Syftet med vår studie är att undersöka hur unga män i åldern 16-25 år ser på manlighet ochkvinnlighet. Vår studie bygger på en kvantitativ metod i form aven enkät som metod vilkengranskar en eventuell koppling mellan de populärkulturella tidskrifterna Moore/Slitz, Rocky,övriga serietidningar och Sonic samt övriga specialtidskrifter och unga mäns syn. Enkäternahar delats ut till tre skolor i södra Halland. Utfallet av studien visar på unga mänsschablonmässiga och stereotypa könsbild samt en tydlig koppling mellan läsning av valdtidskrift och synen på manligt och Kvinnligt. Undersökningen visar även på ett sambandmellan unga mäns könssyn och samhällets socialiseringsprocess.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilken syn sex kvinnliga och två manliga förskollärare har på manliga kolleger i förskoleverksamheten. Vi var intresserade att ta reda på vilka reaktioner en nyanställd man kan tänkas möta i förskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, yrkesverksamma som förskollärare och två yrkesverksamma manliga förskollärare. De sistnämnda intervjuades via telefon. Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att de intervjuade var överens om att det behövs fler manliga förskollärare och det viktigaste syften var att män skulle fungera som en manlig förebild för de barn som saknade detta. Vissa farhågor fanns t ex var några respondenter oroliga för att män inte skulle behöva ta del av alla arbetsuppgifter och att föräldrar från andra kulturer inte skulle vilja att män arbetade i förskolan med mindre barn. Slutsatsen man kan dra är att män som vill börja arbeta inom barnomsorgen i allmänhet kan känna sig välkomna men att de måste hävda sin yrkesroll före sin könsroll och att de måste se till att få ta del av verksamheten fullt ut..

Uppsatsen berör fältet med självhjälpsböcker om dejting och vilken verkan dessa kan ha på bilden av hur man och kvinna ska vara i samhället. Syftet med uppsatsen begränsar sig till att, genom en topikanalys utifrån Ciceros och Janne Lindqvist Grindes persontopiker, göra en jämförelse av könsrollernas framställning i Henrik Fexeus dejtingbok Alla får Ligga - Strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan, och Sara Starkströms dejtingbok Game Girl. Det görs genom att genus läggs på dessa topiker som funnits intressanta. I analysen används Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem och genuskontrakt för detta ändamål.Tidigare studier i ämnet som är intressanta för studien är bl.a. Panteá Farvid & Virginia Brauns artikel ?The ?Sassy? Woman and the ?Performing? Man: Heterosexual Casual Sex Advice and the (re)constitution of Gendered Subjectivities?, och Leto DeFrancisco och Penny O?Conners intressanta inlägg ?A feminist critique of self-help books on heterosexual romance: Read ?Em and Weep?.

Vårt huvudsyfte med denna uppsats var att inom den privata sektorn undersöka vad kvinnliga och manliga chefer på toppnivå har för förklaringar till att det finns så få kvinnliga chefer på denna nivå. Vi ville även ta reda på om det fanns några skillnader mellan vad dessa kvinnliga och manliga chefer anser om orsakerna till detta faktum. Intervjuer genomfördes med fyra manliga och fyra kvinnliga verkställande direktörer. Undersökningen visade att män och kvinnors åsikter inte skiljer sig nämnvärt åt. Den förklaring som kvinnor anser har störst betydelse är att ansvaret för hem och familj ofta ligger på kvinnornas axlar.

Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och Kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.

Detta examensarbete är en undersökning gjord på studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi har velat ta reda på om dessa lägger några värderingar inför elevers val till gymnasiet utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen är utförd med kvalitativa djupintervjuer med sex olika studie- och yrkesvägledare (tre manliga och tre kvinniga) som är verksamma i sex olika kommuner. Vägledarna har under intervjuerna fått svara på frågor utifrån tre fallbeskrivningar. Dessa fallbeskrivningar består av tre karaktärer som direkt skiljer sig från varandra.

Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvägagångssätt eller om hennes retorik passar bättre in i den manliga senatorsrollen. Med hjälp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jämförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvägagångssätt. Materialet består av två tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i egenskap av first lady) och 2008 (i egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrån det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar på en utveckling i Clintons retorik, som generat ett stärkt primärt ethos.

Inom idrotten är kvinnor på ledarbefattningar underrepresenterade. Syftet med studien var att belysa situationen för kvinnliga tränare i idrottsföreningar, utifrån de uppfattningar tränarna själva såväl som idrottsföreningarnas styrelseledamöter hade. Urvalet bestod av fyra idrottsföreningar vilka valdes utifrån vissa uppsatta kriterier. Varje idrottsförening representerades dels av styrelseledamöter dels av två kvinnliga tränare. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ metod där intervjuer användes för att samla in materialet.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra den struktur som råder kring föräldraförsäkringen och granska varför män inte tar ut lika mycket föräldraledighet som kvinnor gör. Uppsatsen undersöker några av de faktorer och hinder som föreligger och som avgör vilken förälder som tar ut mest föräldraledighet. Uppsatsen visar att uttaget av föräldrapenning både har sociala och ekonomiska förklaringar. Familjer väljer ofta den lösning som medför att familjen förlorar minst pengar. Samtidigt verkar mäns lön, upp till socialförsäkringstaket, positivt på deras uttag av föräldraledighet, vilket är förvånande med tanke på Gary Beckers teori.

För att ett företag ska överleva på marknaden samt kunna nå framgång krävs ett effektivt ledarskap. Trots det faktum att kvinnor har varit aktiva i yrkeslivet i många år är de fortfarande underrepresenterade på positioner med makt och ansvar. Syftet med denna undersökning var att undersöka chefers uppfattning om bra chefsegenskaper, skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer samt varför kvinnor är så underrepresenterade på chefspositioner inom den privata sektorn. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem kvinnor och sex män som samtliga besitter en hög chefsposition inom den privata sektorn. Analysmetoden var kvalitativ och en deduktiv tematisk analys genomfördes.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka huruvida feministisk porr i serieformat yttrar sig i den seriepornografiska novellen Maran tecknad och skriven av Lina Neidestam, samt vad som händer när det pornografiska är i form av tecknad bild. Uppsatsen undersöker alltså vilka kroppar som (o)synliggörs i Maran, hur subjekt/objekt görs samt hur Maran är feministisk. Med teoretisk utgångspunkt i Butlers heterosexualla matris, intersektionalitetsbegrepp, makt, åskådarskap samt performativitet görs en bildanalys av utvalda uppslag i Maran. Detta görs genom att undersöka hur Neidestam berättar fram det som sker i Maran, hur detta tolkas och vad det har för betydelse för den tänkta mottagaren. Resultatet visar att utifrån min positionerg anser jag Maran vara feministisk och bidrar till ett nytt sätt att se och tänka kring pornografi.

Denna studies syfte är att belysa hur Kvinnligt och manligt framställs i nya bilderböcker som riktar sig till barn i förskoleåldern, om de förmedlar stereotypa genusmönster eller utmanar rådande ideal. Syftet är även att undersöka pedagogers i förskolans medvetenhet om genus och barnlitteratur. För att uppnå syftet har sex bilderböcker analyserats utifrån genusperspektiv, och intervjuer med sex förskollärare och lärare i förskolan har genomförts. I studien har det framkommit att de analyserade bilderböckerna både utmanar och befäster stereotypa könsmönster. Starka och aktiva tjejer finns det gott om, vilket även tidigare forskning styrker.

This study is about female leadership. The purpose was to gain a better insight to qualities female managers in public sector assume they need to make an enjoyable leadership. We were also interested in finding out what they think is the joy and amusement in the leadership and how they consider responsibility and authority. We used a qualitative method interviewing female leaders at their work. In our analysis of the data we have looked for pattern and key words in a qualitative way.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska och analysera läromedel i svenska och matematik för grundskolans lägre åldrar ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt på vilket sätt läromedlen presenterar och reproducerar Kvinnligt och manligt; sociala kön. Avsikten har varit att synliggöra hur budskapen och maktförhållanden mellan män och kvinnor förmedlas i de analyserade läromedlen och om de är förenliga med styrdokumenten. Analysen är baserad på fyra läromedel, två i varje ämne. De teoretiska utgångspunkterna är grundade på genusteorier; att kön konstrueras i samhället.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå vilka faktorer som påverkar modersmålslärares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi från tre modersmålslärares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara våra frågeställningar och syfte har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns några faktorer som starkt påverkar modersmålslärarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hämmande på elevernas lärande. De faktorerna var bristande kunskap och förståelse hos personalen i förskolan kring modersmålslärares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lärmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmålslärare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.