Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svÄrigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lÄgstatusomrÄde och med hög invandrartÀthet. Min undersökning handlar om barn i svÄrigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna/skolan ser pÄ barn i svÄrigheter samt vilken hjÀlp skolan kan erbjuda för att förbÀttra skolsituationen för dessa barn och hjÀlpa dem. Syftet Àr Àven att nÀrmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att fÄ reda pÄ varför de har valt att arbeta med barn i svÄrigheter.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur förÀldrar med barn i neuropsykiatriska svÄrigheter ser pÄ det stöd deras barn fÄtt i skolan. Vi har intervjuat sex förÀldrar i SkelleftÄ kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit Àr att alla barn har fÄtt nÄgon form av stöd, förÀldrarna Àr överlag nöjda med det stöd deras barn fÄtt. Enligt vÄr undersökning Àr de omrÄden skolorna skulle behöva utveckla förÀldrainflytande, skrivande av ÄtgÀrdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

År 2007 anmĂ€ldes 19600 fall av vĂ„ld mor kvinnor dĂ€r förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet Ă€r stort och vĂ„ldet Ă€r ofta vĂ€l dolt bakom hemmets vĂ€ggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relation samt ge en god omvĂ„rdnad till dessa nĂ€r de sökte till hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Ur de granskade artiklarna utlĂ€ste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relation", "Att möta vĂ„ldsutsatta kvinnor", "VĂ„ldsutsatta kvinnors erfarenheter av vĂ„rden", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans instĂ€llning till att stĂ€lla frĂ„gan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvĂ„rdnad till kvinnor utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relation.

Inom det privata nÀringslivet Àr kvinnor underrepresenterade pÄ högre chefspositioner. TeliaSonera i Sverige önskar förbÀttra möjligheterna för kvinnor att nÄ chefsposition inom företaget. I en tidigare undersökning pÄ mÄlgruppen kvinnor inom TeliaSonera har det identifierats att kvinnor upplever hinder för att ta sig vidare i karriÀren. Dessa hinder Àr framförallt förknippade med ett osynligt könsstrukturellt hinder kallat glastaket. Glastaket innebÀr att kvinnor kan avancera en bit upp i hierarkin men hejdas sedan omÀrkligt och nÄr inte de högsta positionerna.

SAMMANFATTNINGBröstcancer Ă€r nĂ„got som kvinnor i alla Ă„ldrar kan drabbas av. År 2011 insjuknade 8382 personer i hela Sverige. Bakgrunden: Det Ă€r mĂ€nnen som finns dĂ€r för att stötta kvinnorna men Ă€ven finnas dĂ€r för barnen och ge trygghet. Barnen upplever en oro över att mista deras moder. Problem: Det Ă€r av största vikt att beskriva hur det Ă€r att drabbas av bröstcancer och samtidigt vara mor till minderĂ„riga barn dĂ„ detta kan medföra en komplex livssituation.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjÀrtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmÀrksam pÄ i mötet med kvinnor i sjukvÄrden. En beskrivande litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktÀr analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmÀrta var ett vanligt rapporterat symtom men att mÄnga kvinnor inte hade bröstsmÀrta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta Àn mÀn att uppleva besvÀr frÄn kÀke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmÀrta visade sig förekomma i liknande utstrÀckning som bröstsmÀrta hos kvinnor med hjÀrtinfarkt.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

En av barnmorskans uppgifter under förlossningen Àr att ge kvinnan stöd. Det finns lite forskat kring vad som ÀrstÀrkande för en kvinna i samband med förlossning. Syftet med studien var att undersöka vad kvinnor upplevdesom stÀrkande under normal förlossning. Fyra kvinnor intervjuades och de transkriberade intervjuernaanalyserades genom innehÄllsanalys med en induktiv ansats. Resultatet bestÄr av fyra kategorier: tillit till sigsjÀlv och sin kropp, förberedelse, stöd frÄn partnern, och stöd frÄn barnmorskan.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva om/hur en kvinnas sociala situation och bakgrund inverkar pÄ hennes ohÀlsosamma alkoholvanor. Datasökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed). Nio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och bearbetades samt kvalitetsgranskades. Resultatet visade att olika stadier i en kvinnas liv sÄsom besvÀrliga uppvÀxtförhÄllanden, en tidig alkoholdebut och dÄliga relationer i vuxenlivet inverkar negativt pÄ hennes alkoholkonsumtion. Det fanns ocksÄ ett klass- och genusperspektiv.

Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och mÀn Àr ett vÀlutforskat faktum. Vi vet ocksÄ att skillnaderna var större förr och att vi har gÄtt mot en positiv utveckling med mer jÀmstÀllda löner.Studiens syfte Àr att mer ingÄende undersöka hur lönerna skiljer sig Ät mellan kvinnor och mÀn inom olika yrkesklasser. FrÄgorna vi stÀller oss Àr om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhÄllandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper sÄsom utbildningslÀngd, Är i förvÀrvsarbete, senioritet pÄ arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplÀrningstid, antal understÀllda och antal minderÄriga barn i hushÄllet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi Àven titta pÄ tidigare forskning kring Àmnet löneskillnader.Vi har valt att anvÀnda oss av multipel regressionsanalys dÄ detta möjliggör att se till mÄnga oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vÄr analys gjort tre separata multipla regressioner.

Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina mĂ€n. År 2004 anmĂ€ldes det, enligt BRÅ, 16 975 fall av misshandel mot kvinnor dĂ€r gĂ€rningsmannen Ă€r bekant med offret. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ varför vissa kvinnor stannar kvar i ett förhĂ„llande dĂ€r hon varje dag riskerar sitt eget liv genom att bli misshandlad av den person som ska Ă€lska henne mest i hela vĂ€rlden. Jag tror att nĂ€stan alla kvinnor som stannar kvar i en relation dĂ€r hon blir misshandlad genomgĂ„r en normaliseringsprocess. Vissa författare anser, utifrĂ„n en feministisk teori, att mĂ€n slĂ„r för att kontrollera en kvinna och att detta Ă€r möjligt för att samhĂ€llet inte Ă€r jĂ€mstĂ€llt och att misshandeln dĂ„ accepteras.

TvÄ experiment undersökte om en mÀnniska och ett djur som far lika illa vÀcker olika mycket empati. I Experiment 1 fick 108 personer lÀsa en berÀttelse dÀr antingen en man, kvinna, hund eller katt farit illa och dÀrefter skatta sin empati. MÀn hade lÄg empati för sÄvÀl mÀnniskor som för djur. Kvinnor hade (1) mer empati Àn mÀn oavsett offer, (2) mer empati för djur Àn för mÀnniskor, samt (3) nÄgot mer empati för hund Àn för katt. I Experiment 2 fick 69 kvinnor lÀsa en berÀttelse dÀr antingen ett barn eller en hundvalp farit illa.

Kvinnor Ă€r underrepresenterade i svenska bolagsstyrelser i förhĂ„llande till EUkommissionens rekommendation pĂ„ 40 %. År 2016 kommer regeringen att föreslĂ„ en lag om kvotering om representationen av kvinnor i bolagsstyrelser vid denna tidpunkt inte Ă€r minst 40 %. Riksdagen har tidigare avslagit ett lagförslag om kvotering med motiveringen att det Ă€r Ă€garnas ansvar att sĂ€kerstĂ€lla mĂ„ngfald, kompetens och en jĂ€mn könsfördelning i styrelserna.Det Ă€r Ă€garna som via valberedningar tillsĂ€tter styrelseledamöter. Vi undersöker i denna uppsats om det finns nĂ„got samband mellan andelen kvinnor i valberedningar och andelen kvinnor i bolagsstyrelser. Om det finns ett samband kan det vara ett sĂ€tt att uppnĂ„ en jĂ€mnare könsfördelning i bolagsstyrelser utan en kvoteringslagstiftning.

I tvÄ studier undersöktes skillnader I empati beroende pÄ mÄlpersons kön. Istudie 1 fick 72 psykologistudenter lÀsa fyra berÀttelser dÀr mÄlpersonernabefann sig i besvÀrliga situationer och upplevde kÀnslorna ilska, skam,rÀdsla och sorg. DÀrefter fick deltagarna skatta sin empati. Resultatetöppnade för möjligheten att sorg medförde mer empati för mÀnnen och ilskamer empati för kvinnorna. I studie 2 fick dÀrför 101 psykologistudenter lÀsaen berÀttelse dÀr mÄlpersonen upplevde ilska eller sorg i en svÄr situationoch dÀrefter skatta sin empati.

Att genomgÄ hysterektomioperation kan för mÄnga kvinnor leda till olika upplevelser. Syftet med studien var att beskriva premenopausala kvinnors upplevelser efter hysterektomioperation. I denna litteraturstudie analysera- des 20 vetenskapliga artiklar med manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade fem kategorier: Att kÀnna befrielse och fÄ bÀttre livskvalitet, att ha fortsatta eller nya besvÀr, att sakna menstruationen och förmÄgan att föda barn, att fÄ sÀmre sexliv och parrelation samt att ha behov av stöd och kun-skap. Information om de förÀndringar som uppstÄr efter operationen Àr den viktigaste omvÄrdnads- interventionen för dessa kvinnor. PLISSIT-modellen Àr ett anvÀndbart verktyg vid diskussionen om sexualitet och sam-levnad.