Av antalet aborter som genomförs i Sverige, Àr andelen av dem 19.9 procent unga kvinnor under 19 Är. En av barnmorskans arbetsuppgifter Àr att arbeta för att frÀmja unga kvinnors sexuella hÀlsa, genom att informera om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och livsstilens betydelse i sammanhanget. I ungdomstiden ingÄr att pröva sig fram sexuellt och ungdomar Àr medvetna men utsÀtter sig ocksÄ för sexuella risker. Syftet med studien var att öka kunskap och dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för unga kvinnors tankar och instÀllning kring abort. Sju intervjuer med unga kvinnor under 19 Är utfördes.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen pÄ vÄldtÀkt och genus i 1734 Ärs lag och fyra rÀttsfall ur Allbo hÀrads domböcker frÄn perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att dÀrefter jÀmföra lag och praxis med varandra för att studera förÀndring och kontinuitet i synen pÄ vÄldtÀkt och genus över tid samt analysera huruvida förÀndringarna som 1734 Ärs lag medförde kan pÄvisas i praxis redan före lagens ikrafttrÀdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs anvÀnds i enlighet med Norman Faircloughs anvÀndning av begreppet. Analysen visar frÀmst pÄ en betydande kontinuitet i synen pÄ sÄvÀl vÄldtÀkt som genus. VÄldtÀkt betraktas som ett allvarligt brott bÄde i lag och praxis.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen pÄ vÄldtÀkt och genus i 1734 Ärs lag och fyra rÀttsfall ur Allbo hÀrads domböcker frÄn perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att dÀrefter jÀmföra lag och praxis med varandra för att studera förÀndring och kontinuitet i synen pÄ vÄldtÀkt och genus över tid samt analysera huruvida förÀndringarna som 1734 Ärs lag medförde kan pÄvisas i praxis redan före lagens ikrafttrÀdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs anvÀnds i enlighet med Norman Faircloughs anvÀndning av begreppet. Analysen visar frÀmst pÄ en betydande kontinuitet i synen pÄ sÄvÀl vÄldtÀkt som genus. VÄldtÀkt betraktas som ett allvarligt brott bÄde i lag och praxis.

NÀr det pÄ 1990-talet uppmÀrksammades att barn kunde utsÀtta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var nÄgot som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare RÀdda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp RÀdda Barnens Pojkmottagning och tog emot bÄde flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna mÄlgrupp uppmÀrksammades började sÄ sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller.

I denna studie behandlade vi rollen som mödrar till sexuellt utnyttjade barn har. Vi utgick frÄn familjer dÀr barnet blivit sexuellt utnyttjat av sin biologiska far eller styvfar. Det huvudsakliga syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en inblick i orsaken till varför en del mödrar till sexuellt utnyttjade barn vÀljer att inte tro pÄ sitt barn nÀr sexuella övergrepp uppdagas, men ocksÄ att ta reda pÄ vilken roll modern vanligtvis har i dessa familjer. Vi har Àven Àgnat tid Ät att studera hur man pÄ bÀsta sÀtt, med eller utan behandling, kan stÀrka och hjÀlpa modern att gÄ vidare. Vi valde att inhÀmta kunskapen genom att jÀmföra litteratur som vi fann kring Àmnet, med information som vi skaffat genom att göra intervjuer med fyra personer.

Uppsatsen behandlar skillnader i arbetslöshetstider mellan sammanboende/gifta mÀn och kvinnor, med sÀrskild betoning pÄ om det faktum att paret har barn medför nÄgra konsekvenser för arbetslöshetstidens lÀngd. Problemet behandlas med metoder för varaktighetsanalys (överlevnadsanalys). Slusatsen Àr att kvinnor i barnfamiljer har en mer Àn 10 procents lÀngre arbetslöshetstid Àn mÀn i motsvarande situation, kontrollerat för bl.a. utbildningsbakgrund och kön. Antalet barn har dock ej nÄgot signifikant inflytande pÄ arbetslöshetstiden..

I denna uppsats undersöks sexualbrottet sexuellt ofredande som det stadgas ansvar för i 6 kap 10 § BrB. Lagrummet jÀmförs med de nÀrliggande brotten ofredande enligt 4 kap 7 § BrB och förolÀmpning enligt 5 kap 3 § BrB, som kan komma att aktualiseras vid faststÀllande om brott för sexuellt ofredande föreligger. I denna uppsats konstateras att med sexuellt ofredande menas en handling dÀr gÀrningsmannen har ett uppsÄt till gÀrningsbeskrivningen men ocksÄ att gÀrningsmannens handlande varit till för att reta eller tillfredstÀlla sin sexualdrift. Det sistnÀmnda kravet saknas vid blottande, dÀr det rÀcker att handlingen varit Àmnat att vÀcka obehag. Vid en jÀmförelse med de nÀrliggande brotten ofredande och förolÀmpning kan konstateras att om syftet tillika uppsÄtet inte faller inom tillÀmpningsomrÄdet för sexuellt ofredande, kan ansvar för gÀrningsmannens handlande sökas enligt rekvisiten för ofredande men Àven i vissa fall enligt rekvisiten för förolÀmpning Det kan hÀr uppstÄ svÄra grÀnsdragningar dÀr samma handling eller ordval kan bedömas enligt olika lagrum, eller anses helt falla utanför brottsbalkens tillÀmpningsomrÄde.I denna uppsats argumenteras att gÀllande rÀtt inte Àr tillfredstÀllande och att ett tillÀgg till gÀllande rÀtt kan anses vara motiverat..

Bakgrund: Var femte kvinna kommer nÄgon gÄng under sitt liv bli utsatt för vÄldtÀkt eller vÄldtÀktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig pÄ mÄnga olika sÀtt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvÄrden kan fÄ avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohÀlsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier.

KondomanvÀndning vid sexuella kontakter har en betydande roll för att hindra utbredningen av sexuellt överförbara sjukdomar. I föreliggande studie har fokus legat pÄ att undersöka högskolestudenters attityder till kondomanvÀndning. För att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning pÄ den utvalda högskolan. Totalt deltog 287 studenter som besvarat enkÀten vilken bestod av frÄgor kring kondomanvÀndning vid sexuellt umgÀnge med sin partner samt vid tillfÀlliga sexuella relationer. Resultatet frÄn enkÀtundersökningen har sammanstÀllts och analyserats statistiskt.

Bakgrund: Distriktssköterskor pÄ BVC möter ibland vÄldutsatta kvinnor och deras barn i sitt arbete. Följder av vÄld i nÀra relationer kan vara försÀmrad psykosocial hÀlsa bÄde hos kvinnor och barn. Att tidigt upptÀcka och hjÀlpa en sÄdan kvinna och hennes barn Àr ett viktigt uppdrag som distriktssköterskan har pÄ BVC. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskornas upplevelser av möten med vÄldutsatta kvinnor och deras barn pÄ BVC samt ta reda pÄ vad som saknas kunskaps- och metodmÀssigt i deras arbete nÀr det gÀller att hjÀlpa denna patientkategori.Metod: Sju distriktssköterskor pÄ BVC intervjuades och kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera data. Resultat: IntervjuinnehÄllet delades i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier.

Syftet med studien var att kartlÀgga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lÄgt antal miktionstillfÀllen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvÀgarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonÄrskvinnorna gick mer sÀllan pÄ toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgÄtt UVI. LÄg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI.

Denna uppsats behandlar det relativt nya begreppet sexuellt sjÀlvskadebeteende. I studien presenteras tidigare forskning som relaterar till bl.a. sjÀlvskadebeteende generellt och riskbeteende hos unga. Sex intervjuer har utförts med dels specialister inom sexologisk problematik samt med kuratorer. Studien Àmnade tittade nÀrmare pÄ definitioner av sexuellt sjÀlvskadebeteende, samt vilka vÀrderingar kring kön och god respektive destruktiv sexualitet de förmedlar.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 pÄ C-nivÄ vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska mÀn som vÀljer att inte ha barn. De övergripande frÄgestÀllningarna Àr: Hur beskriver kvinnor och mÀn sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som vÀljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som vÀljer att inte ha barn pÄ bemötandet frÄn omgivningen? Studien Àr kvalitativ dÀr grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stÀmpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och mÀn som vÀljer att inte ha barn, i olika grad beroende pÄ sammanhang, blir ifrÄgasatta och fÄr möta negativa reaktioner frÄn omgivningen.

Uppsatsens Àr en undersökning av hur 6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrB anvÀnds i praktiken i förhÄllande till de motsÀttningar som finns mellan motiven till lagstiftningen och NJA 2006 s. 79 del I och II samt vilka problem och risker som dessa motsÀttningar kan leda till. För detta ÀndamÄl har frÄgan om hur tillÀmpningen förhÄller sig dels till förarbetena och dels till NJA 2006 s.

Sexual violence in armed conflict is not a new phenomenon. Although it has a long history, it's only in recent years from 1990 that is has been given more attention in science and media. I will in my thesis look at the conflicts of former Yugoslavia and Congo (DRC) and I will use two theories to investigate how the use of conflict-related sexual violence best can be explained. The two theoretical frameworks I have chosen are Feminist theory and Rational Choice theory. The conflicts will be at the center of analysis.