Program/kurs/kurskod/ Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoÀng/ kursbeteckning: OmvÄrdnad ? eget arbete/OM2240/SPN9.

Sedan 1960 talet har screening för och vaccinering mot cervixcancer blivit allt mer utbrett, trots detta drabbas fortfarande 450 kvinnor varje Är av cervixcancer i Sverige. DÄ incidensen minskar finns risken för att kunskapen om sjukdomen minskar. Syftet var dÀrför att belysa kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer för att öka kunskap och förstÄelse i mötet med kvinnorna. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 20 artiklar lÄg till grund för resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer och hur det pÄverkade vardagen, reproduktiv och sexuell hÀlsa, deras syn pÄ framtiden samt hur de upplevde sjukvÄrden.

Infertilitet drabbar kvinnor vÀrlden över och orsakas av olika faktorer. Att kunna fÄ barn Àr för de flesta en sjÀlvklarhet och i vissa lÀnder ses kvinnor utan barn som ofullstÀndiga. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet ur ett kulturellt perspektiv. En kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes för att granska och analysera utvalda artiklar. Resultatet av analysen resulterade i sex kategorier: Att bÀra skulden och ansvaret för infertiliteten; Att bestraffas eller vÀlsignas av högre makter; Att stötas ut av slÀkt och samhÀlle; Att kÀnna rÀdsla för att bli lÀmnad eller utbytt; Att vilja dra sig undan och dölja infertiliteten och Att förlora sin identitet och kÀnna sig ofullstÀndig.

Bakgrund: Bröstmjölk har positiv inverkan pÄ nyfödda barns hÀlsa, sÀrskilt för förtidigt föddaoch sjuka barn. Donation av bröstmjölk ger fler nyfödda barn som behöver vÄrd pÄ sjukhusmöjligheten att fÄ bröstmjölk som nÀring under deras första tid i livet.Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att donera bröstmjölk samt att undersöka hurkvinnor som donerat bröstmjölk tror att antalet donatorer kan ökas.Metod: En kvalitativ enkÀtstudie. 23 enkÀter skickades ut till kvinnor som donerat bröstmjölktill Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala under perioden 130831 ? 140901.Resultat: Kvinnorna hade övervÀgande positiva upplevelser av att donera bröstmjölk. DenfrÀmsta anledningen till valet av donation var viljan att hjÀlpa behövande barn.

Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen Älder bestÀmmer de sig för att inte lÀngre delta. Deras förÀldrar Àr fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger pÄ fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla Àr uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berÀttar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrÄn kyrkan.Resultatet Àr sedan uppdelat i tre kategorier: VÀrderingar, omsorg och gudsbild.

Utbildning ses ofta som en nödvÀndighet för att kunna konkurrera pÄ arbetsmarknaden och ha möjlighet att göra karriÀr. För att bli en lyckad företagare Àr det inte sÀkert att utbildning Àr lika nödvÀndigt. Tidigare forskning tyder pÄ att utbildning minskar sannolikheten att vara företagare. Denna uppsats undersöker hur utbildning pÄverkar sannolikheten att vara företagare och om effekten skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Resultatet tyder pÄ ett negativt samband för bÄde kvinnor och mÀn.

Sex Àr ett alltmer vanligt förekommande fenomen i marknadsföringsbudskap. Detta gÀller inte enbart annonser dÀr produkten har en sexuell koppling utan Àven i mÄnga fall Àven dÀr sex inte har nÄgon egentlig koppling till produkten som marknadsförs. Anledningen Àr att sexualiserad reklam antas vÀcka uppmÀrksamhet hos konsumenterna och fÄr annonsen att stÄ ut ur det stÀndigt ökande mediebruset. Men den ökade förekomsten av sexualiserad reklam har dock blivit föremÄl för en vÀxande debatt ? mÄnga mÀnniskor motsÀtter sig anvÀndningen av sex i reklam.

Bakgrund: Varje Är könsstympas fler Àn 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor gÄr sÄ lÄngt tillbaka i historien att ingen historiker i dagslÀget kan sÀga exakt hur, var och varför denna sedvÀnja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal lÀnder. Ingreppet sker ofta utan smÀrtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige Àr kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gÀller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges grÀnser eller utanför.

Forskning har visat pÄ att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat och Àr idag en del av vÄr kultur. I den nya generationen av fertila kvinnor, frÀmst i Äldersgruppen 26-36 Är, konsumeras det mer alkohol idag Àn förut. I denna Älder blir ocksÄ de flesta kvinnor gravida och fÄr barn. Det har i undersökningar framkommit att det finns kvinnor som dricker alkohol under graviditeten trots att det visat sig att det Àr skadligt för fostret. DÀrför Àr bÄde de nationella och internationella riktlinjerna att kvinnor helt ska avstÄ alkohol under graviditeten.

Detta Àr en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssÀtt. Syftet med studien har varit att, med hjÀlp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rÄdande diskurser gÀllande kön och sexualitet som prÀglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?grÀnslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang anvÀnds inom det sociala arbetet gÀllande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet Àr baserat pÄ tvÄ öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar pÄ en statlig institution dÀr unga tjejer och kvinnor Àr omhÀndertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör omrÄdet kön och sexualitet.

Bakgrund: Att bli förÀlder Àr en omvÀlvande hÀndelse och ett antal studier har gjorts pÄ hur det pÄverkar matvanorna. Resultaten pekar Ät lite olika hÄll, men det verkar som att det frÀmst Àr mammans kost som pÄverkas och ofta till det sÀmre jÀmfört med kostrÄden. FÄ svenska studier har gjorts inom Àmnet. Med hjÀlp av data frÄn den nationella kostundersökningen Riksmaten 2010/2011 har denna studie undersökt hur det ser ut i Sverige.Syfte: Att undersöka skillnader i livsmedelsval och nÀringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostrÄd bland kvinnor och mÀn i hushÄll med eller utan barn.Metod: Studien bygger pÄ sekundÀr analys av data frÄn Riksmaten 2010/2011. Deltagarna som uppfyllde urvalskriterierna delades in i fyra grupper; kvinnor med barn, kvinnor utan barn, mÀn med barn samt mÀn utan barn.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera socialsekreterares förestÀllningar kring mÀns vÄld mot kvinnor, vÄldsutsatta kvinnor och kring stöd och hjÀlp till vÄldsutsatta kvinnor. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ halvstrukturerade forskningsintervjuer med sex socialsekreterare, verksamma inom fyra olika socialkontor inom en kommun. Socialsekreterarna arbetar inom följande omrÄden inom socialtjÀnsten: vuxengrupp, barn och ungdom, mottagningsgrupp, ekonomiskt bistÄnd och barn och familj. De mest framtrÀdande resultaten i undersökningen Àr att informanterna ser till olika faktorer och orsaker för att förklara och förstÄ mÀns vÄld mot kvinnor, förklaringar som kan kopplas till ett antal olika teoretiska perspektiv sÄ som individinriktat perspektiv, vanmaktsperspektiv, kulturellt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv, feministiskt perspektiv samt ekologiskt perspektiv. GenomgÄende Àr att de flesta informanter utgÄr ifrÄn förklaringar som kan knytas till mer Àn ett teoretiskt perspektiv.

Denna uppsats undersöker hur tÀtt svenskar vÀljer att föda sina barn och om detta har förÀndrats över tiden. Vi granskar hur tÀtheterna ser ut mellan det första och andra barnet samt Àven mellan det andra och tredje barnet. Vi tittar ocksÄ pÄ om Àldre mÀn och kvinnor föder sina barn tÀtare Àn yngre. De data som anvÀnds Àr ett register med samtliga svenskfödda mÀn och kvinnor som fÄtt barn under perioden 1970-2008.I slutet av 1980-talet finner vi en minskning i tÀtheten mellan barnen som förklaras av högkonjunktur och familjepolitiska ÄtgÀrder. Tiden mellan barnen ökar igen under 1990-talets lÄgkonjunktur, för att sedan pÄ nytt gÄ nedÄt under 2000-talet.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer hoskvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer kan leda till att kvinnan blitvungen att operera bort sitt bröst. Kvinnobröstet har i alla tider varit ensymbol för det absolut feminina. Syfte: Syftetvar att belysa de drabbade kvinnornas upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudiebaserad pÄ antal kvalitativa vetenskapliga artiklar.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhÀllelig förstÄelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom sprÄket i sociala samspel mellan mÀnniskor dÀr sÀrskilda begrepp och termer ligger till grund för förstÄelsen av denna vÄldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrÀdare, inom sÄ vÀl offentlig som ideell organisation, förstÄr och tolkar mÀns vÄld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp sÄsom vÄld, offer och förövare. Föreliggande studie pÄvisar att deltagarnas tolkning och förstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer pÄverkas pÄ olika sÀtt, bland annat genom organisatoriska förutsÀttningar.