En fallstudie gjord med två mansdominerade organisationer där kvinnors identifiering på dessa undersökd. Resultatet påvisar att kvinnor mycket väl kan identifiera sig med organisationenen, men att det finns fler hinder för kvinnor än män, för att känna sig som en del av organisationen. Detta gör att det bildas ett ojämnt förhållande mellan kvinnor och män i organisationerna vertikalt. Männen klättrar uppåt medan kvinnorna stannar längre ner. Detta beror inte till största delen på organisationerna, utan på samhällets sociala normer och värderingar om Kvinnligt och manligt..

I denna studie har det undersökts vilka faktorer som påverkar män och kvinnors val av idrott. Det har även undersökts om det finns några märkbara genusskillnader på val och uppfattning kring sport. Denna studie utfördes efter kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter har intervjuats varav tre män och två kvinnor i åldrarna 19-23år. I resultaten framkommer att massmedia har stor inverkan på hur respondenterna uppfattade manligt och Kvinnligt idrottande.

I detta arbete undersöks en animerad karaktärs rörelser för att se vad som upplevs som stereotypiska manliga och kvinnliga rörelser. En könsneutral karaktär skapas och det animeras två gånganimationer och två springanimationer med antingen stereotypa manligaeller kvinnliga rörelser. Animationerna visas sedan för fem grafiker och fem icke-grafiker för att se hur de tolkar och upplever animationerna, och om de genom animationernas rörelserkan avgöra om det är en man eller en kvinna. Respondenternas svar analyseras och sammanfattas sedan i ett resultat. Det undersöks hur rörelserna påverkar vår uppfattning när vi ska avgöra om det är en man eller kvinna vi ser.

Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, Kvinnligt/manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana.

I denna studie analyserar vi Kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhållande som råder mellan kvinnor och män. I den teoretiska referensramen tar vi även upp organisationsteorin utifrån Wahl, Alvesson och Due Billing, där kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna.

Forskning om manligt och Kvinnligt ledarskap har funnits sedan en längre tid tillbaka men trots det är ämnet fortfarande omdebatterat. Ännu verkar det inte finnas några direkta svar på om det finns några skillnader mellan mäns och kvinnors ledarskap eller inte. Syftet med denna undersökning var att undersöka om det möjligtvis fanns skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer med avseende på ledarstil, kommunikation och konflikter. Studien utfördes med hjälp av intervjuer där tio personalchefer (fem män och fem kvinnor) vid utvalda företag tillfrågades. Undersökningen visade marginella olikheter mellan manliga och kvinnliga personalchefer.

I en värld där organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta ställning till, så väcks intresset för att dela på ledarskapet. Både på arbetsplatsen och i privatlivet vill vi få mer gjort. För att klara dessa nya krav som ställs på oss så kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjälpa oss att skilja arbete från privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfältet för vårt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och några som använt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjälpt dem och även vilka problem de kan ställas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in på tanken om ett delat manligt och Kvinnligt ledarskap, som jag även har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stärker vårt ledarskap och breddar synfältet i den allt mer komplexa organisationsvärlden.Min studie bygger på intervjuer med tre ledarpar som alla använder sig av ett delat ledarskap och där två av dessa paren är en man och en kvinna.

Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning.

Syftet med undersökningen är att utöka förståelsen på vilket sätt media förmedlar idrott ur ett genusperspektiv, och diskutera dess konsekvenser. Vi vill med undersökningen få en ökad insyn i medias makt kring föreställningar om Kvinnligt och manligt på sportsidorna. Vi har med hjälp av kvantitativ innehållsanalys i kombination med kvalitativ textanalys argumenterat kring olika tänkbara svar. Underlaget för vår studie baseras på ett omfattande kodningsschema där sportbilagan i Dagens Nyheter (DN) under februari månad 2011 utgjort empirin. Resulta-ten av kodningsschemat har jämförts med litteratur om genus, media och idrott.

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, än vad det finns VD:ar som är kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, då den ibland anses ha andra kvalitéer än det som eftersträvas av chefer. Vad händer då ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? Förstärker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara på syftet med denna studie har vi genomfört en tvärsnittsstudie där vi har studierat attityder hos respondenter från tre skilda företag. I denna studie har vi använt oss av ett deduktivt arbetssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur Kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrån studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt är kopplad till könsstereotyper.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka lärares föreställningar om Kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhållningssätt till elever. De två frågeställ-ningarna som använts har varit: uppfattar lärare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lärare till att genusmönster uppstår och/eller består?MetodStudien är kvalitativ och genomfördes i en lågstadieskola i Stockholmstrakten. Tillväga-gångssättet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslä-rare, dels av en lärare i idrott och hälsa, få fram hur lärares föreställningar om kön avspeglas i undervisningen. Lärarna meddelades att observationen gällde deras förhållnings- och arbets-sätt, inte att det var ur ett genusperspektiv.

Forskning visar att kvinnliga chefer har andra förhållningssätt än manliga chefer till begrepp som makt och karriär. Det visar sig bland annat genom att kvinnliga cheferna inte använder ord som makt, eller inte har en tydlig karriärstrategi jämfört med män i motsvarande position. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnliga chefer tänker kring begreppen makt och karriär. Åtta intervjuer genomfördes för att försöka ta reda på om tidigare forskningsresultat stämmer på dagens kvinnliga chefer, eller om det skett några förändringar. Resultatet visar att det i mångt och mycket stämmer med tidigare forskning, som visar på att det finns ett Kvinnligt förhållningssätt till makt och karriär som också uttrycks genom ett Kvinnligt språk..

The purpose of this study is to examine constructions of plaintiff [woman] and the defendant [man] in Swedish rape convictions from 2013. The cases in this study cover acquaintance rape. We also intend to analyze the constructions of the sexes in relations to each other. The study is completed by a qualitative text analysis, with inspiration of a hermeneutic interpretation. The result is presented by four categories: the worthy of protection of the woman, the penalty of the man, the complicity of the woman and credibility.

Vårt syfte är att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller Kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till färgval och motiv på en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation där vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har även fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vårt insamlade data utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förväntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vårt resultat kan vi se att barnen använde sig av bilddialoger och verbalt språk men även färger och motiv för att göra sig till ett manligt eller Kvinnligt subjekt. Vi har även sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar från pedagogernas sida.

Syftet med den här studien är att få veta hur sexåringen i tre förskoleklasser ser på Kvinnligt och manligt. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:? Anser barnen att det finns sysselsättningar beroende på könstillhörighet?? Inom vilka områden anser barnen att kvinnor och män är jämställda?? Anser barnen att det är skillnad på flickor och pojkar?För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kvantitativ strukturerad enkät och kvalitativa intervjuer med öppna svar, i tre olika förskoleklasser. Sammanlagt 52 barn, varav 27 flickor och 25 pojkar deltog i undersökningen.Resultatet av studien visar att flickor och pojkar kopplar aktiviteter och yrken till respektive kön. Aktiviteter som kopplas till Kvinnligt är enligt barnen hushållssysslor och motsvarande för mannen är teknik, underhåll och fritidsaktiviteter.