I denna uppsats undersöks dagstidningen Svenska Dagbladet under de dagar de olympiska spelen hÄlls vid fyra olika Ärtal för att studera medias bild av kvinnor som idrottar. Undersökningen tar sin början vid Är 1912, dÀrefter följer Ären 1948 och 1968 för att sedan avslutas vid det senaste OS-tillfÀllet Är 2008. Vid de dagar tÀvlingarna hölls, som varierar i antal, har tidningarna som gavs ut de tvÄ första dagarna, de tvÄ dagarna i mitten och de tvÄ avslutande dagarna studerats och analyserats för att skapa en bild av tidningens attityd till idrottsutövande kvinnor. NÄgra generella slutsatser frÄn resultatet kan inte göras, dÀremot ges en inblick i hur attityden till kvinnor och idrott utvecklats under 94 Är. Resultatet frÄn denna uppsats kan anvÀndas för att förstÄ var de normer och attityder vi har idag grundar sig.

Syftet med denna uppsats var att studera hur tevereklam till kvinnor och till mÀn kan beskrivas. Vi ville uppnÄ syftet genom att undersöka hur ett företag arbetar med att utforma tevereklam till kvinnor och mÀn: vilka mÄl samt fördelar och nackdelar de har med tevereklam, hur tevereklam utformas, hur traditionella könsroller eventuellt pÄverkar utformningen samt om lagar och egenÄtgÀrder har nÄgon pÄverkan pÄ innehÄllet i tevereklam. För att uppnÄ detta syfte gjorde vi en fallstudie pÄ RoxxEmotion Film & Television, ett mindre företag som Àr en del av Roxx Communication Group AB. Vi utförde en telefonintervju med en av de tvÄ personer som ansvarar för tevereklamfilm pÄ företaget. Slutsatser frÄn denna fallstudie visar att det Àr vanligt att rikta tevereklam till ett visst kön men att tillvÀgagÄngssÀtt vid utformning av tevereklam samt mÄl, fördelar och nackdelar med tevereklam Àr lika för reklam till bÄde kvinnor och mÀn.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsÀttning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende pÄ typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat sprÄk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jÀmte pedagogiska insatser har lett till en allt bÀttre sprÄklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsÀttning och ett minskande glapp till jÀmnÄriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och lÀsförmÄga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus pÄ hur det patriarkala sprÄket inom kristen tradition pÄverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer anvÀnder och tolkar detta patriarkala sprÄk för att göra det inkluderande Àven för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benÀmna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, sÄsom Gud Fader och Moder. Genom att tillÀmpa litteraturstudium som metod framgÄr att kvinnor frÄn början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsÄr och nÀrmast efter hans död. DÀrefter tar mÀn allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral. AngÄende resultatet av vad jag kom fram till kan sÀgas att trots att det kristna sprÄket utesluter kvinnor i teorin, Àr det de kristna mÀnnen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio Är tillbaka i tiden har en vÄg av feministteologer kÀmpat för att kvinnor ska kÀnna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera sprÄk, omvÀrdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud Àven med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper..

SmÄbarnsförÀldrarna som ratas pÄ arbetsmarknaden. De fem senaste Ären har DO fÄtt in över 300 anmÀlningar om missgynnande i samband med förÀldraledighet. Att kvinnor Àr klart överrepresenterade bland dessa Àr varken förvÄnande eller svÄrt att belÀgga efter en genomgÄng av anmÀlningarna. Kvinnor kan dessutom anmÀla pÄ tvÄ olika grunder; missgynnande i samband med förÀldraledighet och könsdiskriminering, dÀr graviditet rÀknas in.Vid en jÀmförelse mellan dessa tvÄ anmÀlningsgrunder Àr ett tydligt mönster att fler av dem som har angett graviditet som orsak till varför de har blivit utsatta har blivit uppsagda, fÄtt sin provanstÀllning avslutad eller pÄ annat sÀtt inte lÀngre fÄtt arbeta kvar. NÀr anmÀlningen istÀllet har rört missgynnande i samband med förÀldraledighet har majoriteten av anmÀlarna, sÄvÀl mÀn som kvinnor, ansett sig blivit utsatta genom att de har fÄtt lÀgre lön, sÀmre arbetsuppgifter eller sÀmre arbetstider Àn innan barn kom in i bilden.En annan aspekt Àr att de med osÀkra anstÀllningar Àr hÄrt drabbade.

Bakgrund: Att vÀnta barn och bli mamma Àr för kvinnan en av livets största hÀndelser. För gravida kvinnor som behöver specialiserad vÄrd eller individuell planering kring graviditet, förlossning och eftervÄrd finns det i Sverige enheter för kvinnor med komplicerat barnafödande. Bedsiderapportering har studerats inom olika verksamheter men inte tidigare inom vÄrd vid barnafödande. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors erfarenheter av bedsiderapportering vid en specialobstetrisk BB-avdelning. Metod: Intervjuer genomfördes med sex kvinnor som var inskrivna pÄ den specialobstetriska BB-avdelningen.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten Àr at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. VÄr undersökning Àr genomförd som observation pÄ tvÄ förskolor och i en förskoleklass.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefÀr fem till sju Är senare i livet Àn mÀn. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom pÄ bröstsmÀrtor och vÀntar ofta för lÀnge med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ artiklar frÄn 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stÀmde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefÀr fem till sju Är senare i livet Àn mÀn. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom pÄ bröstsmÀrtor och vÀntar ofta för lÀnge med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ artiklar frÄn 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stÀmde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Syftet med studien var att studera förÀldrainvolvering och barns motivation till tennis utifrÄn förÀldrars perspektiv relaterat till Tennis Syds pÄgÄende projekt Tennis10s. I studien deltog 64 förÀldrar i Äldrarna 31-58 Är (m=41,69 sd=5,14) varav 26 var kvinnor (m=40,08 sd=4,98) och 38 mÀn (m=42,79 sd=5,01) som hade barn aktiva inom tennis i Äldrarna 6-11 Är. I studien anvÀndes instrumenten Motivation Till Idrott samt Parental Involvement Sport Questionnaire. Resultaten visade att förÀldrar rangordnade kompisskap, laganda, glÀdje och kompetens som de frÀmsta motivationsfaktorerna till att sitt barn spelar tennis. FörÀldrarna rangordnade beröm och förstÄelse samt aktiv involvering som de mest förekommande beteendena i sitt upplevda engagemang kring sitt barns tennis deltagande.

I forskningsprojektet undersöktes hur fem högutbildade utlandsfödda kvinnor har kommit in pÄ arbetsmarknaden och fÄtt ett arbete utifrÄn sin kompetens. I studien presenteras resultat om hur dessa utlandsfödda kvinnor i egenskap av bland annat ett feministiskt synsÀtt och utifrÄn sin egen förmÄga har kommit in pÄ arbetsmarknaden. Hinder och framgÄng som kvinnorna upplever i sin yrkesverksamhet beskrivs i studien. Denna kvalitativa studie genomfördes med e-metodologi, en sammankoppling av den fysiska och den elektroniska vÀrlden.  .

Genusforskning har visat pÄ hur mÀn och kvinnor skildras i medier och bildreklam dÀr resultat visar att det finns tydliga skillnader i framstÀllningen av kvinnor och mÀn. I den hÀr studien har reportage med kÀnda kvinnor och mÀn i tvÄ svenska modemagasin Elle och King analyserats. Syftet med undersökningen Àr att belysa pÄ vilket sÀtt kvinnorna och mÀnnen skildras i reportagen i modemagasinen. En kvalitativ textanalys har gjorts av totalt tolv reportage, sex reportage frÄn varje magasin, publicerade under december 2012 ? maj 2013.

Denna studie syftar till att se pÄ hur barn tar sig an konstruktionsritningar i jÀmförelse med fritt byggande i en lekfull gruppmiljö. Tidigare forskning visar skillnad mellan mÀngden mÀn och kvinnor i tekniska yrken och Àven mÀn och kvinnors instÀllning till de tekniska Àmnena. Vissa forskare visar ocksÄ pÄ Äldersskillnader mellan hur barn lÀr sig tekniska Àmnen. Tar fyra- och femÄringar frivilligt sig an konstruktionsritningar, följer dem och fÀrdigstÀller de konstruktionen? Studien har sÀrskilt tittat pÄ om det fanns skillnader mellan flickorna och pojkarna nÀr de byggde? Hur pÄverkar barnens eget intresse hur de bygger? Om barn, fyra och fem Är gamla kan följa bygginstruktioner?Resultatet av denna studie, i viss mÄn, stödjer tidigare forskning om att det finns en genus aspekt redan i förskoleÄldern, pojkarna var mer försekomna och hade lÀttare för att följa lego instruktioner Àn flickorna, men frÄgan kvarstÄr; varför finns denna skillnad? Förutom genusaspekten fanns det ocksÄ ett tydligt resultat som visade pÄ skillnad i byggkunskap mellan fyraÄringar och femÄringar.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

VÄrt problemomrÄde berör TV/filmens inflytande pÄ barn. Anledningen till vÄrt val av problemomrÄde beror pÄ att bÄde vuxna och barn Àgnar mycket tid av sin vardag Ät TV/film. I vÄr framtida roll som lÀrare Àr det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna Àr viktiga för att hjÀlpa barn att sortera, ifrÄgasÀtta och reflektera kring saker som har hÀnt. VÄrt syfte med undersökningen Àr att förstÄ hur TV/film inspirerar barn. VÄr huvudfrÄga Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att TV/film Àr en inspirationskÀlla för barn? Hur yttrar det sig? UnderfrÄgor till denna Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett pÄ TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att fÄ fram resultat i studien har vi anvÀnt oss av metodtriangulering.