En mängd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nå chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. Många studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstämmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jämföra hur män och kvinnor inom två könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpå social identitetsteori. Resultatet visade att bägge yrkesgrupper förknippade framgångsrikt ledarskap med både kvinnliga och manliga egenskaper.

Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av någon form av ätstörning. Ett av få ställen dit de kan vända sig för att få hjälp är den offentliga sjukvården. Mitt syfte med denna uppsats har därmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tänker kring ätstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrån teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om ätstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn på ätstörningar präglas av två olika diskurser.

Syftet är att undersöka upplevelsen av stress i relation till föräldraskap och hemarbete hos mammor och pappor med barn i förskoleåldern. Slutligen vill jag se om de faktorer som bidrar till stressen samt uttryck och hantering av stressen skiljer sig åt mot tidigare forskning, samt analysera och diskutera resultaten utifrån genusperspektivet. Studien hade en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattning om sin omvärld fångades upp, och studien genomfördes med en kvalitativ metod. Det empiriska underlaget i studien inhämtades via semistrukturerade intervjuer, där fyra respondenter valdes ut, två kvinnor respektive två män.Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader mellan respondenterna i upplevelsen av vilka faktorer som bidrog till stressen, samt hur de uttryckte och hanterade stressen. Utbildning i stress var något som respondenterna inte hade kommit i kontakt med via skolväsendet eller hälso- och sjukvården..

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i läromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till läroplanens mål om att skolan skall förmedla jämställdhet. Janssons lärobok från 1995 är ett vanligt förekommande läromedel och passar därför bra för en kvalitativ analys av hur isärhållandet av män och kvinnor verkställs och vilka normer som tillämpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen är inspirerad av Williams studie från 1997 och har även Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultaten visar att läroboken bidrar till att bekräfta och förstärka dikotomin och hierarkin, det vill säga att isärhålla kvinnor och män och framhålla mannen som norm, med vilken kvinnan jämförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan läroboken Den levande litteraturen och läroplanens mål om att förmedla jämställdhet och låta undervisningen spegla både manliga och kvinnliga perspektiv..

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper.

Sjuksköterskeyrket uppfattas traditionellt som Kvinnligt och män har först de senaste femtio åren fått tillgång till yrkesområdet. Med tanke på att maktbalansen mellan kvinnor och män i samhället kan anses vara förskjuten till kvinnors nackdel, är det intressant att undersöka hur männen hävdar sig på en kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med vårt arbete är att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vara man inom yrket och patienters upplevelser och uppfattningar av manliga sjuksköterskor. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturgranskning och sökte vetenskapliga artiklar i vårdvetenskapliga databaser och tidskrifter. Vårt arbete visar att upplevelsen hos manliga sjuksköterskor och hos patienter som kommer i kontakt med manliga sjuksköterskor, kan vara av både positiv och negativ karaktär.

Det här arbetet handlar till stor del om huruvida teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har påverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som går på typiska manliga utbildningar har varit utgångspunkt för den här studien. Antalet flickor som söker sig till dessa utbildningar är få, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieutbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fått möjlighet att berätta om varför de valt att gå de här utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utsträckning att påverka dessa elevers framtida yrkesroller.

Möjligheterna till att uppnå ett jämställt samhälle är beroende av våra fysiska miljöer. Utformningen av transportsystemet, användningen av rum och representationer i staden är alla en produkt av hur vi upplever samhället och hur vi väljer att återskapa det. Genom att titta på stadens uppbyggnad kan vi se de mönster och maktstrukturer som påverkar möjligheten till jämställdhet. Vi kan också försöka skapa de verktyg som behövs för att uppnå det. Denna uppsats är en analys av hur regeringens allmänna jämställdhetspolitiska mål kan sättas i relation till stadsplanering.

Massmedia har under den senaste tiden uppmärksammat den låga kvinnorepresentationen inom svenskt näringsliv. Den låga kvinnorepresentationen inom styrelser är ett komplext problem, såväl ett rättvise- som ett resurs- och kompetensproblem, eftersom kvinnors kompetenser endast tas tillvara i begränsad omfattning. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen huruvida en ökad kvinnorepresentation inom styrelser bör ske av egen kraft eller genom lagstiftad könskvotering. För att kunna uppnå detta syfte valde vi ett kvalitativt angreppssätt genom att intervjua tre kvinnliga samt tre manliga styrelserepresentanter. En av slutsatserna vi drog är att de manliga nätverkens utgör ett hinder för Kvinnligt styrelsedeltagande, eftersom de manliga nätverken ofta fungerar som en rekryteringsbas för nya styrelseledamöter.

Delat ledarskap är ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken än enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag är att denna arbetsform passar bättre för kvinnor då de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring varför en del kvinnor väljer delat ledarskap samt hur de ser på fenomenet i allmänhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i någon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys.

Kvinnliga yrken är yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska,tandhygienist, sjuksköterska och förskollärare. Men det finns även män som hardessa yrken och det skrivs också då och då om dem i tidningar. De är ovanliga, menblir vanligare då det görs satsningar för att få in fler män på dessa arbetsplatser.Att undersöka hur de framställs i media och se vilka varianter av manlighet somförmedlas är syftet med denna undersökning. Materialet kommer från svenskdagspress och innefattar både lokala och rikstäckande tidningar.För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Materialetomfattar tolv artiklar med intervjuer med män i kvinnodominerade yrken.Resultatet visar att de flesta männen inte tänker så mycket på manligt och Kvinnligtoch känner inte att deras manlighet är hotad av det kvinnliga yrket.

Uppsatsen handlar om sex- och kärleksberoende. Efter att ha gått på en gästföreläsning med SLAA (Sex & Love Anonymous Addicts) bestämde sig författarna till uppsatsen att de ville veta mer. De två centrala frågeställningarna är. 1. Hur framställs en person med sex- och kärleksberoende i litteraturen? 2.

The purpose of this essay is to examine and compare how womanliness and manliness reveal themselves in different children?s books, mainly focusing on the concept of gender, in both text and images aspects. The questions I have chosen to interrogate are the following:How is the male and female role represented in children's books from a gender perspective, in both images and texts? What gender is generally the main character in children's books? What clothes are the characters wearing in children's books? What kind of occupations do the characters practice in children's books? What kind of qualities or attributes do the characters possess in children's books?When it comes to the selection of the method, I have chosen the use a qualitative method, where I use both a text and image analysis. The essay is based on Hirdman's and Hardning's gender theories and alsow on Nikolajeva's theorie about male and female.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka didaktiska val lärare gör i undervisningen, samt hur läsförståelse uppfattas av lärare och elever i skolår 1-3.Uppsatsens metod är den kvalitativa forskningsintervjun som genomförts utifrån den semistrukturerade intervjuformen. Urvalet har skett utifrån skolor som påvisat goda resultat på Nationella provet i svenska i skolår 3 från år 2010. Fyra lärare och fyra elever har intervjuats.Det resultat som undersökningen visar är att lärarna ger uttryck för en omedvetenhet om hur läsförståelseundervisningen ska utformas. Flera av lärarna har svårt att skilja läsförståelsen från läsutvecklingen, vilket blir problematiskt när de ska göra sina didaktiska val för att uppnå syftet med läsförståelseundervisningen. Det visar sig i undersökningen att eleverna inte får lära sig hur de ska gå tillväga för att bättre förstå vad de läser, utan eleverna kommer själva fram till egna strategier som de kan använda sig av.

Denna studie handlar om fritidspedagogers agerande och resonemang kring att motverka traditionella könsmönster. Studiens teoretiska utgångspunkter var symboliskt respektive strukturellt genus. En central fråga var om fritidspedagoger menade att de kunde motverka att barnen påverkas av stereotypa könsmönster genom medvetna könsöverskridande handlingar. Två fritidshemsavdelningar med både kvinnlig och manlig personal observerades och intervjuer med de fyra pedagogerna genomfördes. Under observationerna noterades vilka arbetsuppgifter som förekom och vem som utförde dem.