Sexuellt vÄld Àr ett Àmne som sÀllan lÀmnar nÄgon oberörd. Hur vi talar om sexuellt vÄld förÀndras över tid. Denna kvalitativa intervjustudie vill genom dialogisk och tematisk narrativ analys lyfta rösterna frÄn kvinnor som utsatts för sexuellt vÄld. UtifrÄn en teoriram bestÄende av socialkonstruktionistiska teorier och feministiska teorier analyseras kvinnornas berÀttelser om det vÄld de utsatts för och dess konsekvenser. Studien belyser hur kvinnorna genom berÀttelser konstruerar sin identitet, men ocksÄ vilka konsekvenser de beskriver att vÄldet fÄtt för hur de upplever sina livsvillkor.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om kvinnor som utsatts för sexuellt vÄld och om vÄldets konsekvenser; hur det tar sig uttryck i form av sjÀlvskattade posttraumatiska symtom och sjÀlvskattad upplevd livskvalitet, samt hur dessa förhÄller sig till varandra. Undersökningsgruppen bestod av 34 kvinnor som sökt och erbjudits behandling inom ramen för ett psykiatriskt behandlingsteam för patienter utsatta för sexuella övergrepp. De har fyllt isjÀlvskattningsformulÀr för traumasymtom (HTQ) och subjektiv livskvalitet (QOLI). Resultatet visar att sexuellt vÄld tycks ha omfattande och lÄngvariga konsekvenser i form av sÄvÀl posttraumatiska symtom, som en subjektiv upplevelse av sÀnkt livskvalitet pÄ flertalet omrÄden. Det förelÄg dock inget entydigt samband dem emellan, i det att högre grad av posttraumatiska symtom nödvÀndigtvis hÀngde samman med lÀgre grad av subjektiv livskvalitet.

Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att ge en bild av vilka de viktigaste problemomrÄdena Àr inom socialt arbete kring sexuellt vÄld, utifrÄn nÄgra yrkesverksammas erfarenheter. Studiens frÄgestÀllningar Àmnade besvara hur de yrkesverksamma förklarar upplevda brister gÀllande hur sexuellt vÄld hanteras av olika instanser i samhÀllet samt om de anser att nuvarande sexualbrottslagstiftning pÄverkar deras arbete med sexuellt utsatta kvinnor. Vidare Àmnade studien besvara om informanterna ansÄg att ett eventuellt införande av en samtyckesreglering skulle pÄverka deras arbete med mÄlgruppen. Studiens syfte och frÄgestÀllningar skapades efter att kunskapsluckor identifierats angÄende om rÀttstillÀmpningen pÄverkar det sociala arbete som bedrivs för sexualbrottsoffer samt om vilka problemomrÄden som föreligger inom detta arbete. Studiens empiriska material har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom det sociala arbetets fÀlt som arbetar med kvinnor som utsatts för sexuellt vÄld.

VÄr studie handlar om pedagogers uppfattningar om hur arbetet kring barn/elever som blir utsatta för sexuella övergrepp gÄr till i den pedagogiska verksamheten. Vi har stÀllt tre forskningsfrÄgor: Hur kan pedagoger medvetet arbeta förebyggande i den pedagogiska verksamheten nÀr det gÀller barn som utnyttjas sexuellt, enligt pedagogerna? Hur upptÀcks tecken pÄ sexuella övergrepp enligt pedagogerna? Hur gÄr arbetet vidare i den pedagogiska verksamheten efter eventuell upptÀckt pÄ sexuellt övergrepp, enligt pedagogerna? Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie. Intervjupersonerna var sju pedagoger i olika verksamhetsformer. Det vi kom fram till var att mÄnga av de pedagoger vi intervjuade ansÄg att de inte hade nog med kunskap för att kunna tyda tecken hos barn som blir sexuellt utnyttjade.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa och analysera hur barn reagerar pÄ sexuella övergrepp med fördjupning i om det förekommer könsspecifika reaktioner. Fokus ligger pÄ barns reaktioner under barndomen utan nÄgon redogörelse för lÄngtidseffekter i vuxen Älder. Barns reaktioner förklaras utifrÄn psykodynamisk teori, objektrelationsteori, anknytningsteori samt könsrollsutvecklingen hos pojkar och flickor. FrÄgestÀllningarna var: Vilka symtom och beteendestörningar uppvisar sexuellt utsatta barn? Förekommer könsspecifika skillnader? En slutsats som kan dras Àr att det inte finns nÄgra karakteristiska symtom eller beteendestörningar som Àr specifika vid den sexuella övergreppsproblematiken.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra eventuella skillnader vad gÀller livsförhÄllanden mellan tvÄ grupper kvinnor inom missbruksvÄrden i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt vÄld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hÀlsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med anvÀndning av en sammanstÀllning frÄn DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulÀr. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns nÄgon större skillnad.

I Nicaragua utsÀtts varannan kvinna för fysiskt vÄld av en partner vid minst ett tillfÀlle under sin livstid. Ca 60 % av Nicaraguas befolkning Àr under 17 Är och vart fjÀrde nyfött barn föds av en mamma som Àr under 18 Är. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga nicaraguanska kvinnor beskriver det vÄld de har utsatts för av en partner och hur vÄld i nÀra relationer pÄverkar unga kvinnors möjligheter att bestÀmma över sin sexualitet och anvÀndningen av preventivmedel. Syftet var ocksÄ att undersöka vad som finns skrivet om detta Àmne i tidigare forskning.Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av kvalitativ forskningsmetod i form av djupgÄende intervjuer med unga kvinnor som upplevt vÄld i en parrelation. Dessutom gjordes litteraturstudier av tidigare forskning.

Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur vuxna mÀn gÄr tillvÀga för att inleda en kontakt med ett barn eller en ungdom i sexuellt syfte pÄ Internet samt att ta reda pÄ vad svensk polis kan göra Ät detta. I teorikapitlet tar vi upp tvÄ teorier som kan förklara varför en person vill begÄ ett sexuellt övergrepp pÄ ett barn och dÀr vi Àven förklarar vad en pedofil Àr. VÄrat resultat visar att det Àr barn och ungdomar i varierande Älder som blir utsatta för grooming, frÀmst av Àldre mÀn. Det vanligaste tillvÀgagÄngssÀttet Àr att kontakta barnen via olika communitys för att skapa en god relation för att sedan fÄ till en trÀff i verkliga livet. TvÄ av intervjupersonerna vi talat med jobbar pÄ varsin polismyndighet, en i VÀsterbottens lÀn och en annan i VÀsternorrlands lÀn.

ResumĂ©Titel: Förbud mot sexuellt utnyttjande av djur ? En frĂ„ga om djurskydd eller rĂ€ttigheter?Idag Ă€r sexuellt utnyttjande av djur inte uttryckligt förbjudet i svensk lagstiftning. De undersökningar som gjorts av omfattningen av sexuella övergrepp pĂ„ djur visar dock att problemet inte Ă€r av trivial karaktĂ€r. Även djurpornografi förekommer i stor omfattning, sĂ€rskilt pĂ„ Internet. Detta examensarbete avser att redogöra för rĂ€ttslĂ€get nĂ€r det gĂ€ller sexuella övergrepp pĂ„ djur samt för de argument som har presenterats för respektive emot ett förbud mot sexuellt utnyttjande av djur.

Uppsatsens syfte har varit att med hjÀlp av diskursanalys analysera fem tingsrÀttsdomar dÀr kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rÀttsvÀsendet framstÀller de kvinnliga gÀrningsmÀnnen utifrÄn ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var ocksÄ att studera huruvida kvinnorna framstÀller sig pÄ nÄgot av endera sÀtten. VÄra teoretiska utgÄngspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.Resultatet av uppsatsen visar pÄ att ett flertal av tingsrÀttsdomarna tenderade att fokusera pÄ kringliggande omstÀndigheter i de kvinnliga förövarnas liv istÀllet för den brottsliga gÀrningen. De omstÀndigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrÀtten ser kvinnorna som offer hellre Àn som gÀrningsmÀn. Resultatet visar ocksÄ pÄ att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framstÀlla sina brottsliga gÀrningar utifrÄn att tillskriva sig sjÀlva vedertagna kvinnliga attribut..

Tidigare studier har visat att sexuellt överförbara sjukdomar Àr ett problem som vÀxer bland ungdomar vÀrlden över. Syftet med studien var att beskriva och studera om nÄgra könsskillnader förelÄg gÀllande gymnasieungdomars riskbeteende, attityder och kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar samt deras attityder till sex och samlevnad och kondomanvÀndning. Data samlades in med delar frÄn en större enkÀt. NittioÄtta enkÀter delades ut och svarsfrekvensen var 85 %. För att undersöka om det fanns nÄgra statistiskt signifikanta könsskillnader utfördes ChitvÄ-test pÄ materialet.

SammanfattningDenna studie Àmnar till att bredda kunskap kring sexual debut i Rwanda, dÀr forskning i en afrikansk kontext kopplar tidig Älder vid sexual debut samt förÀktenskapligt sex till ett riskfyllt sexuellt beteende. Eftersom att risken för ökat antal sex partners samt oskyddat sex stiger, vilket kan leda till oönskade effekter sÄ som sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. Rwanda Àr ett land som drabbats hÄrt av HIV spridning framförallt som en konsekvens av oskyddat samlag. DÀrför anser vi att en studie kring sexuellt beteende Àr ett viktigt omrÄde att belysa. Uppsatsen avser att studera vilka faktorer som kan tÀnkas ha ett samband med Älder vid sexual debut, kontrollerat för om första samlaget skedde innan Àktenskapet eller efter.

Antalet anmĂ€lda vĂ„ldtĂ€kter har ökat markant de senaste tio Ă„ren. År 2010 anmĂ€ldes 5960 vĂ„ldtĂ€kter mot kvinnor, mĂ€n och barn jĂ€mfört med 2084 vĂ„ldtĂ€kter Ă„r 2001. NĂ€r det gĂ€ller antalet anmĂ€lda vĂ„ldtĂ€kter Ă„r 2010 mot kvinnor 18 Ă„r eller Ă€ldre var siffran 3245, medan motsvarande siffra för mĂ€n var 97. Kvinnan som vĂ„ldtas blir krĂ€nkt och förödmjukad bĂ„de sexuellt och personligt. Som andra mĂ€nniskor i kris kan hon tappa meningen med sitt liv och fyllas av sorg och Ă„ngest.

Kvinnor och mĂ€ns sexuella relationer innebĂ€r ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och dĂ€rmed Ă€ven till att parterna ingĂ„r Ă€ktenskap. I de flesta samhĂ€llen Ă€r Ă€ktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebĂ€r Ă€ven, enligt samhĂ€llssynen, tillĂ„tet sexuellt umgĂ€nge som i mĂ„nga fall leder till olika sĂ€tt att se pĂ„ kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebĂ€r Ă€ven att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhĂ€llet, kvinnorna vĂ€rderades lĂ€gre Ă€n mĂ€nnen, kvinnor relaterade sig till mĂ€nnen, dessa erfarenheter har prĂ€glat deras behov som kvinna.Syftet med undersökningen Ă€r först och frĂ€mst sĂ„ lĂ„ngt kĂ€llmaterialet tillĂ„ter jĂ€mföra skillnaden mellan andelen utomĂ€ktenskapligt födda barn i GĂ€vle och OvanĂ„ker under Ă„ren 1850 - 1855 och följa dessa utomĂ€ktenskapligt födda barn fram till 1860.

Bakgrund: Klamydia Àr den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige och i andra europeiska lÀnder. I dagens samhÀlle finns det mÄnga förÀndringar i attityder och beteenden som leder till sexuellt risktagande. Klamydia Àr en vÀldigt förrÀdisk sjukdom pÄ grund av dess mÄnga gÄnger asymtomatiska natur. PÄ grund av det faktum att mÄnga individer Àr omedvetna om infektionen kan den orsaka mycket skada. Syfte: Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur kvinnor och mÀn upplever en klamydiainfektion Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats.