Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Bakgrund: Tidigare forskningen visar på ett lärande som pågår hela tiden och att det på varje arbetsplats finns specifika lärprocesser. Hemtjänsten bör i detta avseende också kunnas ses som en lärande arbetsmiljö. När man talar om lärande, talar man underförstått om kunskap. Vårdpersonal har i tidigare studier, uttryckt att de är stolta över sina kunskaper, men att de samtidigt är bekymrade över att allmänheten inte vet och förstår vad de gör.Syfte: Vårt syfte är att utifrån personalens individuella erfarenheter belysa den kunskapsform som ligger till grund för hemtjänstarbetet, lärandet i arbetet samt de villkor personalen upplever är av betydelse för deras lärande.Metod: Studien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt, med kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod.Resultat: Empirin visar att undersökningspersonerna upplever att de har varierande uppgifter, i form av praktiskt, socialt, medicinskt samt administrativt arbete. Den kunskapsform som är mest central, är den kunskap som sker i handling, men den teoretiska kunskapsformen förringas inte.

Bakgrund: Hemsjukvården är en verksamhet som inbegriper vårdmöten med vårdtagare med invandrarbakgrund. En god kommunikation anses grundläggande för att distriktssköterskor ska kunna ge individanpassad information och förebygga sjukdom samt främja hälsa. Det som anses försvåra kommunikationen är då vårdtagare och distriktssköterskor talar olika språk eller använder skilda kroppspråk.Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av det vårdande mötet med vårdtagare med invandrarbakgrund i hemsjukvården.Metod: En kvantitativ deskriptiv design användes med en enkät som datainsamlingsmetod. Materialet analyserades i SPSS version 20 samt genom inspiration från kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet skildrar distriktssköterskors erfarenheter inom hemsjukvården i ett län i södra Sverige samt hur deras erfarenheter varierar. Denna studie visar att majoriteten av deltagarna har erfarenheter av vårdmöten med vårdtagare med invandrarbakgrund.

Stora Enso Skoghall är en industri belägen på Hammarö utanför Karlstad. På industrin görs en sjättedel av all världens vätskekartong. Sedan lagen om skydd mot olyckor tillkom har företaget utövat olika former av brandskyddsarbete. Under åren har arbetet blivit bättre och bättre men det finns fortfarande delar som behöver ses över. Att delar av det dokumenterade brandskyddet inte är fulländat, återkopplingen till brandskyddsavdelningen efter genomförd rond är knapphändig och att delar av personalen med brandskyddsansvar känner att de vill ha lite mer utbildningar är några av de punkter som fortfarande är bristfälliga.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur påtvingade brytpunkter, i detta fall nedläggning av en arbetsplats, upplevdes och vilka möjligheter individerna såg inför sina fortsatta karriärval. Den metod som användes var av kvalitativ art med ostrukturerade intervjufrågor riktat till sex respondenter som befann sig i samma situation. Resultatet visade att trots att de flesta respondenter kände chock och ilska när beskedet kom, så upplevde de ett år senare situationen som mer hanterbar och hade börjat strukturera i både tankar och handling vilka alternativ man såg som möjliga och åtkomliga. De slutsatser vi drog var att individens egen motivation har spelat stor roll och beslut som tagits har utgått ifrån den kontext man befunnit sig i. Flera var aktiva i sitt sökande efter nya möjligheter till sysselsättning och kunde med lite distans se denna oförutsedda händelse som ett tillfälle i livet att utifrån ett intresse finna en ny karriär.The purpose with the degree project was to investigate how forced turning points, in this case company closure, were experienced and what opportunities individuals could see concerning their continuous career choices.

Syftet med vår studie är att ge en bild av hur högstadielärare anger att de arbetar mot kränkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har någon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels på kvantitativ metod med enkäter och dels på kvalitativ metod med intervjuer. En enkät delades ut till 80 lärare på två högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lärare uppgav att de fått ingripa i situationer med kränkande behandling. I enkäterna kom det fram att merparten av alla lärare kände att deras arbete mot kränkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet.

SyfteVårt syfte är att få en djupare förståelse för vad som motiverar företag som erbjuder köpeskalas och hur dessa företag genom värdefulla kundupplevelser och effektiva arbetsprocesser tillfredsställer både barn och föräldrar samtidigt som verksamheten är lönsam. Med koppling till detta syfte har vi valt att använda följande tre forskningsfrågor:Varför motiveras företag att erbjuda köpeskalas?Hur kan företag erbjuda en köpeskalasupplevelse som gör både barn och föräldrar nöjda?Hur bör företag utforma köpeskalaserbjudandet för att vara lönsamma?MetodVi har valt att ha en kvalitativ metod då syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för köpeskalasbranschen. När vi har arbetat med teorin och empirin har vi växlat mellan en induktiv och deduktiv forskningsansats, alltså har vår studie varit abduktiv. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med respondenter från olika företag i Kalmar.SlutsatserVår studie har kommit fram till att företag motiveras att erbjuda barnkalas för att skapa och utveckla långvariga relationer, generera positiv word-of-mouth, bidra till ökad inkomst, förbättra tillgängligheten och forma en bättre arbetsplats.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde omvårdanden av patienter med psykos inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Bakgrund: Allmänheten har än idag en negativ och felaktig bild av psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård. Att vårda personer med psykos skiljer sig från arbetet med somatiska sjukdomar. Metod: En litteraturstudie genomfördes vilken baserades vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl och PsykInfo. Resultat: Omvårdnaden av patienter med psykos upplevdes som oförutsägbart vilket krävde ständig beredskap och mycket tålamod.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet är sammankopplade och påverkar varandra åt båda håll. Identitet påverkar konsumtion och konsumtion påverkar identitet och det kan vara svårt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frågar sig hur konsumtionsmönster och känslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstås i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande påverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och känslor vid konsumtion påverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in från sex kvinnor med olika åldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att ålder inte påverkar kvinnornas likheter och olikheter.

Sjuksköterskeyrket har genomgått stora förändringar genom åren både vad gäller utbildning och arbetsuppgifter. Att arbeta som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården ställer höga krav på den enskilda individen och att vårda människor, som är en stor utmaning. Därtill handlar det om att anpassa sig till nutidens utmaningar med neddragningar av ekonomiska resurser samtidigt har vi en åldrande befolkning, vilket medför ett ökat vårdbehov. Dessa utmaningar ökar kraven på sjuksköterskan samt försvårar möjligheten att leva upp till riktlinjerna för socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och därmed möjligheten att ge god vård. För att kunna bemästra utmaningar och svåra situationer får begreppet känsla av sammanhang (KASAM) en viktig betydelse.

Introduktion: Det framställs att det idag råder brist på sjuksköterskor inom vården och sjuksköterskor har inte tid att utföra sina arbetsuppgifter. Det beskrivs i media att sjuksköterskor avslutar sin anställning på grund av otillfredsställande arbetsvillkor. Att vara sjuksköterska innebär att främja hälsa och förebygga ohälsa hos patienter. Sjuksköterskans yrke styrs av olika lagar och förordningar. En lag som ingår för sjuksköterskors yrkesutövning är patientsäkerhetslagen.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av såväl lagar och förodningar men också av värdegrunder och etiska koder vilket medför ett stort moraliskt ansvar. Samvete beskrivs som en grundläggande förmåga att skilja mellan rätt och fel, och att vara i konflikt med samvetet kan innebära att förlora sin identitet och värdighet. Äldre människor på särskilt boende eller som har hemtjänst anser inte att de får tillräckligt bra tillgång till vård, samtidigt som vårdarbete med äldre präglas av underbemanning och låg moral.Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress i vårdandet av äldre.Metod: I litteraturöversikten har 15 artiklar analyserats. Utifrån dessa har tre kategorier framkommit vilka är utlösande faktorer och orsaker till samvetsstress, sjuksköterskors upplevelser av samvetssress framkallar samt sjuksköterskors sätt att hantera samvetsstress.Resultat: I studien framträdde flertalet faktorer som orsakar samvetsstress bland sjuksköterskor, däribland onödigt patientlidande och yttre krav. Samvetsstress väckte känslor så som otillräcklighet, maktlöshet och dåligt samvete.

Ett centralt tema och det viktigaste verktyget i människors sociala samspel är kommunikation. Uppsatsens titel är ett citat från en av informanterna och beskriver ämnet som behandlas i denna C/D uppsats, kommunikation i arbetsgrupper. Denna undersökning är en fallstudie vid ett kommunalt äldreboende i Norrbotten. Studien avser att studera en arbetsgrupp som arbetat tillsammans i ett par månader och som är i sin första fas i utvecklingen. De håller på att utforma arbetssätt, arbetsrutiner och relationer.

Uppsatsen analyserar behovet av intern förändringskommunikation mellan ledning och medarbetare vid bildandet av kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd. Vidare studeras också uppkomsten av brister i den interna kommunikationen och hur detta kan ligga till grund för medarbetarnas negativa attityd till förändringsarbetet. Studiens empiriska material är insamlat genom intervjuer med ledning, medarbetare samt mellanchefer. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att organisationens hierarkiska struktur har en negativ påverkan på kommunikationen mellan medarbetare och ledning. Detta på grund av att information försvinner på vägen samt att medarbetarna, till följd av de många nivåerna organisationen är uppbyggd på, inte ges möjlighet till att ge feedback gällande de beslut som tas som vidare också påverkar deras arbetssituation.