Sammanfattning Under senare år har damishockey växt i Sverige och övriga världen och tränare behöver nu börja reflektera över träningsprogram som kvinnliga ishockeyspelare är i behov av. En förutsättning för bra skridskoåkning är en väl uppbyggd grundstyrka i framförallt bål och ben. Många barn och tonåringar styrketränar för att öka sina idrottsprestationer. Det har länge sagts vara direkt olämpligt för barn och ungdomar att styrketräna men mer aktuella studier har dock bevisat motsatsen och säger att styrketräning för yngre inte är så riskfyllt och att styrkeökningar är möjliga under tonåren. Syftet med studien i denna rapport var att utforma och genomföra ett styrketräningsprogram för kvinnliga ishockeyspelare med avsikt att stärka bål och benmuskulatur.

Handhavandet av stöldgods genom beslag, förvar och förverkande är något som kan verka självklart för erfarna utredare men som många gånger väcker frustration och frågetecken hos poliser som arbetar med det. Lagstiftningen runt detta kan vara svårtolkad och polisens arbete med detta sker på rutin. Vårt syfte är att klargöra hur lagarna används och när de ska tillämpas. Vi har gått igenom de lagar som är aktuella och försökt förklara och förenkla deras betydelse. Utifrån ett exempel från verkligheten har vi valt att belysa rapporten med häleribrottet som grund tillsammans med problematiken runt godtrosförvärv.

Denna uppsats handlar om stress och dess upplevda orsaker hos den svenska polisen. Uppsatsen utgår från en enkätundersökning som behandlar olika bakgrundsfaktorer till upplevd stress bland anställda vid de svenska polismyndigheterna. Både poliser och civilanställda deltog i undersökningen. Bland annat undersöks organisatoriska och individuella orsaksfaktorer. I undersökningen deltog 107 personer som genomfördes med en internetbaserad enkät.

Enligt Blekinge Polismyndighets mångfalds- och likabehandlingsplan är rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av målen för ökad jämställdhet. En åtgärd som vidtagits för att uppnå målsättningen inom myndigheten är Kvinnligt nätverk. I 10 år har nätverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lägsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nätverk på individ- och organisationsnivå? Tidigare forskning pekar på flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utsträckning som män.

Hur kan polisen använda media för att förebygga brott? Vad får man, som polis, säga till media? Vill media användas som en länk mellan allmänheten och polisen? Polisen kommer allt längre ifrån allmänheten och som en naturlig följd får allmänheten mindre information om polisen och dess arbete. Kan vi använda medierna för att motverka bristen på information till allmänheten? Som poliser kommer vi att ha mycket kontakt med olika medier och vid olika tillfällen. Den utbildning vi får på skolan om ämnet är, enligt mig, otillräcklig och det finns även lite information om hur vi ska förhålla oss till media.

Syftet med denna uppsats är att utreda om svenska, manliga fotbollskommentatorer gör någon skillnad i hur de omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare vid misstag. Materialet i undersökningen är från SVT:s sändningar av fotbollsturneringen i OS i London 2012, och består av tre herrmatcher och tre dammatcher. I och med att materialet är sändningar av SVT består materialet av både rörlig bild och ljud. Syftet uppnås genom att fotbollsspelares misstag och kommentatorers kommentarer kategoriseras för att få en objektiv och enhetlig undersökning, så att dessa sedan kan analyseras för att utmynna i räknebara resultat. Metoden är alltså en kvalitativ kategorisering av både fotbollstekniska aspekter och kommentatorers uttalanden, för att följas av en kvantitativ analys.

Bakgrund: Törnrosa lanserades 1959 och är en Disneyfilm som blivit hårt kritiserad för stereotypa karaktärsframställningar. 2014 lanserades Maleficent som baseras på samma berättelse. Den tidigare forskningen pekar på att kvinnliga karaktärer i tidiga Disneyfilmer har framställts som passiva och svaga i olika former vilket också den feministiska arenan ställer sig kritiskt till, då pojkar uppmuntras till det motsatta. Likaså hur förhållningen mellan god och ond framställs, i förhållande till svag och stark samt det kvinnliga sökandet efter en man. Populärkulturen följer samhällsutvecklingen och återspeglar denna och feminismen är en del av denna samhällsutveckling.

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De frågeställningar studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan25 ? 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter.

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur elever, med upprättade åtgärdsprogram, säger sig uppleva sin situation i skolan, avseende bemötande, delaktighet och åtgärdsprogrammets betydelse för studierna. Ambitionen var dessutom att titta på om eventuella skillnader finns, sett ur ett genusperspektiv.TillvägagångssättEn kvalitativ metod i form av intervjuer användes, för att få en bild av elevernas subjektiva upplevelser. Totalt intervjuades sex elever, tre kvinnliga och tre manliga, på de nationella programmen på en gymnasieskola i en västsvensk kommun.För att kunna diskutera och jämföra de resultat som undersökningen gett, har litteraturstudier och tidigare forskning varit en betydelsefull del arbetet.Resultat och slutsatserDet har inte varit möjligt att generalisera resultatet av denna begränsade undersökning. Resultatet har dock gett upphov till en del funderingar angående specialpedagogiska insatser i allmänhet och i arbete med åtgärdsprogram i synnerhet.Majoriteten av eleverna i undersökningen ansåg sig ha blivit väl bemötta och har varit delaktiga i utformningen av sina åtgärdsprogram. Bemötandet är en betydelsefull grundpelare i ett effektivt samspel, och arbetet med intervjuerna har ytterligare betonat denna aspekt.Resultaten avseende delaktighet har inte sammanfallit med tidigare studier, gällande grundskolan och gymnasiets IV-program.

Jämställdheten mellan män och kvinnor har idag kommit en lång bit på vägen iSverige och i västvärlden. Trots detta förväntas kvinnor fortfarande kompromissa i sinanställning och uppoffra delar av sin karriär om de väljer att skaffa barn. Även eftermånga års arbete med att skapa en jämställd arbetsmarknad mellan män och kvinnor,finns det stora skillnader könen emellan när det gäller lön, karriärmöjligheter ochojämn fördelning av föräldraledighet. Under år 2009 ska kvinnor i Sverige ha tjänat82,2 procent av det som männen tjänade, samtidigt som de tog ut mer än trefjärdedelar av föräldraledigheten.Med hjälp av tidigare forskning samt resultat ifrån genomförda fokusgruppsintervjuerville vi få en uppfattning av hur unga kvinnor som studerar eller har studerat ser påframtiden; många gånger är det svårhanterligt för kvinnor att lyckas i karriären ochsamtidigt ha ett rikt och givande familjeliv. Vår frågeställning lyder ?Hur resonerarden nya generationen välutbildade kvinnliga arbetstagare kring kombinationenkarriär och familjeliv??.

Syftet är att undersöka hur kampen för allmän och lika rösträtt framställts i svenska läroböcker från början av 1900-talet fram till idag. Med hjälp av läroboksanalys har nio stycken läroböcker granskats. Denna analys gjordes för att se om det gick att urskilja någon förändring hur läroboksförfattare under 1900-talet har behandlat vägen till kvinnlig rösträtt och om några av de utvalda böckerna har förmedlat ett genus- och jämställdhetsbegrepp. Resultatet av läroboksanalysen har visat att läroböcker framställer den kvinnliga rösträtten som något positivt, då det medför till ?äntligen demokrati i Sverige?, dock förmedlar inga av läroboksförfattare vad som händer efter rösträtten.

I vår kamp att bekämpa brottsligheten är det viktigt att komma ihåg att vi inte är ensamma som poliser. Runt omkring i samhället finns flertalet frivilligorganisationer som entusiastiskt vill delta och hjälpa till. Tyvärr är vi i Sverige dåliga på att ta tillvara dessa krafter och resurser och har svårt att förstå att någon vill jobba utan lön. Vårt samhälle ser det helt enkelt inte som meriterande. Länspolismästaren i Stockholm, Karin Götblad uppmärksammade möjligheterna och startade Volontärprojektet tillsammans med flera andra polischefer.

Syfte: Studien ämnar utforska på vilket sätt framställningen av herr- respektive damfotboll skiljer sig i dagstidningar. Särskild vikt läggs på att undersöka om herrfotbollen framställs som normen och damfotbollen som en avvikelse.Teori: De teorier som ligger till grund för den här studien är fyra till antalet. Den första, representation, förklarar hur allt runtomkring oss i själva verket är sociala konstruktioner. Den andra, könskonstruktion, reflekterar kring begreppen maskulinitet och femininitet samt dess inkluderade maktaspekt. Den tredje, stereotypisering, handlar om hur vissa människor riskerar reduceras genom medierade framställningar.

Att öka engagemang och inlärning är syftet med att integrera en pedagogisk agent i många spel. Detta fungerar väldigt bra, studier har visat att agenterna påverkar användares engagemang i lärsystemet och det påverkar även prestationen i lärsystemet och minnet för det användaren lärt sig. Lärsystem med pedagogiska agenter påverkar även inställningen till matematik positivt. Agenternas olika kön sägs påverka användare olika, maskulina agenter sägs leda till bättre prestation än de feminina agenterna. Dessa skillnader tros bero på de stereotyper vi människor tillskriver både människor och fiktiva karaktärer för att veta hur någon beter sig och hur man själv ska bete sig i relation till denne.

Sverige framställs ofta som ett av världens mest jämställda länder där män och kvinnor har samma möjlighet till inflytande och makt. Kvinnor på ledande positioner i Sverige har ökat de senast årtionden men när det kommer till högre positioner brister kvinnor i representationen, framförallt inom det privata näringslivet. Lönsamhetsargumentet har ofta används som ett skäl för att öka andelen kvinnor i börsnoterade styrelser och företagsledning, medan studier om diversifierade styrelser visar på ett blandat resultat både vad gäller lönsamhet och effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av kvinnor i företagens ledning på Large cap, Stockholmsbörsen men också se på hur denna representation kan förklaras samt hur mångfalden i styrelserna eventuellt kan utvecklas. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns ett finansiellt argument om lönsamhet som kan motivera en ökning av andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och om andelen kvinnor i nomineringskommittéerna leder till fler kvinnliga ledamöter i bolagsstyrelserna.