Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Tidigare forskningsresultat har visat att nätverkande bland egna företagare utvecklar så väl den egna personen som personens egna företag. Dock saknas forskning när det gäller hur stöd kan upplevas inom nätverk. Studiens syfte var att skapa en förståelse för hur socialt stöd från ett nätverk upplevs av kvinnliga företagare. Deltagarna var 15 kvinnor inom olika branscher mellan åldrarna 26-65 år. Intervjuer transkriberades, meningskoncentrerades och tematiserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv.

Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

 Trender i samhället har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet där engagemang, delaktighet och medarbetarnas påverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fått ett mindre fokus. Studiens syfte har därmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrån ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.   Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där åtta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade på tre huvudteman: Synen på medarbetarskap, organisationens påverkan samt den pedagogiska ledaren. Resultatet visade att begreppet medarbetarskap är svårdefinierat och upplevdes olika bland ledarna.

Det kan många gånger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i längden vara påfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, när den fungerar väl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsättas för. Svaret på det är så enkelt som att vara två. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som främjar eller hindrar ett framgångsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

Syftet med denna uppsats är att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt två skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina Bånge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktärsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna. Uppsatsen ska undersöka karaktärsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna samt de tre manliga huvudkaraktärerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehållsanalysmetod med hjälp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus på likheter, skillnader och teman.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur sex kvinnliga medlemmar i Svenska kyrkan ser på döden och hur denna syn är konstruerad. Vi ville få veta om de skapat en föreställning kring döden utifrån sin gudstro eller om det fanns andra faktorer som spelade in, så som samhälle, familj och vänner. Men även om deras tro hjälper dem att skapa en mening kring döden som annars kan kännas orättvis och svår att förstå.Vi har använt oss av religionspsykologiska, religionssociologiska, socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska teorier för att jämföra och se om dessa teorier kan stämma in på kvinnornas berättelser och föreställningar om döden. Det visade sig att teorierna till stor del stämde in på kvinnornas berättelser och att kvinnorna genom sin gudstro skapat både en föreställning kring döden och en meningsfullhet. Detta i sin tur har lett till att kvinnorna känner en trygghet och säkerhet i förhållande till döden.

Problembakgrund: Men hänsyn till världens utveckling anses det av både forskare samt av ledare att förändring har en stor betydelse för organisationerna. Det gäller att ständigt kunna anpassa sig och följa omvärldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förändringar då dessa anses ha en koppling till varandra. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur ledare med hjälp av det transformella ledarskapet kan påverka en inkrementell förändring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna. Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet påverka inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag? Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet består av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hänsynstagande samt idealt inflytande.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i läromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till läroplanens mål om att skolan skall förmedla jämställdhet. Janssons lärobok från 1995 är ett vanligt förekommande läromedel och passar därför bra för en kvalitativ analys av hur isärhållandet av män och kvinnor verkställs och vilka normer som tillämpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen är inspirerad av Williams studie från 1997 och har även Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultaten visar att läroboken bidrar till att bekräfta och förstärka dikotomin och hierarkin, det vill säga att isärhålla kvinnor och män och framhålla mannen som norm, med vilken kvinnan jämförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan läroboken Den levande litteraturen och läroplanens mål om att förmedla jämställdhet och låta undervisningen spegla både manliga och kvinnliga perspektiv..

Trots omfattande forskning om ledarskap saknar vi fortfarande viktig kunskap om hur ledare kan förbättra sin effektivitet. Denna studie utvärderar om ett coachprogram, vars innehåll är baserat på beteendeanalytiska principer, kan användas för att förbättra en chefs effektivitet. Designen är en fallstudie där data för beteende- och resultatmått samlades in vecko- och månadsvis under en baslinjeperiod samt en interventionsperiod. En chef för en säljavdelning i ett svenskt företag deltog i studien, och mottog coaching i en kombination av självstudier, hemuppgifter, och möten. En tydlig höjning av viktiga målbeteenden för gruppen, genomförda kundmöten, kunde observeras efter interventionen.

Internkommunikation är något som finns i alla företag och förefaller vara en viktig del av ett företags ekonomistyrning då ledare med hjälp av internkommunikation mer effektivt kan samordna personal att sträva mot företagets mål. Då det behövs mer forskning kring hur företag med hjälp av internkommunikation kan bli mer effektiva är syftet med studien att skapa en förståelse för hur företag kan använda sin internkommunikation som en del av sin ekonomistyrning. Studien har genomförts som en fallstudie med intervjuer på ett tjänsteföretag som är en del av en större koncern och visar på vad ledare kan behöva ta hänsyn till när de ska utforma kommunikationsstrategier. Vidare har studien med utgångspunkt i Agentteorin och Attention-Based View of the firm tagit fram en förenklad modell för att försöka förklara sambandet mellan dessa teorier, det vill säga hur relationen mellan informationsasymmetri och personalens förmåga att rikta uppmärksamhet mot information ter sig. Modellen visar att detta kan påverka företags internkommunikation och därmed även effektiviteten i dess ekonomistyrning vilket är studiens bidrag till ekonomistyrningsområdet.Nyckelord: Agentteori, Attention-Based View of the firm, ekonomistyrning, informationsasymmetri, informationskanaler, informationsöverflöde, internkommunikation.

När förändringar genomförs finns det lika många bakomliggande syften som det finns förändringar. När vi genom en kontakt med den administrativa chefen vid Schenker Privpak fick vetskap om det förändringsarbetet som företaget befann sig i väcktes ett intresse hos oss att ta del av detta i samband med vår kandidatuppsats. Syftet med uppsatsen har varit att titta närmare på hur medarbetare och gruppledare vid ett distributionsföretag har upplevt det förändringsarbete som har genomförts vid företaget, i fråga om delaktighet och förväntningar på framtida effekter. Vi ville även undersöka vilka tankar kring förändringsarbetet den konsult har som medverkat i detta arbete. Utifrån detta syfte utarbetades sedan tre frågeställningar ?Hur har medarbetare respektive ledare upplevt förändringsarbetets olika delar??, ?Hur ser medarbetare respektive ledare på effekterna av detta förändringsarbete??, ?Hur upplever konsulten förändringsarbetet??.

Publicering är guldmyntet av forskningsarbete och det är genom publicering som forskningsframgång uppnås. Tidigare studier visar att manliga läkare publicerar fler artiklar än vad kvinnliga läkare gör och föreliggande studies resultat är i linje med detta. Syftet med denna studie var att utreda samband mellan olika faktorer och publiceringsgrad inom medicinsk akademisk forskning. Här togs sociodemografiska och arbetsrelaterade faktorer i beaktning. Undersökningen ingår i projektet HOUPE, ?Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe?.

I många år har det stått klart att på grund av ökning av antalet äldre kommer det blir svårt med framtida bemanning i hemtjänsten. Arbeten anses vara låg status och underbetalda. Om arbeten i hemtjänsten anses ge anställda upplevelser av empowerment är det möjligt att flera söker sig till dessa arbeten och att befintlig personal stannar kvar.Syftet med denna uppsats är att få ökad förståelse för hur personal i hemtjänst upplever empowerment i sitt arbete samt att studera på vilket sätt ledare inom hemtjänsten kan arbeta med att stödja upplevelser av empowerment hos sina anställda. Undersökningen är genomförd som en kvalitativ fallstudie i hemtjänsten i Reykjavík. Med semistrukturerade intervjuer har sex anställda och tre ledare intervjuats och materialet har analyserats med en tematisk analys.Det visar sig att de anställda i hemtjänsten i Reykjavík upplever delvis strukturell empowerment i sina arbeten samt pyskologisk empowerment genom alla fyra kognitionerna; mening, kompetens, självbestämmande och påverkan. Ledarna stödjer personalens upplevelser av empowerment genom tillit, respekt och värdighet samt tillåtelse att göra misstag..

Endast 25 % av studenterna vid Sveriges universitet och högskolor läser kurser som har en jämn könsfördelning. Sjöfartshögskolan i Kalmar är inget undantag från att kvinnor generellt väljer utbildningar inom vård, skola och omsorg medan männen väljer yrken inom teknik. Endast 6 % av studenterna på sjöingenjörsutbildningen var kvinnor och på sjökaptensutbildningen var motsvarande siffra 17% ( ht 2011). Mot bakgrund av detta faktum ville vi veta om den ojämna könsfördelningen påverkat studietiden hos respondenterna. Vi ville också få veta om respondenterna ansåg det viktigt med att skapa en jämnare könsfördelning på Sjöfartshögskolan.