Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism.

Titel: Är alla i kommunhuset politiker? En studie kring medborgare och samhällsinformation.Författare: Lovisa Fasth och Kajsa SäverströmUppdragsgivare: Partille kommunKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal: 38Antal ord: 11632Syfte: Att undersöka hur kvinnor med barn i Partille kommun förhåller sig till lokal samhällsinformationMetod: Kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analysen baseras på åtta stycken kvinnor med barn boende i Partille kommunHuvudresultat: Studien har visat att målgruppens behov är centralt för deras kontakt med kommunens webbplats. Behovet av viss information gör att de söker sig dit och känner därefter att behovet blir tillfredställt. Vidare visar studien på att målgruppen har stor tilltro till Partille tidning och att den är deras huvudkälla för lokal samhällsinformation. Det finns tendenser som visar på en osäkerhet inför vad för sorts information kommunens webbplats kan erbjuda.

BakgrundVanliga orsaker till att en person får en tarmstomi är bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De två vanligaste typerna av tarmstomier är ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation påverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen är en individuell process och kan kräva mycket av patienten och närstående. En tarmstomi kan ge känsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rädsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan påverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i så fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förändras och påverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.

Syftet med studien är att undersöka hur en population av potentiellt blivande föräldrar i åldrarna 20-40 år önskar att handläggning av informationen kring ultraljudsmarkörer bör se ut. Studien utformades som en pilotstudie med bekvämlighetsurval, och en enkät med parametrar fördelade på 11 scenarion utarbetades. Enkäten delades ut på föreläsningar i och omkring Stockholm i april 2012. 49 kvinnor och 36 män deltog i undersökningen. Potentiellt blivande föräldrar vill ofta få information om upptäckta softmarkers.

Syftet med studien har varit att få fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för våld inära relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandlinginom kommunal familjerådgivning/krismottagning.En kvalitativ studie gjordes utifrån data från två olika verksamheter. Tre kvinnor svarade på öppnaenkätfrågor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades medinnehållsanalys.Resultaten beskrevs utifrån kategorierna: Den värdefulla gruppen, En dömande omvärld, Upplevdabrister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi.Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket värdefull, att det är viktigtatt behandlingen är tillräckligt lång och att individuell psykoterapi bör erbjudas eftergruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör därmed göras längre och kan även förbättras genom attlägga till interventioner utifrån KBT..

Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att barn i koncentrationssvårigheter ska få ett fungerande samspel med andra barn i både styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om barn i koncentrationssvårigheter, dess förutsättningar och om fritidshemmens mål och uppdrag kring barn i koncentrationssvårigheter. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrågorna. Med hjälp av intervjuerna får vi reda på att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter barn i koncentrationssvårigheter men att de tycker att det är svårt.

Kejsarsnitt har använts som förlossningsmetod sedan slutet av 1800-talet och idag förlöses 15 ? 20 % av alla barn med kejsarsnitt. Syftet med studien var att kartlägga nyblivna föräldrars upplevelser av kejsarsnitt och deras upplevelse av bemötande och information från personalen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader mellan födande kvinnor och deras partners samt mellan föräldrar som genomgått planerat respektive akut kejsarsnitt. Tjugo födande kvinnor och 19 partners besvarade en studiespecifik enkät under sin vistelse på BB.

Barn med koncentrationssvårigheter heter examensarbetet och är skrivet av Caroline Djurberg och Linda Larsson. Detta arbete handlar om barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, men som inte har en fastställd diagnos. Vi har genom enkätintervjuer, informella intervjuer, observationer och litteratur studerat dessa elever och hur pedagoger bemöter och arbetar med dem ute i fyra olika klasser. Resultatet av undersökningen visar att barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, jämfört med andra barn, behöver extra stöd och hjälp från både kamrater och vuxna för att hitta en lagom aktivitetsnivå som främjar barnets utveckling. Resultatet visar att koncentrationssvårigheter hos dessa barn inte ligger på barnet, utan att koncentrationssvårigheterna sitter i pedagogens arbetssätt och i miljön. Struktur, tydlighet, gränser, inlärningsmiljö, inlärningsstil och självkänsla är centrala begrepp i arbetet med dessa barn för att koncentrationssvårigheterna ska minska eller helt försvinna..

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje år. Ett cancerbesked innebär ett förändrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgång. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Tidigare forskning har visat att kvinnor uppsöker professionell hjälp oftare än män, detta sägs bero på att kvinnor har lättare att erkänna sig själva som svaga. Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i hur män och kvinnor bedömde en kollegas arbetsrelaterade stress samt om kollegans kön påverkade bedömningen. Ett urval på 108 yrkesarbetande män och kvinnor från två sektorer valdes ut, deltagarna läste tre vinjetter om en stressad man eller kvinna vars hälsa gradvis försämras på grund av ökad arbetsbelastning. En flervägs mixed ANOVA gjordes med bedömningen av målpersonens arbetsbörda, ohälsa och hjälpbehov som beroendevariabler. Resultaten visade att män uppfattade en kvinnlig kollegas ohälsa och hjälpbehov som större än en manlig kollegas.

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur sex unga kvinnor såg på träning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av intervjuer med sex unga kvinnor i åldrarna 18 till 20 år, samt litteraturstudier. Min frågeställning var hur dessa unga kvinnor såg på kroppen och träning, men även hur de såg på träning och femininitet. I min analys av min empiri har jag använt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och även viktigt i många fall att vara kvinnlig på gymmet, för att hävda sin kvinnliga könsidentitet.

En våldtagen kvinna är ensam och sårbar. Det finns många fall där den utsatta inte får tillräckligt med stöd och hjälp. Och flera fall där polisen inte sköter sitt jobb. Möt Anna vars pappa går fri efter ha utnyttjat henne sexuellt i sju år. Och Maria som fick träffa sex poliser innan hon blev tagen på allvar..

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och med hjälp av mammografi kan bröstcancer upptäckas i ett tidigt skede. Mammografi är dock inte alltid är den bästa modaliteten att diagnostisera bröstcancer med eller för att bedöma cancern. Vilka kvinnor är det egentligen som får magnetresonansetomografi som en kompletterande undersökning ellersom screening? Genom denna litteraturstudie har vi sammanställt detta. MRT som komplement till mammografi kan användas bland annat för kvinnor som har en känd ärftlig faktor att utveckla bröstcancer.

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det..

Syftet är att jag i min religionsdidaktiska studie ska undersöka hur kvinnor framställs i jämförelse med män i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen. Om det nu finns en skev fördelning gällande det bild- och textmaterial som finns, hur kan man då förklara det? Syftet med uppsatsen är också att ta reda på i vilken mån dessa fyra läroböcker i religionskunskap kan uppfylla genusaspekten, då det står i kursplanerna att ?skolan aktivt och medvetet skall främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter?.I uppsatsen utgår jag från följande frågeställningar:Hur framställs män respektive kvinnor i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen?Blir kvinnor och män i lika hög grad representerade i text och bild?Om det finns en skev fördelning gällande representationen av män och kvinnor i bild- och textmaterialet, hur ska man förklara detta? .