Sök:

Sökresultat:

625 Uppsatser om Kvinnligt företagande - Sida 42 av 42

Att lyssna - en potential för framgÄng

Detta arbete syftar till att ge en djupare förstÄelse kring begreppet lyssna. De frÄgor som stÀllts och som ligger till grund för arbetet Àr: Hur kan ett mer utvecklat sÀtt att lyssna göra en person mer framgÄngsrik i sitt yrke? Hur kan den personliga situationen förÀndras genom vÄrt sÀtt att lyssna? Studien belyser ocksÄ olika kommunikationsmodeller samt vÄrt sÀtt att samtala. SÀndaren skickar ett meddelande som pÄ sin vÀg till mottagaren kan bli blandat med en massa brus. Brus kan vara av olika slag, t.ex.

Varför rekryteras det för fÄ kvinnor till Utlandsstyrkan/internationell tjÀnstgöring?

Uppsatsens syfte Àr att Àr att undersöka olika förutsÀttningar och omstÀndigheter som kan ha betydelse för utfallet av den kvinnligarekryteringen till internationella förband.Uppsatsen inleds med en beskrivning och bakgrund av Resolution 1325. Denna resolution blev antagen, i syfte att belysa den utsattasituation som kvinnor och barn konfronteras med, i spÄret av olika konflikter i vÀrlden. Kvinnor som deltagare i fredsbefrÀmjande insatser,har ofta visat sig vara en viktig förutsÀttning för att möjliggöra kommunikation med andra kvinnor och barn. Detta Àr inte bara en frÄga ominformation och underrÀttelser. Det Àr ocksÄ en frÄga om att skapa en medvetenhet kring krigets konsekvenser, vilket kan ha en avhÄllandeeffekt men ocksÄ leda till andra typer av ÄtgÀrder vidtages i det fredsbefrÀmjande arbetet.

Kvinnor njuter, mÀn jagar -Myt eller sanning?

Idag riktar mÄnga butiker in sig pÄ sina kvinnliga kunder. De Àr vÀl omtalat hur kvinnor handlar och att de ser shopping som ett nöje. Butikerna sÀtter upp erbjudande för att locka kvinnor att handla mer och göra dem tillfredsstÀllda; dÄ kommer de tillbaka igen. Det lÀggs inte ner lika mycket tid och engagemang pÄ de manliga kunderna, dÄ det finns olika teorier som sÀger att mÀn inte tycker om att shoppa. Samtidigt som samhÀllet har förÀndrats har ocksÄ mÀnnen och kvinnorna förÀndras.

Mars och Venus i bokhyllan - en analys av mans- och kvinnoroller i sjÀlvhjÀlpsböcker.

AbstractIn today's western society the self-help culture is widespread. It consist of varies of medias: from courses and tv-programs, to articles in papers and magazines and entire books. The aim of many of the self-help books is to help heterosexual couples with problems in their love-life. These books have a large number of readers and are sold in millions of copies around the entire western world every year. The self-help books are characterized by their strong heteronormativity where all women and all men tend to act and behave according to a given pattern.

"Jag vill inte göra allt det dÀr som kvinnor mÄste" : Det kvinnliga medborgarskapets och författarskapets livslinje i Birgitta Stenbergs KÀrlek i Europa

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har dels varit att undersöka KĂ€rlek i Europa utifrĂ„n frĂ„gan om kvinnligt medborgarskap förstĂ„tt som en normerande livslinje. De karaktĂ€rer som Birgitta bebodde vĂ€rlden med i Stockholm har studerats som exempel pĂ„ hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den vĂ€g Birgitta förvĂ€ntas vandra.Detta sker dels genom modern, som vĂ€rderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskĂ€rper Ă€ktenskapets betydelse för Birgitta och strĂ€var efter att göra henne familjĂ€r med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel pĂ„ en medborgare i linje. Han Ă€r en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av Ă€ktenskap och familjeliv ? de tvĂ„ viktigaste punkterna pĂ„ den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhĂ„ller sig till. Att familjelivet framstĂ„r som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstĂ„r som efterstrĂ€vansvĂ€rda framtidsscenarier för Birgitta.För bĂ„de modern och morbrodern innebĂ€r detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

FrÀmlingen i snön : Analys av texterna pÄ Kate Bushs album 50 words for snow

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har dels varit att undersöka KĂ€rlek i Europa utifrĂ„n frĂ„gan om kvinnligt medborgarskap förstĂ„tt som en normerande livslinje. De karaktĂ€rer som Birgitta bebodde vĂ€rlden med i Stockholm har studerats som exempel pĂ„ hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den vĂ€g Birgitta förvĂ€ntas vandra.Detta sker dels genom modern, som vĂ€rderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskĂ€rper Ă€ktenskapets betydelse för Birgitta och strĂ€var efter att göra henne familjĂ€r med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel pĂ„ en medborgare i linje. Han Ă€r en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av Ă€ktenskap och familjeliv ? de tvĂ„ viktigaste punkterna pĂ„ den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhĂ„ller sig till. Att familjelivet framstĂ„r som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstĂ„r som efterstrĂ€vansvĂ€rda framtidsscenarier för Birgitta.För bĂ„de modern och morbrodern innebĂ€r detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Elevers instÀllning till Àmnet historia

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella instÀllning till Àmnet historia och om det finns nÄgra skillnader mellan könen i instÀllning. Som sekundÀr frÄga har huruvida förÀldrarnas utbildningsnivÄ inverkar pÄ elevernas instÀllning till Àmnet undersökts. Dessa frÄgor Àr intressanta att veta mera omkring dÄ Àmnet historia verkar bli ett av de kÀrnÀmnen som lÀses pÄ gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan Àven hjÀlpa för att pÄ ett bÀttre sÀtt undervisa i Àmnet dÄ elevers instÀllning generellt Àr dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om bÄde historia i skolan samt olika genus och jÀmstÀlldhetsfrÄgor.

FÀder pÄ film : FörestÀllningar om faderskap och klass speglade genom svensk spelfilm 1961-1980

Denna uppsats övergripande syfte Àr att studera de förestÀllningar och mentaliteter rörande fÀder och faderskap som speglades i svensk spelfilm under perioden 1961-1980. Problemformuleringen kan nÀrmast beskrivas kretsa kring hur varierande aspekter inom framstÀllningen av olika klassmÀssiga faderskap antingen förÀndrades eller förblev konstanta under studiens avsedda undersökningsperiod.Undersökningens fyra enskilda frÄgestÀllningar kan i sin tur sÀgas motsvara olika konkreta aspekter av fÀdernas samlade förÀldraskap. Den första frÄgestÀllningen fokuserar pÄ fÀdernas sexualitet och estetik medan den andra har utformats för att analysera fÀdernas interaktion med sina barn. Den tredje frÄgestÀllningen behandlar hur det faderliga förÀldraskapet kontrasteras i relation till den moderliga motsvarigheten medan den fjÀrde frÄgestÀllningen avslutningsvis avser att granska faderliga sjÀlvbilder, det vill sÀga hur fÀderna sjÀlva vÀrderar sin roll och sina plikter som förÀldrar. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs till stor del av den genusteori som R. W Connell formulerat rörande hur olika maskuliniteter verkar inom en hegemonisk maktordning dÀr bland annat klass och sexualitet spelar avgörande roller.

Entreprenörskapets kvinnor : Om konstruktionen av identitet hos den framgÄngsrika företagerskan

Föreliggande studies syfte Àr att utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka hur företagande kvinnor, som sjÀlva beskriver sig som framgÄngsrika, konstruerar identitet. Detta sker med en kombination av analytiska verktyg frÄn narrativ metod, kategoriseringsanalys och diskursiv psykologi vilka appliceras pÄ data i form av företagande kvinnors blogginlÀgg. Resultatet visar att respondenterna tenderar att berÀtta om sig sjÀlva genom tre generella berÀttelser: berÀttelsen om företagsamheten, berÀttelsen om familjen och sjÀlvbekÀnnelseberÀttelsen och dÀr gör de framför allt tre kategorier relevanta för den egna identiteten: den framgÄngsrika företagerskan, den goda modern och den moderna kvinnan. BerÀttelser och kategorier kan mötas och understödja varandra men framför allt kan de ocksÄ konkurrera med varandra. Den spÀnning som skapas nÀr berÀttelserna krockar och nÀr de diskursiva stereotyper som styr kategorierna inte samstÀmmer krÀver en retorisk finkÀnslighet och ett skickligt balanserande.

Hur arbetarkollektivet framstÀlls i de historiska lÀroböckerna skrivna under 1900-talet

3.1. Avslutande diskussionDe resultat jag kommit fram till i min undersökning av lĂ€roböcker i historia skrivna 1922 till och med 1954 inte ger nĂ„got större utrymme Ă„t striderna fackförening/strejk och den politiska socialismen. Böckerna förmedlar överlag en negativ bild av dessa strider och de sĂ„gs som ett hot mot det rĂ„dande borgerliga samhĂ€llet. Dock fĂ„r dessa strider en större betydelse för varje decennium. Åström skriver att fram till mellankrigstiden skulle historia och lĂ€roböckerna förmedla stolthet över att vara nordbo samt stolthet över den Ă€ldre svenska historien.

<- FöregÄende sida