Den urbana grönskan är en förutsättning för en hållbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön främjar hälsa och välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rätt utformning kan de också vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering är de tillgängliga för alla människor. Stockholm står inför en period av stark tillväxt.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen.Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet?Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ?tvärtomfördomar? som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har däremot vägt upp centrumets nackdelar med för få grönytor och för få varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehållande ca 2.500 bostäder med varierande husutformning, två nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förläggs, kajpromenad längs med Helge å för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tåg.

Bakgrund: Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och därför är arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbättra folkets hälsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förståelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. Syfte: Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrågor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. Metod: Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare från proAros olika verksamheter. Resultat: Mål, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet.

IntroduktionInterpersonella konflikter är vanligt på arbetsplatser, vilket har en negativ påverkan på arbetsklimat och trivsel. Även patienternas omvårdnad kan beröras av konflikter i personalgruppen. Chefen är den som förväntas ingripa för att lösa sådana problem, men för chefer är konflikthantering ett område som upplevs svårt, som tar mycket tid och där man saknar kunskap.SyfteAtt undersöka vilka konflikthanteringsstrategier vårdenhetschefer använder vid interpersonella kon-flikter, och vad som påverkar valet av konflikthanteringsstrategi.MetodStudien är en litteraturstudie i vilken 7 vetenskapliga studier/artiklar ingår. Ingående artiklar hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus, samt med manuell sökning i tidskrifterna Journal of Nursing Management och Journal of Advanced Nursing. Artiklarna var publicerade mellan 1991 och 2008.ResultatStudierna visade att vårdenhetschefer ofta använder konflikthanteringsstrategier som endast ger kort-variga lösningar, och som inte är effektiva.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Studien syftar till att undersöka om och hur sex timmars arbetsdag påverkar relationerna på arbetsplatsen. Studiens frågeställningar är: Vilka delar på arbetsplatsen upplever intervjupersonerna har förändrats efter arbetstidsförkortningen? I vilken utsträckning anser intervjupersonerna att dessa eventuella förändringar har påverkat förutsättningarna för relationerna till kollegorna? För att undersöka detta gjordes sju intervjuer med individer som arbetar på samma arbetsplats, där de genomfört en arbetstidsförkortning, från åtta till sex timmars arbetsdag. Det har tidigare gjorts studier om arbetstidsförkortning likaså om sociala relationer på arbetsplatser. Det saknas däremot forskning som kombinerar och undersöker dessa fenomen tillsammans, vilket blev en motivering till denna studie. Den tidigare forskningen har bland annat kommit fram till att den sociala samvaron på arbetsplatsen har minskat efter arbetstidsförkortningen.

SammanfattningVår undersökning handlar vad de anställda inom en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats sersom viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen. I linje med vad tidigare forskning inomområdet kommit fram till visar vårt resultat att de anställda på den mansdominerade och kvinnodomineradearbetsplatsen värderar skilda faktorer som viktiga vid lönesättningsprocessen.Bakgrund:Lönen är ett ämne som belysts från flera olika forskningsområden. Mycket av detta kan bero på att den såhårt kan kopplas till dagens arbetsliv. Begreppet lönearbete ligger här helt i linje med forskningen påområdet och påtalar det mer kapitalistiska förhållningssättet att separera produktionen från hushållet. Settfrån dagens perspektiv är det av betydelse att få en förståelse för hur de enskilda arbetstagarna ser på dekontinuerliga lönesamtalen och hur deras förutsättningar till förändringar i löneanspråk och slutgiltig lön tarform.

Bakgrund: I dagens sjukvård möter sjuksköterskor patienter med många olika smittsamma sjukdomar. Smittoämnen sprids lätt när resandet i världen har ökat och sjuksköterskor står i frontlinjen när det gäller att utsättas för smittsamma sjukdomar på sina arbetsplatser.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som inverkar på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsamma sjukdomar.Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 18 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde stor rädsla och oro för att bli sjuka och smitta sina familjer, kolleger och vänner. Trots risken för att själva smittas framkommer att sjuksköterskorna accepterade dessa risker eftersom de såg det som en del av sin professionella skyldighet att vårda alla patienter. För att sjuksköterskor ska känna sig trygga i sitt arbete krävs att de har effektiv skyddsutrustning, har adekvat utbildning, och stöd från arbetsgivare som ser till att det finns riktlinjer att följa.Slutsats: Sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, även när de står inför en risk för att själva bli utsatta för smitta. Tydliga rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rädsla för att bli smittade eller för att smitta sina familjer.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva studie- och yrkesvägledares och lärares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utsträckning samarbetsmöjligheterna påverkades av en strukturell omorganisation. En kort beskrivning ges av utvecklingen av den kommunala grundskolan samt studie- och yrkesvägledar- och läraryrkets förändring. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer från två studie- och yrkesvägledare verksamma före F-9 reformen, två studie- och yrkesvägledare verksamma i dag och två lärare som arbetat inom grundskolan både före och efter F-9 reformen. Resultaten visade att samarbetsmöjligheterna och strukturen på skolor idag skiljer sig från tiden före F-9 reformen. En förändring var att studie- och yrkesvägledares arbetsplatser inte längre är på en skola utan flera, vilket försvårar samarbetsmöjligheterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund.

Arbetsmarknaden är ständigt under utveckling vilket ställer krav på anställda att vara effektiva, anpassningsbara, motiverade och välmående. Syftet med studien var att undersöka om anställda kan inneha arbetsengagemang under en längre tid genom måluthållighet, alltså om det finns ett samband emellan dem. Anställda som besitter måluthållighet kan bli framgångsrika då måluthållighet innebär att anställda uthålligt arbetar mot mål. Framgångsrika kan även anställda som innehar arbetsengagemang bli då de besitter entusiasm, begeistring och känslan av att vara fängslad i arbetet. Utbrändhet förknippas ofta med arbetsengagemang och har sedan 90-talet blivit vanligare på Svenska arbetsplatser.

Världen är idag mer energiberoende än någonsin. I Sverige står bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvändning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv när det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tätare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohälsa kan öka till följd av för dålig ventilation.Polhemsskolan i Gävle driver en butik i fastighet P5, där personalen upplever att inomhusmiljön är otillfredsställande.

Det finns flera studier idag som beskriver hur ohälsan inom vården har ökat. Fokus har länge legat på att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohälsa i arbetslivet. Istället för att enbart tänka preventivt är det även av betydelse att fokusera på friskfaktorerna och det som gör att människor bibehåller en god hälsa och vill stanna kvar på sin arbetsplats. Arbete och hälsa hänger ihop då människor tillbringar stor del av sina liv på sin arbetsplats. För att utvecklas på både det organisatoriska och individuella planet krävs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur handläggare på försäkringskassan ser på den utsatthet som de själva utsätts för i sin yrkesroll i form av myndighetsutövning kontra hot. För att uppnå syftet har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag med hjälp av en hermeneutisk ansats har tolkat resultatet. Totalt genomförde jag fyra stycken intervjuer med handläggare på försäkringskassan, där syftet var att få ta del av deras egen syn på sin arbetssituation. Resultaten visar att handläggarna generellt känner sig trygga i sin roll och att myndighetsutövningen eller rädsla för hot inte är någonting som påverkar deras dagliga arbete. De säger sig ha en distans mellan arbetet och det personliga, och uppger sig inte ha några svårigheter att kombinera dessa två.