I Sverige är arbetsmarknaden tydligt könssegregerad då män och kvinnor ofta befinner sig på olika arbetsplatser samt har olika arbetsuppgifter. Detta beskrivs som ett problem ur en jämställdhetsaspekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga arbetstagare upplever mansdominerade arbetsplatser. Det bolag som valts ut att ingå i studien är logistik- och transportbolaget Schenker AB, division land, där 93 procent av de kollektivanställda är män. Forskningsintervjun är vald som metod till studien där sju kollektivanställda tillsvidareanställda valdes ut från fyra olika enheter i bolaget.

Undersökningen avsåg att testa användbarheten av modellerna i arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1998:1,Bil A för att riskbedöma olika arbetsplatser i ett verkstadsföretag. Bil A beskriver en förenklad metod för riskbedömning.Avsikten var att undersöka både tunga och lätta arbeten som tillsammans någorlunda väl representerade arbetet i verkstaden. Man ville riskbedöma arbetsplatser, där det förekom belastningsskador samt leta fram lätta arbetsuppgifter, där personal med rehabiliteringsbehov skulle kunna arbetsträna.Sammanlagt undersöktes arbetsplatser som sysselsätter ca 160 personer . I verkstaden arbetar ca 450 personer.Man gick igenom 5 ?tunga? arbetsplatser och 8 ?lätta? arbetsmoment tillsammans med arbetsledare eller arbetare.

SammanfattningSyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur Korpen arbetar med hälsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.Frågeställningarna var följande:1. Vad innebär hälsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?2. Varför väljer arbetsplatser just hälsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvård?3.

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angående den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes på två olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förståelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och även försöka utröna vilka faktorer som anses påverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser särskilt viktig i frågan. Grundstenarna för undersökningen är psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlängningen även folkhälsa.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen på aktivitetsbaserade arbetsplatser fungerar. Fokus för den här studien var att belysa kommunikatörens roll och syn på kommunikation på aktivitetsbaserade arbetsplatser.Teori: Studien utgår från en meningsskapande syn på kommunikation och ett tolkande perspektiv på organisationer när det gäller den muntliga kommunikationen. När det gäller digital kommunikation har utgångspunkten varit Bayms teorier om synkron och asynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgångspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer på sju aktivitetsbaserade arbetsplatser och en på cellkontor.

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angående den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes på två olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förståelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och även försöka utröna vilka faktorer som anses påverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser särskilt viktig i frågan. Grundstenarna för undersökningen är psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlängningen även folkhälsa.

De senaste årtiondena har sjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa ökat drastiskt i Sverige. Det är därför viktigt att ta reda på vad man kan göra för att minska dessa problem. Arbetsplatsen är en viktig del i detta, då stressrelaterade problem och sjukskrivningar i många fall grundas i arbetetssituationen. En del i arbetet för att främja hälsa på arbetsplatser skulle kunna utgöras av naturkontakt på jobbet - denna uppsatsens mål är att visa vilken påverkan naturkontakt kan ha på den anställde. Metoden för arbetet har varit en litteraturstudie av först och främst miljöpsykologisk forskning som behandlar natur på arbetsplatser.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera hur män inom kvinnodominerade organisationer upplever sina karriärmöjligheter. Vi har utgått från HR-branschen (Human Resources) i sin helhet då det är en tydlig kvinnodominerad organisation och det även på chefspositionerna. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genom ett målinriktat urval valt ut sex stycken respondenter. Kriterierna för respondenterna var manligt kön och chefsbefattning samt att de har en koppling till HR-branschen. För insamling av data har vi genomfört enskilda, semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsen undersöker synen på kön, jämställdhet och jämställdhetsarbete på ett brandförsvar och en förskola i mellanstor svensk kommun. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med sju informanter från ovanstående arbetsplatser. De övergripande frågeställningarna är vilka föreställningar det finns om kvinnor och män på arbetsplatserna, hur jämställdhet upplevs och definieras samt hur informanterna ser på jämställdhetsarbete på deras arbetsplatser. De övergripande slutsatserna som vi kommit fram till är att jämställdhet ses som ett icke-problem på arbetsplatserna, mannen är den rådande normen på båda arbetsplatserna samt att informanterna är öppna och positiva till jämställdhet.Att jämställdhet ses som ett icke-problem visas genom att de flesta av informanterna redan anser att deras arbetsplatser är jämställda. Några uttrycker även att det inte är möjligt att arbeta med jämställdhet på just deras arbetsplats då den är enkönad eller att endast ett kön är representerat.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur kvinnor på Kvinnodominerade arbetsplatser upplever kritik. Studien kommer att vara en fältstudie vari man granskar kvinnor som är verksamma inom förskolan, då tidigare forskning visat på en klar majoritet av kvinnor inom denna yrkeskår.Avsikten med studien är inte att uppnå någon objektiv sanning av verkligheten, dock avser denna studie tolka eventuella fenomen som rör ämnet, samt skapa en förståelse för individens syn på begreppet.Informanterna har valts ut strategiskt, vidare präglas informanternas deltagande av självselektion. Man kommer inte att ta hänsyn till andra variabler än kön vad gäller urvalet.Teorier som studien vilar på är den symboliska interaktionismen där bland annat dess syn på rationalitet behandlas. Vidare tas Johan Asplunds teori om social responsivitet i beaktning och avslutningsvis Erving Goffmans teori om identitetsskapande.De slutsatser som kan dras i och med denna studie är att relationerna mellan individerna i en grupp verkar ha stor betydelse för hur man upplever kritik. För att undvika missförstånd kring det valda ämnet verkar allmän mening råda att "definitionen av situationen" är något man bör ta i beaktande, detta då kritik till en början upplevs som någonting negativt..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats utifrån chefers perspektiv och att ta reda på vad de gör för att skapa en framgångsrik arbetsplatskultur. Med en attraktiv arbetsplats avses en arbetsplats där medarbetare vill arbeta, stanna kvar och engagera sig. För att få svar på frågeställningarna, uppfylla syftet och gå på djupet genomförs en kvalitativ studie där tre chefer på olika arbetsplatser som enligt medarbetarna anses som attraktiva intervjuas. Resultatet visar vad cheferna anser vara betydelsefulla faktorer och fyra teman presenteras - värdegrund, ledarskap, utvecklingsmöjligheter samt arbetsmiljö och hälsa. Dessa villkor behöver vara uppfyllda för att medarbetare ska uppfatta sin arbetsplats som tilltalande och för att få igång utvecklande och lärande processer inom organisationen som leder till attraktivare arbetsplatser med trivsel och en väl förankrad kultur.

Uppsatsens syfte är att finna en retoriskt baserad metod för att utvärdera demokratisk kvalitet i specifika situationer på arbetsplatser. Denna metod ska kunna användas av en retorikkonsult eller en personalchef på ett företag för att få en uppfattning om förutsättningarna för medbestämmande bland de anställda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgår från en hypotes; att förutsättning för arbetsplatsdemokrati går att bedöma i tillgången till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fältundersökning på arbetsplatsen Nutek och en specifik situation där, en flytt av verksamheten till nya lokaler..

Maria Kungsman: Rockrebeller. En kvalitativ studie av ett musikprojekts betydelse för fyra unga tjejers socialisation till att utöva rockmusik. Uppsala: Musikvetenskap vt 2004 60 p.Syftet med studien är att visa i vilka avseenden ett lokalt musikprojekt som riktar sig till unga tjejer kan tänkas underlätta och stödja unga kvinnors socialisation och initiativ till att spela rockmusik. Undersökningen innehåller ett antal kärnfrågor. En av dessa berör varför projektets kvinnliga deltagare har anslutit sig till projektet samt på vilka sätt verksamheten har hjälpt dem.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkätundersökningen; 58 män och 66 kvinnor mellan åldern 20-69 år. Studien var en tvärsnittsstudie med självskattningsfrågor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäterna besvarades på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Tidigare forskning påvisar samband mellan personlighet och stress, men få undersöker detta utifrån krav-kontroll-stödmodellen.

 Bakgrund: Män har genom historien dominerat på arbetsmarknadens chefspositioner och därmed utformat chefskapets innehåll. Chefskapet är sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser där kvinnan är avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen när det gäller kvinnors sätt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats där kvinnan är normen.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid Kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory .