Bakgrund: Klamydia Àr den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige och i andra europeiska lÀnder. I dagens samhÀlle finns det mÄnga förÀndringar i attityder och beteenden som leder till sexuellt risktagande. Klamydia Àr en vÀldigt förrÀdisk sjukdom pÄ grund av dess mÄnga gÄnger asymtomatiska natur. PÄ grund av det faktum att mÄnga individer Àr omedvetna om infektionen kan den orsaka mycket skada. Syfte: Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur kvinnor och mÀn upplever en klamydiainfektion Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats.

Forskning visar att sexuellt vÄld Àr sÀrskilt svÄrt för bÄde utsatta och behandlare att nÀrma sig och de flesta fÄr ingen professionell hjÀlp för sin utsatthet. SÀrskild brist pÄ kunskap verkar prÀgla omrÄdet sexuellt vÄld i parrelationer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur behandlares kÀnslomÀssiga upplevelser i arbetet med sexuellt vÄld pÄverkar behandlingsarbetet med personer som har utsatts för eller utövat vÄld i parrelationer. Genom intervjuer med behandlare som arbetar specifikt med vÄld i nÀra relationer, och dÀrmed kan antas möta mÄnga som bÄde utsÀtts för och utövar sexuellt vÄld i parrelationer, kan studien bidra till att belysa en del av de utmaningar och svÄrigheter som arbetet med sexuellt vÄld kan föra med sig.Studien visar att sexuellt vÄld Àr ett omrÄde som kan vÀcka negativa kÀnslor hos behandlarna. De som arbetar med utsatta talar nÄgot mer om psykisk smÀrta och vanmakt, medan ilska och skam framför allt nÀmns av de som arbetar med förövarna.

Mycoplasma genitalium (M. genitalium) Àr en liten bakterie utan cellvÀgg som kan smitta sexuellt och efter en veckas inkubationstid orsaka genitala infektioner. Bakterien Àr svÄrodlad, men med PCR-teknik kan DNA-sekvens, specifik för M. genitalium, detekteras i prover frÄn uretra/vagina. M.

Det Àr av stor vikt att vÄrdpersonal har goda kunskaper nÀr det gÀller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för vÄld, eftersom sjukvÄrden oftast Àr den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgÄr enligt undersökning att nÀstan 50 % av alla kvinnor över 15 Är har nÄgon gÄng utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt vÄld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar vÄrdpersonals möte med vÄldsutsatta kvinnor. Metoden som anvÀndes var innehÄllsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som pÄverkar mötet Àr rÀdsla hos vÄrdpersonal, frustration och brist i kunskap nÀr det gÀller kvinnovÄld och hur man skall kommunicera med kvinnan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

Through an internship at a nonprofit organization called ATSUB[1], specialized at giving support to non-offending parents to sexually abused children, one of the authors to this study found that there was a lack of care for the parents by governmental operations. While studying the previous research we found a great deficiency when it came to non-offending parents and far most about non-offending fathers. We found studies proving that the child?s non-offending parents are the best support for the child during their healing process. Research also shows that parents must be able to get good support and treatment during their crisis for the parents to be able to support the child, since they?re also in great despair over their child being sexually abused.

Introduktion: VÄld i nÀra relationer Àr ett folkhÀlsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nÀra relation riktat mot kvinnor över 18 Är anmÀldes under 2010. I medeltal dör 30 kvinnor Ärligen i Sverige pÄ grund av fysiskt vÄld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt vÄld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svÄrt att identifiera.

Föreliggande studie har för avsikt att ta reda pÄ hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gÀllande sexuellt utnyttjande av barn under femton Är. Studien fokuserar pÄ rÀttsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjÀlp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.FrÄgestÀllningen Àr: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svÄrigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrÄn respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhÀllet?En av slutsatserna Àr att samarbetet mellan instanserna inte Àr till belÄtenhet och att samarbetet pÄverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmÄga. HandlingsförmÄgan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som ocksÄ Àr den som sÀtter ramarna utifrÄn de ekonomiska resurserna som finns att tillgÄ för arbetet..

Syftet med studien var att beskriva nÄgra anhörigas behov av föreningen ATSUB (Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn). Vidare var syftet att undersöka nÄgra anhörigas upplevelser av det stöd och bemötande de fÄr och har fÄtt av föreningen samt andra instanser. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och uppsatsen bygger pÄ sex stycken intervjuer med anhöriga till sexuellt utnyttjade barn samt litteraturstudier av tidigare forskning. I studien framkom det att kommunernas socialtjÀnst har det yttersta ansvaret för att de mÀnniskor som vistas i kommunen fÄr det stöd och hjÀlp som de behöver. Resultatet av studien visar att socialtjÀnsten i vissa fall inte har tagit detta ansvar gentemot de anhöriga och deras utsatta barn.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att diskutera hur rÀttsvÀsendet Àr pÄverkat av normer och vÀrderingar. Vi undersöker om sÄdana normer och vÀrderingar visar sig i enskilda individers berÀttelser om Àrenden som rör vÄldtÀkt/sexuellt vÄld riktat mot kvinnor. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk och vi utgÄr dÀrför frÄn Joan W. Scotts förstÄelse av genus i vÄr studie. Vi har Àven anvÀnt oss av andra forskares tankegÄngar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal.

Bakgrund: Det förekommer fler offer av kvinnor som utsÀtts för vÄld Àn vad det gör vid exempelvis trafikolyckor och malaria tillsammans. Sexuellt vÄld mot kvinnor Àr idag ett stort folkhÀlsoproblem. SÄlunda mÄste allmÀnsjuksköterskan bemöta den vÄldtagna kvinnan med vÀrdighet och agerar professionellt nÀr svÄra situationer uppkommer, eftersom ett bemötande med god omvÄrdnad speglar kvinnans framtida agerande och bearbetning av problemet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta vÄldtagna kvinnor samt att beskriva kvinnors upplevelser av att möta sjuksköterskor i vÄrdförloppet. Metod: En litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

En sexuellt överförbar infektion (STI) kan drabba alla mÀnniskor vid oskyddat sex oberoende av Älder, kön och sexuell lÀggning. Unga vuxna mellan 20-29 Är Àr en speciellt utsatt grupp nÀr det gÀller att smittas av en STI. De vanligaste STI bland unga vuxna Àr klamydia, kondylom och genital herpes och obehandlade kan dessa infektioner leda till komplikationer och infertilitet. Syftet med studien var att undersöka och belysa unga vuxnas kunskaper och attityder om STI. Som metod i studien har fokusgruppsintervjuer tillÀmpats.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur erfarenhet av mÀns vÄld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsÀttning som ingÄr i studien ?Slagen dam. MÀns vÄld mot kvinnor i jÀmstÀllda Sverige - en omfÄngsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)FrÄgan Àr om erfarenheten av mÀns vÄld skiljer sig Ät nÀr gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsÀttning alternativt ett lÄngvarigt hÀlsoproblem jÀmförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsÀttning, det vill sÀga, Àr den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys dÀr enkÀtens svarsmaterial delas i tvÄ grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsÀttning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsÀttning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsnedsÀttning i jÀmförelse med kvinnor utan funktionsnedsÀttning, en högre utsatthet för hot, fysiskt och sexuellt vÄld i alla relationer, efter femton Ärs Älder, utom i den nuvarande relationen, det vill sÀga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsÀttning Àr i betydligt högre grad utsatta av vÀnner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan slÀkting jÀmfört med kvinnor utan funktionsnedsÀttning.

VÄld mot kvinnor Àr idag ett globalt folkhÀlsoproblem. Det visar sig att 30 % av kvinnorna vÀrlden över har upplevt fysiskt eller sexuellt vÄld i en nÀra relation. Kvinnor som utsÀtts för vÄld söker sig i högre grad till hÀlso- och sjukvÄrden Àn andra kvinnor. DÀrav Àr risken relativt hög att sjuksköterskor kommer att möta vÄldsutsatta kvinnor i vÄrden. Sjuksköterskor utgör dÀrför en viktig roll i mötet och att vÄga stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnorna som söker vÄrd.

Det Àr av stor vikt att vÄrdpersonal har goda kunskaper nÀr det gÀller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för vÄld, eftersom sjukvÄrden oftast Àr den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgÄr enligt undersökning att nÀstan 50 % av alla kvinnor över 15 Är har nÄgon gÄng utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt vÄld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar vÄrdpersonals möte med vÄldsutsatta kvinnor. Metoden som anvÀndes var innehÄllsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som pÄverkar mötet Àr rÀdsla hos vÄrdpersonal, frustration och brist i kunskap nÀr det gÀller kvinnovÄld och hur man skall kommunicera med kvinnan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sexuella övergrepp hos kvinnor inom den frivilliga missbruksvÄrden samt beskriva kvinnornas situation utifrÄn utvalda livsomrÄden. Studien bygger pÄ material hÀmtat frÄn DOK:s inskrivningsintervju 2007. Urvalet bestod av kvinnor inom den frivilliga missbruksvÄrden som genomfört lÄnga inskrivningsintervjun i DOK. Resultatet visade att 31,3 % av kvinnorna i undersökningsgruppen hade svarat ja pÄ frÄgan om de varit utsatta för sexuellt övergrepp innan missbruksdebuten. Vid en jÀmförelse mellan kvinnor som varit utsatta för, respektive inte varit utsatta för sexuella övergrepp innan missbruksdebuten, visade resultatet att gruppen som varit utsatta hade sÀmre förhÄllanden inom flera livsomrÄden samt ett tyngre missbruk jÀmfört med gruppen som inte varit utsatta.