Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskan behöver för att kunna identifiera och bemöta kvinnor som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relation. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie och baserades pĂ„ sexton vetenskapliga artiklar som söktes pĂ„ databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Synliga symtom pĂ„ fysiska skador Ă€r oftast inte orsaken till varför vĂ„ldsutsatta kvinnor söker vĂ„rd. Det har visat sig att de Ă€r mer benĂ€gna att söka för somatiska problem som buksmĂ€rta, ryggsmĂ€rta och sexuellt överförbara sjukdomar. Även psykisk ohĂ€lsa Ă€r vanligt förekommande. För att upptĂ€cka att kvinnan Ă€r vĂ„ldsutsatt Ă€r det viktigt att sjuksköterskan stĂ€ller frĂ„gor om vĂ„ld i nĂ€ra relation. I mötet med kvinnan Ă€r det betydelsefullt att som sjuksköterska inge förtroende, ge stöd och frĂ€mja kvinnans sĂ€kerhet.

Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn i substitutionsbehandling vid opiatberoende, nÀr det gÀller relationer till barn, nÀrstÄende samt socialt nÀtverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har substitutionsbehandling fÄtt ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgÀnglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar pÄ bÄde skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna Äterfanns betrÀffande relationer till barn. Slutsatsen Àr att det Àr troligt att relationer till barn, nÀrstÄende och socialt nÀtverk förbÀttras av pÄgÄende substitutionsbehandling.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda pÄ mer om mÀns tankar kring att det i Sverige idag Àr fler och fler kvinnor som vÀljer att skaffa barn pÄ egen hand via insemination. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av fyra frÄgestÀllningar:Hur ser mÀn pÄ familjebildande och förÀldraskap? Upplever mÀn idag att det finns en risk för dem att bli exkluderade frÄn familjebildande och faderskap? Upplever mÀn att de inte har samma rÀtt till valmöjlighet som kvinnor har? Varför tror mÀn att kvinnor gör detta val och att det blir allt vanligare?För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av enskilda intervjuer. Jag har intervjuat fem mÀn utan barn i Äldrarna 25-35 Är. Intervjuerna har sedan analyserats kvalitativt men med en hermeneutisk ansats, dÀr jag redovisar resultat och analyser direkt under respektive frÄgestÀllning.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Fem procent av kvinnorna som drabbas Àr under 40 Är, dÀrmed Àr mÄnga av dem mammor till hemmavarande barn. Att vara mamma och samtidigt drabbas av en dödlig sjukdom kan göra att frÄgor uppstÄr om rollen som förÀlder i förhÄllande till sjukdomen. Det Àr viktigt att sjuksköterskor i vÄrden av kvinnor som drabbats av bröstcancer uppmÀrksammar Àven dessa frÄgor. Syftet med studien Àr att belysa kvinnornas upplevelser av att vara mamma till hemmavarande barn och lida av bröstcancer.

Studien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har Ätminstone ett gemensamt barn tillsammans med sin make/sambo. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen av om kvinnor uppfattar sig leva under jÀmstÀllda villkor med sin man/sambo nÀr det handlar om att ta hand om deras barn. Studien har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar som lyder; Upplever mammor att pappor tar lika mycket ansvar nÀr det gÀller rÀtt att ta hand om barn? Uppger kvinnor att de lever under jÀmstÀllda villkor nÀr det gÀller att ta hand om barn?  Vem av förÀldrarna har tagit förÀldraledighet och vilka Àr i sÄ fall orsakerna till det?  Det empiriska materialet pÄvisar att kvinnor tar mest hand om sina barn oavsett om de yrkesarbetar eller Àr mammalediga. UtifrÄn kvinnornas resonemang framgÄr en tydlig bild av att papporna inte tar lika mycket ansvar nÀr det gÀller barnuppfostran och att ta hand om sina barn.

Statistik frÄn statistiska centralbyrÄn (SCB) visar att det i Sverige numera Àr allt ovanligare att kvinnor under 25 Är skaffar barn. FörÀldraskapet har med tiden skjutits allt lÀngre upp i Äldrarna och det har skett en förÀndring frÄn att bli med barn till att planera en graviditet. Forskning visar att mÄnga av dagens kvinnor bÄde vill utbilda sig, skaffa ett arbete och hinna förverkliga sig sjÀlva innan de skaffar sitt första barn. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvinnliga högskolestudenter - som Ànnu inte hade skaffat, eller vÀntade, barn - planerade att skaffa barn allt senare i livet. Vi ville Àven undersöka om, och isÄfall varför, kvinnornas pÄgÄende utbildning och kommande arbete, sjÀlvförverkligande och förhÄllande var anledningar till att de planerade att senarelÀgga barnaskaffandet.

i samhÀllsdebatten om vÄld i parförhÄllanden ligger fokus pÄ vÄld mot kvinnor, samtidigt som forskning successivt intresserar sig för mÀn som vÄldsoffer för sin partner. Den största faktorn som pÄverkar benÀgenheten att anmÀla brott Àr brottets allvarlighet. Syftet med studien var att undersöka om det finns köns- och kulturskillnader i benÀgenhet att anmÀla misshandel i parförhÄllande och huruvida anmÀlningsbenÀgenhet pÄverkas om ett barn bevittnar misshandeln. En fallbeskrivning av misshandel i ett parförhÄllande lÀstes av 80 undersökningsdeltagare, hÀlften frÄn Afrika och hÀlften frÄn Sverige. De fick sedan ta stÀllning till huruvida de skulle polisanmÀla om de var offret.

I denna studie Àr syftet att undersöka om och i sÄ fall hur mÀn och kvinnors betalda arbetstid pÄverkas av att bli förÀldrar i Sverige. Med hjÀlp av en kvantitativ ansats  studeras faktorer som kan avgöra hur mycket mÀn och kvinnor förvÀrvsarbetar i samband med förÀldraskapet samt vad som ligger bakom eventuella könsskillnader. Sambandet undersöks med hjÀlp av personernas förÀldrastatus, vilket innebÀr yngsta barnets Älder samt antal barn. Vi justerar Àven för civilstÄnd, utbildningsnivÄ och sektor. Denna tvÀrsnittsstudie Àr baserad pÄ den senaste datainsamlingen frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 2010, som Àr en intervjubaserad undersökning med ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen frÄga stÀlldes för att fÄ fram studiens syfte. Kvalitativ innehÄllsanalys genom Lundman & HÀllgren Graneheim(2012) anvÀndes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och dÄ var det frÀmst pÄverkan pÄ den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.

Enligt Socialstyrelsen pÄverkar missbruk förÀldrars förmÄga att tillgodose sina barns behov. Barn som vÀxer upp med förÀldrar med missbruksproblematik lever under en ökad risk att fara illa pÄ olika sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn med missbruksproblematik upplevt sin uppvÀxt och om de tror att den pÄverkat deras liv och deras uppfostran till deras egna barn. Samtliga intervjupersoner befann sig pÄ ett LVM-hem. Studien inspireras av narrativ metod och fokuserar pÄ intervjupersonernas berÀttelser och resultaten presenteras i berÀttande form med citat.

Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra och se likheter respektive skillnader i förklaringen till ett sexuellt brottsligt beteende. Vi har valt att anvÀnda oss av en litteraturstudie som utgör grunden för en kvalitativ studie. Vi har tidigare granskat forskning som gjorts angÄende sexualförbrytare, betrÀffande förklarings- och behandlingsmodeller. VÄr avgrÀnsning Àr mÀn över 18 Är i Sverige. För att fÄ aktuella uppgifter om behandling gjordes en intervju med en psykolog inom kriminalvÄrden som dagligen arbetar med sexualförbrytare.

Bakgrund: Bröstcancer Ă€r den vanligaste cancerformen hos kvinnor och i Sverige insjuknar 7000 kvinnor per Ă„r. Överlevnaden i bröstcancer har ökat de senaste Ă„ren tack vare regelbundna mammografiundersökningar och förbĂ€ttrade behandlingsformer. Det Ă€r vanligt att kvinnor vid diagnosbeskedet upplever starka kĂ€nsloreaktioner som rĂ€dsla och chock.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer.Metod: Studien bygger pĂ„ en kvalitativ ansats med ett livsvĂ€rldsperspektiv. Data samlades in genom sju sjĂ€lvbiografiska böcker skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehĂ„llsanalys.Resultat: Det framkom att kvinnor upplevde en förĂ€ndrad livsvĂ€rld dĂ„ de drabbades av bröstcancer.

Syftet med denna studie var attstudera förskolebarns erfarenheter av genus utifrÄn bilderböcker. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa boksamtal, dÀr tre böcker anvÀndes samt bildanalyser av barnens teckningar. Boksamtalen gjordes tillsammans med tio barn frÄn tvÄ olika förskolor. Resultatet visade att barnens uppfattningar av genus skilde sig Ät, majoriteten uppfattade genus genom de traditionella genusmönstren medan nÄgra barn utmanade dessa. Samtliga barn poÀngterade att den verkliga skillnaden mellan mÀn och kvinnor Àr den biologiska olikheten.

I etniska konflikter utsÀtts ofta barn för vÄld. VÄld mot civila, som frÀmst inkluderar kvinnor och barn, kan diskuteras utifrÄn skapandet av "vi och dem" kÀnslor. I dessa krig har grÀnsen mellan civil och militÀr suddats ut vilket leder till att hela "det andra" kollektivet upplevs som en fiende vilket Ätföljs av att barn tillhörande etniska minoriteter blir mer utsatta.Eftersom det saknas teorier om vÄld mot barn i konflikter har vi valt att utgÄ ifrÄn feministiska teorier som behandlar förstÄelsen för nationsbyggande. Med utgÄngspunkt i dessa försöker vi analysera hur man teoretiskt kan förstÄ det vÄld barn utsÀtts för i konflikten i Darfur. Denna diskussion Àr viktig dÄ vÄld mot barn i konflikter tidigare inte varit föremÄl för vetenskaplig forskning.