning.

Att drabbas av en svår sjukdom innebär en stor förändring för den drabbade och hans/hennes närstående. Idag är hjärtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige hos Kvinnor över 55 år. Dödligheten tenderar att öka hos Kvinnorna vilket kan bero på Kvinnors ökade rökvanor, latent diabetes och förekomsten av metabolt syndrom (blodfettsrubbningar, högt blodtryck och insulinresistens). Syftet var att få fram vilka känslor som uppkommer hos Kvinnor efter att de drabbats av en hjärtinfarkt samt hur deras livssituation förändras. Metoden är en litteraturstudie baserad på Evans modell där sju kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre huvudteman och tillhörande subteman.

Mäns våld mot Kvinnor i nära relationer är ett specifikt samhällsproblem då det påverkar den privata tryggheten och rätten att bestämma över den egna kroppen och det egna livet, som är en mänsklig rättighet. Kvinnor och män lever på grund av våldet under olika villkor och våldet möjliggörs av den ojämställdhet som finns i samhället i övrigt, den genusordning som råder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsättning och som utsätts för våld är så kallat dubbelt utsatta på grund av funktionsnedsättningen och på grund av att de är Kvinnor. Våldet kan även ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsättningen. Våld i nära relationer är ofta dolt för omvärlden och våldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos Kvinnor och påverkar både det fysiska och psykiska välbefinnandet. Kirurgi är en vanlig behandling för att avlägsna tumören i bröstet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten och den psykosociala hälsan hos Kvinnor från olika kulturer som genomgått en bröstcancerkirurgi med eller utan en rekonstruktion. Metoden som användes var litteraturstudie där 15 artiklar från databasen PubMed inkluderades. Resultatet fann att Kvinnor som väljer att genomgå rekonstruktion har sämre självkänsla och kroppsbild före operationen än Kvinnor som avstår från rekonstruktion.

Våld mot Kvinnor är ett vanligt problem där minst 20 procent av världens alla Kvinnor är drabbade. De Kvinnor som lever i ett våldsutsatt förhållande har sämre hälsa och söker vård oftare än den övriga kvinnliga befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors föreställningar om att stödja våldsutsatta Kvinnor. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor som analyserades med tematisk kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svårigheter med att få kvinnan att berätta och att våga ställa frågan om våld.

Sammanfattning:Bröstcancer är vanligaste cancerformen hos Kvinnor och varje år drabbas ca 6300 Kvinnor i Sverige. Statistiskt sett innebär det att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer i Sverige. Sjuksköterskor kommer med stor säkerhet möta Kvinnor som drabbats av bröstcancer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bröstcanceropererade Kvinnors upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal. Fem olika databaser användes för att hitta vetenskapliga artiklar: Cinahl, Pubmed, PsycINFO, Swemed och Cochrane.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, Kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa Kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av gravida Kvinnors upplevelse av förlossningsrädsla i relation till deras sociodemografiska, psykiatriska och obstetriska bakgrund samt önskat förlossningssätt. Metod. Förstföderskor och omföderskor som skrevs in på barnmorskemottagning tillfrågades om deltagande i studien och fick besvara två frågeformulär under graviditeten. Resultat. Totalt 776 Kvinnor svarade på båda frågeformulären och svarsfrekvensen för de flesta frågor som användes till studien var över 92 %.

Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar våldtagna Kvinnor till att söka stöd alternativt inte söka stöd, samt att få en förståelse för hur stödet kan förbättras.Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och intervjuat personal från olika organisationer som arbetar med stöd för våldtagna Kvinnor. Vi utförde fem intervjuer och använde oss sedan av kodning för att analysera materialet.Det framkommer i intervjuerna att det antas finnas ett stort antal våldtagna Kvinnor som inte söker stöd, detta på grund av att de känner skuld och skam inför det de utsatts för. Även samhällets attityder kring våldtäkt tas upp som en av orsakerna till att många våldtagna Kvinnor inte söker stöd. Om händelsen blir känd kan Kvinnorna påverkas på så sätt att hon ses som en avvikare och kan hamna utanför, vilket gör det svårt för de våldtäktsdrabbade att våga prata det de varit med om. Trots detta söker en del våldtagna Kvinnor stöd, ofta är det de, som flera år efter att våldtäkten ägt rum, känner att de nått botten.

Bakgrund: Våld i nära relationer var ett globalt folkhälsoproblem. Drygt fyra av fem Kvinnor i Sverige har upplevt någon typ av våld. Dessa Kvinnor upplevde ofta skam i kontakten med sjukvården där sjuksköterskor upplevts dömande och respektlösa. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och identifieringen av våldsutsatta Kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden kring Kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

I detta arbete intresserar vi oss för mötet mellan unga Kvinnor och talet om och från pornografin, i syfte att förstå hur detta tal upplevs av individerna. Studien bygger på utskrifter från två fokusgruppsintervjuer. Informanter var fem unga Kvinnor. Diskursanalys användes som metod för bearbetningen av materialet och resultaten diskuterades utifrån för ämnet relevant litteratur, i huvudsak feministisk och psykoanalytisk sådan.Deltagarna upplevde sig som klämda mellan den pornografiska diskursen som föreskriver ett visst utseende och en viss sexrepertoar och det motstridiga talet om pornografi som betraktar den antingen som kvinnoförtryck, eller som enbart filmatiserade fantasier. En konvergenspunkt gemensam för diskursanalysens resultat och de teorier vi använt, verkar uppstå kring kontrollen av kvinnlig sexualitet..

Kvinnan har i alla tider drivit företag, men ändå inte varit lika accepterad som mannen när man talar om entreprenörskap. Syftet med den här studien är att undersöka hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos Kvinnor som vill starta företag. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts; fyra med personer som arbetar inom området för entreprenörskap samt två med personer som idag är verksamma entreprenörer. Slutsatsen är att entreprenöriella sammanhang är till stor del uppbyggda på strukturer där mannen är norm, vilket leder till att Kvinnor inte identifierar sig som entreprenörer i samma utsträckning som mannen gör. Därmed blir den meningsskapande processen negativt påverkad och Kvinnor har på grund av detta ett längre steg till att starta företag..