I den här studien som behandlar Södertälje kommuns projekt F50 som arbetar med att hitta metoder som är fungerande för att få ut fler invånare på arbetsmarknaden, ska vi ta reda på om projektet har lyckats och hur människorna som får ta del av den här hjälpen upplever att det har varit. Projektet går ut på att de har ett antal kompetensmäklare vars jobb går ut på att ha ett visst antal personer som dem tar hand om. De ser till att hjälpa dem med det varje individ behöver. Mest förekommande är att personerna behöver hjälp med CV och personligtbrev skrivande, men det kan även vara att man behöver hjälp med att skicka in en ansökan, eller bara en så viktigt del som att hitta rätt kontakter för att kunna söka det jobb man vill ha. För att ta reda på hur arbetet fungerat har jag intervjuat 6 stycken personer som varit med i projektet och fått hjälp.

Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ?Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?? utgör den beroende variabeln.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Under 2008 fick ca 7300 kvinnor diagnosen bröstcancer och av dessa var 72 procent 55 år och äldre. Tidigare forskning har visat att postmenopausala kvinnor som är 55 år och äldre upplever att de inte får tillräckligt stöd från vårdpersonal och närstående.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur postmenopausala kvinnor med bröstcancer upplever olika former av stöd och hur dessa påverkar deras hälsa.Metod: Vi använde oss av en litteraturöversikt, med 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersöktes och analyserades enligt Friberg (2006).Resultat: Dataanalysen av artiklarna resulterade i fem teman och dessa är: emotionellt stöd, vårdpersonalens stöd, närståendes stöd, religiöst stöd och informationsstöd. Vi fann att dessa stöd är viktiga för postmenopausala kvinnors hälsa och livskvalitet.Slutsats: Olika typer av stöd från närstående och vårdpersonal upplevs som viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer. Mer forskning behövs för att få en bättre förståelse för vilka stöd som är viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer och hur dessa påverkar deras hälsa..

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota.De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskärgård haft en högre ställning än kvinnor på fastlandet. Frågeställningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som använts är kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag där skärgårdsbornas egna berättelser har varit i centrum. Med hjälp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna där ?det ena gett det andra? likt en snöboll som växer ju längre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgångspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som också varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skärgården har haft en högre ställning än kvinnor på land, troligen främst på grund av att den särskilda skärgårdskompetens, som barn på öar fått då de växt upp, varit oumbärlig för familjernas överlevnad såväl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i ledarstilspreferens mellan kvinnor och män, och om så hur skillnaden såg ut. 101 studenter på Högskolan i Gävle deltog i studien. Deltagarna fick fylla i en enkät där de skulle skatta sin ideala ledare. Resultaten baserades på 87 av de insamlade enkäterna, 43 besvarades av män och 44 besvarades av kvinnor. Resultaten analyserades med tre separata t-test.

Urininkontinens är ett globalt problem som förekommer hos mer än 50 miljoner av världens befolkning och är tre gånger vanligare bland kvinnor än hos män. Urininkontinens medför en försämrad livskvalitet genom att bland annat påverka kvinnors fysiska, psykiska, sexuella och sociala välbefinnande. Sjuksköterskan kommer i kontakt med kvinnor som har urininkontinens och för att kunna ge god vård och främja hälsa behövs kunskap om hur kvinnor upplever urininkontinens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som bestod av 13 vetenskapliga artiklar.

Under år 2009 var en fjärdedel av alla unga arbetslösa. Från år 1983 till 2009 har arbetslösheten ökat från 8 till 25 procent. Även under år 2010 var en fjärdedel av de unga i Sverige utan arbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka bestämningsvariablerna för ungdomsarbetslösheten i Sverige. Till hjälp har variablerna bruttonationalprodukt, lediga jobb på arbetsmarknaden, minimilön, vakanser och arbetslöshetsnivå i absoluta och relativa tal valts för sin relevans.

Den nya unga generationen y (80 och 90-talister) är avgörande i ett långsiktigt perspektiv för många organisationer. Detta för att den stora kullen 40- talister, även kallade baby boom generationen är på väg att lämna arbetsmarknaden. Att så många träder ur arbetsmarknaden skapar behov efter rekrytering av ny arbetskraft i många organisationer, vilket kommer i stor utsträckning vara generation y. Forskning visar att denna generation har en annan syn på arbete och arbetslivet än tidigare generationer.Syftet med uppsatsen är att få en bild av den unga generationens syn på arbete eftersom de är på väg in på arbetsmarknaden. Därför valdes en kvantitativ metod för att få en vidare bild av studenternas syn på arbete.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är en av de högsta i Europa och det finns inga tecken på att nivån är på väg att vända nedåt. De arbetsmarknadspolitiska reformer som har genomförts kan kritiseras för bristande bidrag till en sänkt ungdomsarbetslöshet, exempelvis är det endast ett fåtal av nystartsjobben som leder till fortsatt anställning och den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar medför stora dödviktskostnader. Nystartsjobben, den sänkta arbetsgivaravgiften för unga och jobbgarantin för ungdomar bör alla utvärderas vidare och genomgå förändringar. Danmark har en av EU:s lägsta ungdomsarbetslöshetssiffror och landets arbetsmarknadsmodell, den så kallade flexicuritymodellen, har uppmärksammats internationellt. Modellen underlättar för en dynamisk arbetsmarknad och präglas av bland annat ett svagt lagligt anställningsskydd.

Bröstcancer drabbar 10 till 15 kvinnor dagligen och utgör därmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka behovet av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Genom att göra en litteraturstudie kan vetenskaplig kunskap från ett flertal artiklar sammanställas och komma till nytta i det kliniska arbetet. Resultatet visade att bröstcancerpatienters hade ett stort behov av information och stöd, detta behov måste dock identifieras individuellt för varje patient. Dessa patienter ansåg att information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv var viktig.

I Indien är skillnaderna mellan pojkar och flickor påtagliga. Pojkarna ska försörja familjen när de blir vuxna, medan flickor ska giftas bort, ibland långt innan de har blivit vuxna. Detta märks tydligt på skillnaden i kvantitet skolgång som de får. Pojkars skolgång prioriteras framför flickors och för bara några år sedan skilde det över 20 procentenheter mellan läs- och skrivkunniga kvinnor och män. Det har visserligen blivit bättre på senare år, större och större andel flickor får börja skolan, men det är ändå fortfarande betydligt fler pojkar än flickor som skrivs in i skolan varje år.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares förståelse av missbrukande kvinnor ur ett genus- och klassperspektiv. Missbruk är ett utbrett och allvarligt socialt problem och socialtjänsten är den aktör som är ytterst ansvarig för stöd och hjälp gentemot de som behöver. Vilka föreställningar som socialsekreterare har om missbruket och de klienter som de möter är av betydelse. Bland de klienter som uppsöker socialtjänsten för sina missbruksproblem är majoriteten män, därför riskerar kvinnor att utgöra särskilda undantag. Den teoretiska utgångspunkten var Bourdieus klassperspektiv och Hirdmans teori om genussystemet.

Denna uppsats handlar om vilka föreställningar fem kvinnor inom de människoförändrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt är socialtjänst, kriminalvård samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de är verksamma. De centrala frågeställningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men även vad det var som gjorde att de valde att bli ledare. Andra aspekter som tas upp är anledningar till varför det finns så få kvinnor som är ledare, samt hur de ser på denna maktaspekt som ett ledarskap medför..