Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för vÄld av en man efter sin 15-Ärsdag. VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som ofta Àr dolt. HÀlso- och sjukvÄrden Àr mÄnga gÄnger den första och ibland enda myndighet som den vÄldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet Àr att identifiera vilka barriÀrer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av vÄldsutsatta kvinnor. Metod: En allmÀn litteraturstudie med en systematisk ansats. Resultat: Efter analys av tio studier identifierades tvÄ olika kategorier och sex underkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) och organisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskor kÀnner sig osÀkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om vÄldsutsatthet, pÄ grund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i denna litteraturstudie..

Syftet med denna studie Àr att studera arbetsrelaterad stressnivÄ hos förvÀrvsarbetande kvinnor och förvÀrvsarbetande mÀn samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka vÄra hypoteser sÄ har vi anvÀnt oss utav data frÄn LevnadsnivÄundersökningarna (LNU) för förvÀrvsarbetande mÀn och kvinnor i Äldrarna 18-75 i Sverige Är 1991 (N=3402) samt Är 2010 (N=4415). VÄrt huvudfokus ligger dock pÄ 2010 eftersom det ligger nÀrmst i tid. Vi har anvÀnt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhÄllanden för att studera hur dessa pÄverkar stressnivÄn hos förvÀrvsarbetande mÀn och kvinnor. Den analysmetod som vi har anvÀnt oss av Àr linjÀr regressionsanalys.

Bakgrund: Kvinnors psykiska vÀlbefinnande har försÀmrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att nÄgon gÄng i livet drabbas av depression Àr 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn pÄ orsaker till depression var tidigare negativa livserfarenheter.

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar portrÀtteras krig som mannens domÀn. I krig Àr det mannen som Àr den aktiva parten och kvinnan den passiva. MÀnnen Àr ute och slÄss, skjuter, sprÀnger, och kvinnorna sitter hemma och vÀntar Àngsligt pÄ att mÀnnen ska komma hem. Eller sÄ Àr kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) vÄld. Mannen ses alltsÄ som krigare och kvinnan som pacifist.

Varje Är i Sverige upptÀcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer, av dessa Àr cirka 570 kvinnor under 45 Är. Oftast har de hÀr kvinnorna upptÀckt bröstförÀndringen sjÀlva. För yngre kvinnor kan det vara svÄrt att ta till sig bröstcancerdiagnosen dÄ deras livsvÀrld förÀndras och det medför ett stort lidande. De drabbade kvinnorna har ofta barn och familj och det kan vara svÄrt att involvera hela familjen i sjukdomen. Vid behandling förÀndras kroppsutseendet och kvinnans subjektiva kropp rubbas dÄ det Àr genom kroppen vÀrlden erfars.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka förestÀllningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mÀns vÄld mot kvinnor. Ett antal artiklar frÄn Sveriges tre största kvÀlls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat pÄ hur mÀn framstÀlls som förövare, pÄ vilket sÀtt kvinnor framstÀlls som offer, men ocksÄ pÄ vilka eventuella förklaringar eller orsaker till vÄldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys anvÀnts och dÄ frÀmst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg Àven frÄn Diskursteori och Diskurspsykologi anvÀnts. Genusteorier utifrÄn bland annat R.W Connell har anvÀnts för att visa pÄ den genusstruktur som finns i samhÀllet.

Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan pÄ individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka som föder fÀrre barn nÀr arbetsmarknadslÀget försÀmras. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de minskade fruktsamhetstalen leder till en lÄngvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner ÄterhÀmta sig dÄ det Àr bÀttre tider. För att analysera efterfrÄgan pÄ barn anvÀnds teorier om den totala efterfrÄgan pÄ barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn.

Bakgrund: Andelen Àldre ökar och allt fler blir Àldre Àldre. Kvinnor lever lÀngre Àn mÀn. Fysisk aktivitet bidrar till att vara oberoende lÄngt upp i hög Älder och ett friskare liv. Inom golfidrotten har andelen Àldre kvinnor ökat och det föranleder denna studie. Syfte: Belysa vad golfen betyder för kvinnor 65+ och Àldre utifrÄn ett hÀlsofrÀmjande perspektiv och hur golf pÄverkar deras livskvalitet.

RÀtten till hÀlsa regleras i en mÀngd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mÀnskliga rÀttigheterna för alla individer. RÀtten till hÀlsa Àr en förutsÀttning för ett Ätnjutande av andra rÀttigheter. Det Àr ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem Àr en tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd. En stat kan aldrig ÄlÀggas att tillförsÀkra mÀnniskor att fÄ vara friska, men dÀremot en möjlighet att pÄ lika villkor fÄ ta del av de resurser som finns att tillgÄ för att kunna uppnÄ en bÀsta möjliga hÀlsa. I de flesta internationella konventionerna, Àr det inte en rÀttighet endast förbehÄllen medborgare i ett land utan en mÀnsklig rÀttighet som skall realiseras pÄ lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstÄnd att vistas i den staten de befinner sig i.

Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto fÀrre kvinnor finns det. Det intressanta Àr att titta pÄ de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den mÄnga gÄnger dolda situation och struktur som rÄder för kvinnor i samhÀllet och i vÄra organisationer, det vill sÀga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och upplevelsen av karriÀr- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet frÄn studien pekade pÄ att kvinnor hade en stark vilja att göra karriÀr, medan mÀnnen hade en mer distanserad instÀllning.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Att drabbas av en svÄr sjukdom innebÀr en stor förÀndring för den drabbade och hans/hennes nÀrstÄende. Idag Àr hjÀrtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige hos kvinnor över 55 Är. Dödligheten tenderar att öka hos kvinnorna vilket kan bero pÄ kvinnors ökade rökvanor, latent diabetes och förekomsten av metabolt syndrom (blodfettsrubbningar, högt blodtryck och insulinresistens). Syftet var att fÄ fram vilka kÀnslor som uppkommer hos kvinnor efter att de drabbats av en hjÀrtinfarkt samt hur deras livssituation förÀndras. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ Evans modell dÀr sju kvalitativa vÄrdvetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre huvudteman och tillhörande subteman.

I sjuksköterskans kompetens ingÄr enligt kompetensbeskrivningen för legitimeradsjuksköterska förmÄgan att kunna informera, ge stöd och vÀgledning samt undervisa patienter isyfte att frÀmja hÀlsa. STI stÄr för sexuellt överförbara infektioner och det finns tio styckensom vanligen nÀmns. Det preventiva arbetet för att minska spridning av STI sker pÄ bred frontdÀr landsting, regioner och kommuner har en nyckelroll. De mÄl som finns uppsatta Àr blandannat att antalet nyupptÀckta fall av HIV, dÀr smittoöverföringen skett i Sverige, skall hahalverats till Är 2016 samt att kunskapen om HIV och hur det Àr att leva med infektionen skallförbÀttras. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur MI fungerar som metod i avseende attminska förekomsten av STI hos sÀrskilt riskutsatta grupper och hur sjuksköterskor kan arbetamed metoden.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett specifikt samhÀllsproblem dÄ det pÄverkar den privata tryggheten och rÀtten att bestÀmma över den egna kroppen och det egna livet, som Àr en mÀnsklig rÀttighet. Kvinnor och mÀn lever pÄ grund av vÄldet under olika villkor och vÄldet möjliggörs av den ojÀmstÀlldhet som finns i samhÀllet i övrigt, den genusordning som rÄder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsÀttning och som utsÀtts för vÄld Àr sÄ kallat dubbelt utsatta pÄ grund av funktionsnedsÀttningen och pÄ grund av att de Àr kvinnor. VÄldet kan Àven ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsÀttningen. VÄld i nÀra relationer Àr ofta dolt för omvÀrlden och vÄldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och pÄverkar bÄde det fysiska och psykiska vÀlbefinnandet. Kirurgi Àr en vanlig behandling för att avlÀgsna tumören i bröstet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten och den psykosociala hÀlsan hos kvinnor frÄn olika kulturer som genomgÄtt en bröstcancerkirurgi med eller utan en rekonstruktion. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie dÀr 15 artiklar frÄn databasen PubMed inkluderades. Resultatet fann att kvinnor som vÀljer att genomgÄ rekonstruktion har sÀmre sjÀlvkÀnsla och kroppsbild före operationen Àn kvinnor som avstÄr frÄn rekonstruktion.