Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på när lönediskriminering juridiskt sett föreligger mellan kvinnor och män. I arbetet har den juridiska metoden använts, vilket innebär att lag förarbeten, praxis och doktrin använts för att lösa problemet. Det har framkommit tydlig statistik som visar på att män tjänar mer än kvinnor, men att skillnaden har minskat de senaste åren. För att lönediskriminering av kön skall föreligga krävs det att en person har missgynnats och att orsaken bakom missgynnandet har samband med könstillhörigheten. Vid bedömningen av om lönediskriminering föreligger utförs en jämförelse med hur en annan arbetstagare har behandlats, eller skulle behandlas i en liknande situation.

Infertilitet drabbar kvinnor världen över och orsakas av olika faktorer. Att kunna få barn är för de flesta en självklarhet och i vissa länder ses kvinnor utan barn som ofullständiga. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet ur ett kulturellt perspektiv. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att granska och analysera utvalda artiklar. Resultatet av analysen resulterade i sex kategorier: Att bära skulden och ansvaret för infertiliteten; Att bestraffas eller välsignas av högre makter; Att stötas ut av släkt och samhälle; Att känna rädsla för att bli lämnad eller utbytt; Att vilja dra sig undan och dölja infertiliteten och Att förlora sin identitet och känna sig ofullständig.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys.

Tidigare forskning beskriver att stress är en riskfaktor för ohälsa och det är ett arbetsmiljöproblem. Ohälsa bland unga kvinnor ökar i dagens samhälle. Syftet med studien var att finna olika kvalité i stresskänsla hos unga kvinnor och hur deras arbetssituation kan inverka på deras arbetsrelaterade stressupplevelse. För att få mer kunskap kring ämnet stress, har det undersökts hur kvinnor berörs av stress i deras arbetssituation och hur kvinnorna hanterar sin stressupplevelse på deras arbetsplats. Åtta kvinnor som dagligen upplevde arbetsrelaterad stress samt arbetat minst i sex månader, intervjuades.

Sammanfattning Det är vårdens uppgift att se till att människor ej utsätts för en obehandlad grav smärtproblematik som uppkommit efter planerat samt icke planerat kirurgiskt ingrepp. För att uppnå detta är en viktig del inom anestesisjukvården att ge adekvat smärtlindring intraoperativt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl smärtlindrade patienter  var de första timmarna postoperativt samt om upplevelsen av smärta mellan män och kvinnor skiljde sig postoperativt.Metod: Ansatsen på studien är kvantitativ i form av en tvärsnittsstudie och designen är deskriptiv. Urvalet var 20 patienter som genomgick kirurgi för fotledsfraktur eller radiusfraktur.Resultat: Alla patienter fick beräkna sin smärta enligt VAS och 80% av dessa kunde påverka sin smärtbehandling. Vid hemgång efter 1-4 timmar klassade endast 20% VAS >3 och alla var kvinnor. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan män och kvinnors upplevelse av smärta.Slutsats: Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan män och kvinnor i deras upplevelse av smärta.

Tidigare forskning visar att kvinnor oftare reser kollektivt och att män kör mer bil till och från arbetet. Det framgår att vanor och miljömedvetenhet förklarar en del av människors resmönster. Studier visar också att kvinnor värderar bilens symbolvärde lägre än män. I samarbete med Eskilstuna kommun genomfördes en enkätundersökning med 2299 anställda vid Eskilstuna kommun, varav 491 män. Syftet med studien var att närmare undersöka motiv bakom bilanvändning och om dessa motiv skiljer sig åt mellan män och kvinnor i Eskilstuna kommun.

Bakgrund:Att skaffa barn allt längre upp i åldrarna har ökat markant de sista årtiondena i Sverige. I Samhället uttrycks en oro kring att nativiteten minskar då barnlösheten ökar beroende på stigande ålder hos kvinnor som vill skaffa barn.Syfte:Syftet med denna studie är att se hur ett antal kvinnor, 35 år fyllda, ser på det nyblivna moderskapet. Ytterligare ett syfte är att göra en jämförelse mellan några av de kvinnor i min studie som både fött barn i unga år och senare i livet.Metod:Studien är en kvalitativ intervjustudie av 8 kvinnor som alla har fött barn efter 35 års ålder.Resultat:Kvinnorna upplever sig inte som ?gamla? förstföderskor vilket är något som uttrycks av samtliga. Det finns en ambivalens ibland de intervjuade kvinnorna som man tydligt kan se, då de samtidigt beskriver ett större lugn som mor vilket de tror beror på att de är mödrar efter 35 år.

Bakgrund: Vi äter allt mer kött. Tidigare forskning har visat på samband mellan högt köttintag och bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Information om skyddsfaktorer som minskar risken för folksjukdom är begränsad. Forskning om hälsa och sjukdom hos kvinnor är begränsad och därför behövs kvinnors hälsa lyftas fram. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka huruvida ett högt köttintag kan påverka risken för folksjukdomar hos kvinnor.

Medberoende har blivit ett relativt vedertaget begrepp sedan 1980-talet. Termens syfte var att beskriva det beteende som en person åsamkades av att leva tillsammans med en alkoholmissbrukare samt hur denna person även möjliggjorde för missbrukaren att fortsätta i sitt mönster. Forskning har visat att fler kvinnor än män tenderat att bli medberoende och att män oftare lämnat en missbrukande partner. Kritiker har därför menat att begreppet endast identifierat ett kvinnligt fenomen och att termen fungerat kränkande mot kvinnor samt bortsett från det faktum att kvinnan tillhör en underlägsen grupp i samhället. Inom socialt arbete i Sverige har det hittills varit sparsamt med forskning utifrån könsteoretiska utgångspunkter.

Syftet med denna studie var att utifrån en fiktiv fallbeskrivning undersöka vilken information och vilket stöd ensamlevande kvinnor som har en lindrig utvecklingsstörning får före, under och efter en graviditet i Bollnäs kommun. Vi intervjuade fyra olika verksamheter som kommer i kontakt med dessa kvinnor och vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform. Resultatet av studien visade att den förberedande och förebyggande informationen till kvinnor med lindrig utvecklingsstörning som ännu inte blivit gravida är knapphändiga hos alla de intervjuade verksamheterna. Under graviditet erbjuder ett par av verksamheterna kvinnorna stöd i form av samtal och praktisk föräldrautbildning. När barnet är fött finns till exempel olika typer av stödinsatser som beviljas av Socialtjänsten och stödet skräddarsys efter behov och problematik.

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos personer med diabetes typ 2. Smärtan varierar i intensitet och är oftare närvarande hos kvinnor än hos män. Närvaro av smärta påverkar egenvården vid diabetes typ 2 negativt, vilket torde medföra en sämre skött diabetes typ 2. Syfte: Att undersöka smärta hos kvinnor och män i åldrarna 60 år och äldre med diabetes typ 2, boende i Karlskrona kommun, med särskilt fokus på boende, den dagliga aktiviteten och hur den påverkas av smärta. Metod: En kvantitativ studie, grundad på material från SNAC-B.

Chefsrollen förknippas främst med egenskaper som traditionellt sett anses vara av manlig karaktär, vilket medför att kvinnor uppfattas mindre lämpade som chefer. Kvinnor kan därmed ha svårare att se sig själva i en ledande position. Konsekvensen blir ett felaktigt fokus på kvinnors svårigheter att bli chefer snarare än att titta på deras möjligheter. Syftet med föreliggande studie var att definiera gemensamma faktorer hos framgångsrika kvinnliga chefer. Urvalet bestod av tio unga chefer som intervjuades med hjälp av fokuserade intervjuer.

Hjärtinfarkt är den dominerande dödliga sjukdomen i Sverige, vilket fler kvinnor än män avlider i. Kvinnor insjuknar senare i livet och upplever fler och mer diffusa symptom än män. Stress är en vanlig förekommande riskfaktor, vilket kan skapas från samhällets förväntningar på kvinnor. Det finns förväntningar om omsorgsfulla kvinnor som samtidigt ska prestera bra både på arbetet och i hemmet, vilket genererar stress. Förväntningar från samhället och kroppens biologi skiljer sig mellan män och kvinnor.

BakgrundI Sverige ökar antalet insjuknanden i bröstcancer årligen. Diagnostisering med hjälp av mammografi och självundersökning bidrar till tidig upptäckt av cancertumörer vilket ger bättre prognos. För att alla kvinnor ska självundersöka brösten och gå på erbjuden mammografi är kunskap om bröstcancer en god förutsättning.SyfteSyftet med denna forskningsstudie var att undersöka kvinnors kunskap om bröstcancer och självundersökning av brösten. Syftet var också att undersöka huruvida sådan kunskap skiljer sig mellan kvinnor i och utanför det nationella screeningsprogrammet för bröstcancer samt huruvida det finns en skillnad i förekomst av självundersökning. Hänsyn togs även till de eventuella faktorer i kvinnornas bakgrund och vanor som kan ha en inverkan på resultatet.MetodEn empirisk studie med kvantitativ ansats.