En av nio kvinnor kommer någon gång att drabbas av bröstcancer och varje år dör omkring 1500 kvinnor på grund av att bröstcancern fjärrmetastaserat och därmed blivit obotlig. De studier som hittills har gjorts på dessa kvinnor har framförallt handlat om kvinnornas upplevelser av att leva med obotlig bröstcancer och endast en liten del har fokuserat på hur de hanterar att leva med vetskapen om att de snart ska dö. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor med obotlig bröstcancer hanterar sin livssituation. Studien utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av berättelser och datamaterialet utgjordes av fyra bloggar där kvinnorna följdes från att cancern blivit obotlig fram till kvinnornas bortgång. I analysen framkom 5 kategorier beträffande hur kvinnorna hanterade livssituationen, ?Att se ljust på livet?, ?Att vara vanlig?, ?Att ta fighten?, ?Att möta den egna döden? och ?Att få stöd?.

Bakgrund: Könsstympning utav kvinnor är en sedvänja som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Det beräknas finnas omkring 100-140 miljoner kvinnor i världen som genomgått könsstympning. Runt 500,000 av kvinnorna är bosatta i Europa. Könsstympning är inte riskfritt och för ofta med sig kortsiktiga så väl som långsiktiga komplikationer. Fler och fler kvinnor som blivit könsstympade migrerar idag ifrån sina hemländer till Europa, vilket leder till nya och obekanta vårdsituationer.

Omsorgsarbete har traditionellt sett utförts av kvinnor, och den svenska arbetsmarknaden uppvisar mönster på könssegregation, vilket innebär att män och kvinnor väljer olika yrken. När kvinnor är i minoritet visar studier på att de oftast får kämpa mer för att bli accepterade, medan män åker "glashissen" upp i organisationerna. Vi har undersökt om det ser ut på samma sätt inom omsorgen för de män som arbetar där. Syftet med vår studie är att män som arbetar inom omsorgen skall få berätta sina upplevelser om hur det är att vara man inom ett kvinnodominerat yrke. Teorierna vi använder för att förklara det som kommer fram ur männens upplevelser är hänsyn och emotionssystemet, habitus - fält, genuskontrakt, heteronormativitet.

Kvinnor som leder khutbahUppsatsen bygger på tre primära frågor varav den ena är vad Koranen säger om kvinnans ställning inom islam, den andra vad som krävs av en kvinna för att leda bön och den tredje om det skiljer sig att vara kvinna i en västerländsk kontext från att vara kvinna i en muslimsk kontext för att kunna erhålla rollen som böneledare. De kvinnliga muslimska feministerna, som redovisas i uppsatsen, är västerländska konvertiter med en hög akademisk västerländsk utbildning inom islam. De muslimska indonesiska feministerna har även de inhemsk akademisk utbildning. Uppfattningen från dessa kvinnor är att västerländsk feminism är ett fenomen som ställer sig mot män och där den pekar ut män som roten till att alla kvinnor lider. Västerländsk feminism sägs vara ett verktyg från väst för att förinta islam.

Denna rapport handlar om vad det är i dataspel som engagerar så många människor samt om detta engagemang går att överföra till andra slag av interaktiva informationsdesigner såsom t.ex. ett dataprogram innehållande information. Rapporten inleds med en litteraturstudie där begrepp som dataspel, interaktivitet och motivation tas upp. Sedan undersöks olika frågeställningar om vad det egentligen är som lockar i dataspel samt om det föreligger en skillnad mellan vad som engagerar kvinnor respektive män. Undersökningsmetoden är intervju- och enkätstudie.

Inledning: Mammografiscreening är den metod som används vid undersökning av kvinnor för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt stadium. Detta möjliggör tidig behandling och minskar mortaliteten hos kvinnor. Trots detta avstår en del kvinnor att delta då de upplever mammografiundersökningen och komprimeringen som obehaglig och smärtsam. Syfte: Syftet med studien var att beskriva röntgensjuksköterskans roll under en mammografiundersökning vad gäller kompression, bildkvalité samt nöjd och trygg patient. Metod: Studien har utförts som en integrativ litteraturöversikt och utifrån syftet formulerades frågeställningar.

Bakgrund: I Sverige har abort varit lagligt sedan 1975. Kvinnor har rätt att själva fatta abortbeslut fram till graviditetsvecka 18. Varje år görs 30 ? 40 000 aborter i Sverige. Abortupplevelsen kan vara emotionellt komplicerad för många kvinnor och varierar beroende på hur kvinnans livssituation ser ut.

Denna uppsats syftar till att kvalitativt undersöka hur kvinnor porträtteras i femutvalda avsnitt av The Hills (MTV), med fokus på deras beteende och uppträdande ifrågor som karriär, utseende och relationer till män. Detta undersöks med hjälp av ettanalysschema som har utformats utifrån Keith Selbys och Ron Cowderysanalysmodell för att studera television. Undersökningen vilar på en genusteoretisk grund och teorier som används är blandannat R.W. Connells hegemoniska maskulinitet, Yvonne Hirdmans genuskontrakt,Laura Mulveys ?the male gaze? och en vidare utveckling av Foucaults teori om ?thepanopticon?. Detta kompletteras med forskning av bland annat Rosalind Gill, AngelaMcRobbie och Hillevi Ganetz. I min analys framkommer att det förekommer väldigt få skildringar av kvinnor varsbeteende utmanar en traditionell syn på kvinnligt uppförande.

Den här uppsatsens syfte var att, ur ett genusperspektiv, undersöka vilka möjligheter MOT i Afghanistan har för att arbeta mot målet i FN:s resolution 1325. Min fråga var hur arbetet påverkades om teamen bestod av endast män, endast kvinnor respektive både män och kvinnor.Uppsatsen är indelad i tre delar. I den första delen förklaras centrala begrepp för att ge en förståelse för kommande text. I den andra delen diskuteras hur MOT under FS11 i Afghanistan arbetade med resolutionen och i den tredje delen ges förslag på hur kvinnliga och manliga soldater i ett MOT borde arbeta för att, på bästa sätt, uppnå målet i resolution 1325. Undersökningen är baserad på litteratur, rapporter och intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att både kvinnliga och manliga soldater kunde arbeta enligt resolutionen men med olika resultat.

Under många år kämpade kvinnor i Sverige för ett mera amningsfrämjande samhälle och man ville gå ifrån idén om att amma på särskilda tider. Idag framförs kritik mot att kravet på amning är ensidigt ifrån Barnavårdscentralen. Syftet med den här studien har varit att få en bild av hur dagens mödrar ser på amning. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av intervjuer med tio kvinnor. Resultatet visar att kvinnorna är beroende av omgivningens stöd men när det handlar om mötet med barnsjuksköterskan så är ett samtal där båda är delaktiga att föredra mer än att barnsjuksköterskan enbart ska agera som en expert..

Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter.

Studiens syfte har varit att se vad kvinnor med anorexia har för behov av och hur de upplever närståendes/vårdares omtanke och omsorg, och hur dessa ser på kvinnornas behov. Studien är en litteraturstudie där tre skönlitterära böcker som följer tre kvinnor drabbade av anorexia granskats. I bakgrunden framkommer att enligt Världshälsoorganisationen har skolbarnens hälsovanor förandrats sedan 1980-talet, då framförallt hos flickor. Idealvikten har blivit lägre och skönhetsidealen står i fokus hos flickorna. Anorexia blir allt vanligare och många i den drabbades omgivning vill hjälpa men detta försvåras då den drabbade inte vill ta emot någon hjälp.

Bakgrund: Incidensen av bröstcancer ökar i Sverige och är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Varje dag diagnostiseras 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer och även om chanserna att överleva ökar, skapar denna sjukdom en stor livsomställning för de drabbade kvinnorna. Bröstcancer är en multidimensionell sjukdom vilket kan leda till att kvinnan får såväl fysiska som psykiska problem. Kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår en krisreaktion, som slutligen leder fram till att de får en ny syn på sitt liv och sin tillvaro. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med nydiagnostiserad bröstcancer.

16 kvinnor dör varje år på grund av våld i hemmet och enligt undersökningen Slagen Dam har varannan kvinna sen sin 15-årsdag blivit utsatt för någon form av våld av en närstående man. Trots dessa siffror är mörkertalet för antalet kvinnor som utsätts för våld i hemmet fortfarande väldigt stort. Så vad är avgörande i kvinnornas val att inte anmäla brottet och varför stannar de hos mannen? Syftet med detta arbete är att utifrån aktuell svensk forskning kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer analysera och granska vilka teoretiska perspektiv som används för att förklara varför många kvinnor stannar kvar i relationen där de utsätts för våld. Studiens frågeställningar är: Vilka är de mest framträdande teoretiska perspektiven inom svensk forskning inom området mäns våld mot kvinnor i nära relationer? Vad är enligt de teoretiska perspektiven orsakerna till varför kvinnor stannar i relationer där de utsätts för våld? Är perspektiven som används tillräckliga för att förklara varför kvinnor stannar kvar i sina relationer, där män utövar våld mot dem?Resultatet visar att det i dagsläget finns tre ledande perspektiv: det individualpsykologiska perspektivet, det strukturella/könskulturella perspektivet och det socialpsykologiska perspektivet.

Rekommendationerna för träning under graviditet förespråkar 30 minuter per dag. Elitaktiva kvinnor kan fortsätta sin träning under graviditeten med modifiering av sina träningsrutiner. Syftet mynnades ut i frågeställningarna hur träningsdosen förändras under och efter graviditet och hur snart efter graviditet återupptas träning, samt om det fanns ett samband mellan träningsdos och barnets födelsevikt därtill förekomst av graviditetsrelaterade besvär. Metoden som valdes var en enkätundersökning och enkäterna delades ut vid ett tillfälle till de 100 bäst rankade elitaktiva kvinnor inom en uthållighetsidrott. Resultatet visade att svarsfrekvensen blev 95 %, efter externt bortfall på grund av ej graviditet så analyserades 34 enkäter.