Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa huruvida svenska elitfotbollsspelares bild av sina matchprestationer Àr rimliga och dÀrmed utgör en god grund för ett sjÀlvreglerat lÀrande.Teori: Uppsatsen grundar sig pÄ socialkognitiv teori om sjÀlvreglerat lÀrande. HÀr tas frÀmst Banduras begrepp upplevelse av den egna förmÄgan och Zimmermans socialkognitiva modell för sjÀlvreglering upp. Dessutom presenteras teori om inre feedback och sjÀlvinstruktion. Slutligen tas begreppen sjÀlvbedömning och sjÀlvutvÀrdering, och deras förhÄllande till det sjÀlvreglerade lÀrandet, upp.Metod: 22 svenska elitfotbollsspelare bedömde sina prestationer i 1-5 matcher per spelare. Spelarens trÀnare bedömde spelarens prestation i samma matcher.

Som en konsekvens av globaliseringen leder förÀndrade konkurrensvillkor till allt högre krav pÄ dagens organisationer och kompetensen pÄ dess medarbetare. Dessa förÀndringar har bland annat lett till att fÀrre mÀnniskor idag vill bli chefer och privat och offentlig sektor hotas av att lida brist pÄ chefskandidater dÄ allt fÀrre mÀnniskor sÀger sig vilja göra de uppoffringar som chefskapet innebÀr.MÀn har under Ärtionden dominerat inom de flesta positioner i arbetslivet. Trots att en lika stor andel kvinnor som mÀn idag arbetar, lever dessa traditioner och könsstrukturer till viss mÄn kvar i moderna företag.Den största delen av alla nyutexaminerade akademiker Àr idag kvinnor. MÄnga av dessa Àr till högre grad Àn mÀn intresserade av att göra karriÀr. Trots att företagen vÀntas lida brist pÄ framtida chefskandidater och trots att de flesta som ÀndÄ Àr villiga och utbildade nog till att bli chefer, Àr kvinnor, tycks det fortfarande vara nÄgot som hindrar företagen att rekrytera dessa till toppchefspositionerna.Denna studie belyser de interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer.

Att lÀra sig att tala ett sprÄk innebÀr sÄ mycket mer Àn att lÀra sig ord och grammatik. Det handlar ocksÄ om att lÀra sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man anvÀnder sprÄket. Forskning kring kön och sprÄk har pÄvisat hur dessa normer varierar sÄvÀl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och mÀn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrÄn ett genusperspektiv.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.

Titel: Integrerad rapportering ? Ett nytt sa?tt att rapportera Datum: 2014-06-03LÀrosÀte: Ma?lardalens ho?gskola, Va?stera?s Institution: Akademin fo?r ekonomi, samha?lle och teknik Kurs: Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, 15 hpFörfattare: Dalida Kalifa & Awat Safari Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, ha?llbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporterExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: - Vad inneba?r begreppet integrerad rapportering? - Vilka fo?rdelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i sa? fall vad ligger bakom behovet?Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka vad begreppet integrerad rapportering inneba?r och vilka fo?rdelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medfo?r. Vidare a?r syftet att underso?ka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov.Metod: Metoden i studien a?r av en kvalitativ karakta?r med en deduktiv ansats. Prima?rdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter.Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till a?r att en integrerad rapportering a?r ett fo?ra?ndrat synsa?tt da?r fo?retag ska sa?tta lika stort va?rde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa.

Problem DÄ genusframstÀllningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera pÄ vilket sÀtt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner ? positiva och negativa. Genom att studera FörkvÀlls sprÄk ville vi komma fram vad innehÄllet förmedlade, vad som sÀgs varför. Syfte Uppsatsens syfte Àr att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom sprÄket i programmet FörkvÀll.Bakgrund FörkvÀll sÀnds pÄ TV4 mÄndag till fredag pÄ kvÀllstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sÀnds frÄn andra vÄningen pÄ T-centralen i Stockholm.

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

This Master?s thesis provides insights into adult women?s fictional reading within the conceptual phrase ?a good book?. Eight qualitative and semi-structured interviews were performed in order to examine the nature of response and perceived benefits. The collected data were analyzed by Louise M. Rosenblatt?s reception-oriented transactional theory of reading and the cognitive psychology-based model of reading developed within the joint Nordic project SKRIN.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vÄrd och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig pÄ individens egen insikt om sin problematik eller om det Àr ett resultat av omgivningens och nÀtverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktÀr dÄ vi hade för avsikt att studera vad det Àr som gör beslutet till vad det Àr, d.v.s. finna essensen i vad det Àr som pÄverkar och samspelar med beslutet. För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

 Denna uppsats undersöker tvÄ lÀroböcker avsedda för gymnasiets A-kurs i engelskÀmnet, Progress Gold A (2003) och Solid Ground (2003), i syfte att se vad de kan kommunicera ur ett genusperspektiv. De frÄgestÀllningar som behandlas Àr följande: Hur konstrueras genus i texterna i dessa bÄda lÀroböcker? DÄ lÀsaren inkluderas exempelvis i ett "vi" eller "du", förutsÀtts lÀsaren dÄ vara antingen man eller kvinna, eller har detta inte nÄgon betydelse? Hur förhÄller sig resultaten till lÀroplanens mÄl om jÀmstÀlldhet?Den teori och metod som ligger till grund för analysen har hÀmtats frÄn det fÀlt som kallas diskursanalys. SÄsom den utformats i detta arbete kan metoden nÀrmast beskrivas som en kvalitativ nÀrlÀsning av materialet. Resultatet visar pÄ att bÄda lÀroböckerna till stor del tycks reproducera genuskontraktets grundpelare, dikotomiseringen av manligt och kvinnligt samt hierarkin dem emellan som ger det manliga högre statuts Àn det kvinnliga.

Det Ă€r kĂ€nt att tandlĂ€kare har en ökad frekvens muskuloskeletala besvĂ€r frĂ„n nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandlĂ€kare som har dessa besvĂ€r upplever sin arbetssituation som mer otillfredsstĂ€llande och rapporterar mer Ă„ngest samt visar sĂ€mre psykosocial hĂ€lsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av muskuloskeletala besvĂ€r, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandlĂ€kare. I Uddevalla och VĂ€nersborg valdes ut 32 tandlĂ€kare, 16 vardera frĂ„n privata och offentliga mottagningar. Åtta kvinnor respektive mĂ€n i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkĂ€tstudie.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka de kvinnliga internernas upplevda hÀlsa under anstaltsvistelsen. FrÄgestÀllningarna var följande:? Vad uttrycker de intagna kvinnorna gÀllande sin upplevda fysiska och psykiska hÀlsa under anstaltsvistelsen?? Vad upplever de intagna kvinnorna att anstalten gör för att förbÀttra deras hÀlsa?MetodTill grund för studien anvÀndes en kvalitativ metod. Intervjuer med semistrukturerade frÄgor genomfördes med fem intagna kvinnor. Urvalet skedde genom ett bekvÀmlighetsurval.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie om hur manliga respektive kvinnliga brottsofferbemöts i rÀttssalen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om brottsoffer kanbli sekundÀrtviktimiserade pÄ rÀttegÄngar genom att undersöka omdet Àr skillnad pÄ hur olika brottsoffer framstÀlls ochbemötsav domare, advokater, Äklagare och nÀmndemÀn.Bemötande handlar om ett samspel mellan mÀnniskor, den instÀllning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, ansiktsuttryck, tonfall etc. FramstÀllning handlar om hur man beskriver en annan person, en framstÀllning kan framhÀva vissa egenskaper hos personen.Genom att undersöka framstÀllningen och bemötandet sÄ kanske resultatet kan visa olika orsaker till sekundÀr viktimisering. T.ex. om brottsoffer bemöts olikaberoende pÄ kön, Älder, etnicitet, alkoholintag eller om brottsoffret har egenskaper utifrÄn Nils Christies teori om detidealiska brottsoffret.FrÄgestÀllningen Àr:Hur framstÀller tingsrÀttens aktörer manliga respektive kvinnliga brottsoffer utifrÄn mallen om idealiska brottsoffer pÄ rÀttegÄngar, t.ex.