Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella porträtteringen av pojkar/män och flickor/kvinnor i en läsebokserie bestående av tre läseböcker. Läseboksserien används vid läsinlärning i svenska i grundskolans tidigare år och är utformad efter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de föreställningar om manligt och Kvinnligt, såsom de förmedlas genom läseböckerna befäster eller bryter mot den rådande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag, där fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhällsområden män och kvinnor avbildas, vilka känslor och egenskaper män och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som används i porträtteringen av män och kvinnor. Studiens resultat är inte entydigt då de föreställningar om män och kvinnor som synliggörs i läseböckerna både kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befästa dem.

Jönsson, Emelie och Pütz, Sofie (2011). Genus i bilderboken: en kvalitativ studie av karaktärer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta. Malmö högskola: Fakulteten för lärande och samhälle. Studiens fokus ligger på hur karaktärer i bilderböcker framställs ur ett genusperspektiv och på pedagogers tankar kring genus och bilderböcker. Syftet med studien är att granska böckernas texter och bilder ur ett genusperspektiv för att synliggöra och beskriva vilka könsmönster det finns i respektive bok. Syftet är även att beskriva hur pedagoger tänker kring genus i bilderboken och hur de arbetar med detta i verksamheten. Frågeställningarna är: Hur gestaltas karaktärerna utifrån ett genusperspektiv i de utvalda bilderböckerna? Hur tänker pedagoger kring genus i bilderböcker på två utvalda förskoleavdelningar? Hur arbetar pedagoger på de två valda förskoleavdelningar med bilderboken i den pedagogiska verksamheten? För att nå fram till ett resultat har observationer av barn, text- och bildanalys av bilderböcker och intervjuer med pedagoger genomförts.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det är så få kvinnor som är chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer är normen och därför baseras dagens ledarskapsteori på mäns värderingar och uppfattningar. Detta leder till att många av dagens organisationskulturer har en manlig prägel som inte släpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de är svårigheter och hinder som kan uppstå för kvinnor när de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriärer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nå en ledande position samt hur kultur påverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan påverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svårt eller omöjligt att klättra högre upp inom en hierarki.Studien är även genomförd med en kvalitativ metod då fyra kvinnliga chefer har intervjuats.

Denna studie handlar om att diskutera förhållandet mellan de heteronormativa könsidentiteterna kvinnlighet/maskulinitet och kvinnlig maskulinitet. Den identitet som vi önskar belysa är skapad ur en heteronormativ maskulin och Kvinnligt könsidentitet. Vår studie fokuserar sig på heterosexuella kvinnor inom en idrottslig kontext, då vi anser att dessa kvinnors positioner öppnar upp för en diskussion gällande en heterosexuell kvinnlig maskulinitet. Vi tolkar deras erfarenheter och handlingar inom maskulint kodade idrotter som en reflektion av denna alternativa könsidentitet. Utifrån detta diskuterar vi hur informanterna förhåller sig till kvinnlighet och maskulinitet samt hur deras könsidentitet förhåller sig till dessa två normativa identiteter.

Katarina Glantz: Opera och homoerotiskt lyssnande - en jämförande studie om homosexuella kvinnors och mäns relation till opera. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, 60 p, 2003.Idag får vi en relativt splittrad bild av vad ett homosexuellt förhållande till opera innebär. En övervägande del av samtida texter behandlar ämnet ur ett manligt perspektiv, men det finns även lesbiska kvinnor som beskriver sina relationer till opera. Syftet med uppsatsen är att visa på likheter och olikheter över könsgränserna, genom att jämföra texter som speglar ett Kvinnligt respektive ett manligt homosexuellt förhållande till opera.I studien kan läsaren bl a se hur operaintresset utmynnat i divakult och skivsamlande för operabögar, men även hur lesbiska kvinnor faller för operadivor. Operaprimadonnor kan vara speglingsobjekt för både homosexuella kvinnor och män, men det finns en skillnad i vilka röstfack som föredras.

Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ?[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller? (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges även att pedagogers förväntningar och sätt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara Kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte är att undersöka, med tanke på läroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet säger sig arbeta med genus- och jämställdhet.

Denna studies syfte har riktat sig till att undersöka vad gotländska gymnasieungdomar har för åsikter angående diskursen få män i förskolan. Vilka orsaker identifierar ungdomarna? Vilka redan genomförda åtgärder anser de skulle locka fler män till yrket? Vilka förväntningar identifierar de att männen i förskolorna bär på? Metoden som använts för att undersöka dessa frågor har varit enkät då studien önskat undersöka ett hundratal gymnasieungdomars åsikter. Enkätundersökningen har genomförts på de skolor där dessa gymnasieungdomar studerar och de insamlade enkäterna redovisades och analyserades utifrån olika stapeldiagram. Det resultat som framkom av enkätundersökning var att framförallt en orsak identifierades, tre åtgärder ansågs vara mest lyckosamma vid värvning av män till förskolläraryrket och framförallt en förväntning på männen identifierades.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors arbetssituation på en landsortstidning jämfört med en storstadstidning ur ett genusperspektiv. Redaktionerna vi har besökt är Svenska Dagbladet och Eskilstuna-Kuriren. För att få ett helhetsperspektiv hur kvinnornas situation ser ut  har vi gjort en studie i tre delar.Vi har gjort observationer för att vi med egna ögon ville se hur redaktionerna fungerade och hur kvinnorna jobbade. För att få en tydligare bild av kvinnornas arbetssituation genomförde vi intervjuer med de kvinnliga journalisterna. Utöver detta har vi också gjort en mindre kvantitativ innehållsanalys av fem dagars material ur de båda tidningarna.I vår studie har vi sett att kvinnliga journalister i dag tar större plats än de gjorde för 40 år sedan.

Gym härstammar från en manlig kultur och har kommit att bli en arena som präglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att träna på separata tjejdelar. Dessa delar är ofta ett låst rum där endast kvinnor har tillträde. Syftet med denna studie var att få en förståelse för varför manliga och kvinnliga motionärer tror att en separat del för kvinnor på gymanläggningar finns utifrån en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv på genus. En social konstruktion är något som skapas genom människors samspel med varandra och samhället vi lever i.

I denna uppsats undersöker jag om kvinnorna dominerar inom de så kallade mjuka bevakningsområdena eller om detta mönster endast gäller inom den allmänna nyhetsbevakningen. Mjuka och hårda bevaknings områden uppkom för att beskriva manliga och kvinnliga bevakningsområden. Jag utgår alltså ifrån ett genusperspektiv och undersöker vad kvinnor respektive män skriver om i krönikor. Tidigare forskning om journalistik och kön har bland annat Monika Djerf-Pierre och Monica Löfgren Nilsson utfört. Deras forskning har visat att det finns en tydlig könsmärkning inom de olika bevakningsområdena.

This essay presents an example of the musical life of a female composer active in Sweden during the late 19th and early 20th centuries. Through a case study on composer Sara Wennerberg-Reuter (1875-1959), the essay contributes information to her biography, which had been lacking specific details.Wennerberg-Reuter's biography has been discussed regarding traditional roles of women in music, her relationship to her own artistry and other active women composers, and finally the contemporary reception of Wennerberg-Reuter as a legitimate composer. Aesthetical theories prevalent during Wennerberg-Reuter?s life has been applied in these discussions, such as those presented by Citron, Öhrström and Hanson, combined with Citron's additional theories considering masculine/feminine elements in the musical approach.The main conclusions reached regarding the specific conditions enabling a professional status as a composer and woman in Sweden during the given time are;a) the liberal permission by the family to pursue higher education in composing, since this was in opposition to the traditions of the time.b) the access to a network of musically active women, from which a sense of being part of a female community can be created.c) the acceptance from musical institutions such as higher educations, composer's societies and media critics..

Uppsatsen syftar till att uppmärksamma vilka könsroller bilderböcker förmedlar i de bilderböcker som barn i förskola och skolans tidigare del möter. Eftersom bilderböcker ur ett historiskt perspektiv har föredragit manliga karaktärer och skildrat olikheter mellan män och kvinnor bidrar det till att pojkar och flickor möter olika förväntningar och uppfattningar. Eftersom det är lärares uppgift att motverka traditionella könsroller (Lpo94,Lpf 94, Lpfö 98) blir bilderböckers förmedlande av könsroller av vikt. Undersökningen utgår ifrån ett genusperspektiv med stöd i Yvonne Hirdmans (2007) genussystemteori och Robert Connells (1995) begrepp hegemonisk maskulinitet. I studien undersöks vilka normer, värden och ideal kring könsroller som förmedlas genom tre populära bilderböcker.

Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta så är det än idag männen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanställda tjänar mindre än sina manliga kollegor. År 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av männens (Carlén 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i beräkningen blir kvinnornas löner istället 77,3 % av männens (Carlén 2005:22).Syftet med denna uppsats är att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln.

Denna litteraturstudie ämnar undersöka varför det är skillnad mellan tjejers och killars läsning och läsvanor samt hur synen på läsning som något lustfyllt respektive bildande ser ut idag. Utgångspunkten för studien och området är avhandlingar, artiklar och forskningsrapporter samt den senaste PISA-undersökningen från år 2012, som konstaterar att killar läser sämre än tjejer. Utifrån tidigare forskning presenteras de förklaringar som finns kring skillnaderna, där de sociokulturella förklaringarna står i fokus men för att få ett större perspektiv och förståelse för området så kommer även de biologiska förklaringarna att synliggöras.Av de resultat som presenteras är de sociokulturella förklaringarna som exempelvis betydelsen av läraren kön, bristen på manliga förebilder, läsning som något Kvinnligt några av de återkommande argumenten för skillnaderna i tjejers och killars läsning. Flertalet forskare belyser dock att de biologiska förklaringarna, såsom mognad och hjärnans utveckling, behövs tillsammans med de sociokulturella för att kunna förstå och motverka skillnaderna av tjejers och killars läsning. Synen på läsning, då som nu, påverkar inställningen där den kvinnliga nöjesläsningen oftast ses som mindre värd i förhållande till mäns bildande läsning.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.