Sök:

Sökresultat:

2281 Uppsatser om Kvinnliga lärare - Sida 52 av 153

LÀrares instÀllning till flersprÄkighet och hur de arbetar med flersprÄkiga elever : En kvalitativ studie med kvinnliga lÀrare verksamma i Är 1-6

Syftet med denna studie Àr att belysa nÄgra lÀrares instÀllningar till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger pÄ 7 intervjuer med kvinnliga lÀrare som Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och arbetar pÄ relativt smÄ skolor i en och samma kommun. Resultaten visar att lÀrarna har en överlag positiv instÀllning till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever, Àven om nÄgra negativa aspekter kommer upp. MÄnga lÀrare ser eleverna som en resurs och menar att man fÄr in sprÄk- och kulturdiskussioner pÄ ett naturligt sÀtt. Av intervjuerna framkom det Àven att det krÀvs mer tid och resurser för att kunna bemöta flersprÄkiga elever. Dessa resultat stÀmmer vÀl överens med tidigare studier. LÀrarna i studien menar att det krÀvs ett mer konkret och tydligt arbetssÀtt för att stödja sprÄkutvecklingen för de elever som har annat modersmÄl Àn svenska.

?Det Àr inte förrÀn man gör nÄgonting av det som det har en betydelse och kan anvÀndas? : LÀrares realiserande av kursplanens grammatikmÄl

This paper set out to investigate how teachers of Swedish in Sweden implement the grammar objectives of the curriculum in their teaching, through interviewing six teachers. It has been important to compare their methods to modern research of grammar teaching and teaching in general. They have been asked a series of questions to answer whether or not they use grammar terminology as mediating tools, if they intergrate dialogue among students in grammar teaching and to what extent the teachers? knowledge of and attitude towards grammar influence their teaching methods. The results show that grammar is used as mediating tools primarily when it comes to feedback on pupils? texts, though not to a great extent; dialogue between pupils is rare when it comes to grammar teaching; and the teachers? grammar knowledge and attitude affect the teaching methods, primarily in the sense that seeing value in grammar knowledge increases the teacher?s desire to develop new methods for grammar teaching..

  Man mÄste ha skinn pÄ nÀsan ?dÄ funkar det! : En kvalitativ studie om kvinnliga byggmÄlares situation i en mansdominerad bransch.

I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hÄlla borta en vÀldigt stor grupp av potentiella anstÀllda. Denna grupp Àr kvinnor och branschen Àr byggbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att studera och belysa förestÀllningar kring kvinnliga byggmÄlare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns förestÀllningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tilltrÀde till byggbranschen.Intervjuerna med fem kvinnliga byggmÄlare gav mig möjlighet att fÄ en inblick i kvinnors slutna vÀrld i byggbranschen, vad de sjÀlva tycker och tÀnker om sitt arbete och byggbranschen i stort.Genusperspektivet Àr en viktig del av arbetet eftersom genus Àr nÄgot alla mÀnniskor förhÄller sig till pÄ ett eller annat sÀtt och som pÄverkar situationen i denna bransch.Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna sÄ blir de fortfarande utsatta för skÀmt och uppmÀrksammas negativt ur det faktum att de Àr kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar Ànnu mer om frÄgor som Àr kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De kÀnner sig inte uppskattade pÄ samma sÀtt som deras manliga kollegor gör. Den hÄrda jargongen gör att kvinnor vÀljer att inte arbeta tillsammans med mÀn, de vÀljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, pÄ platser dÀr antalet mÀn inte Àr mer Àn antalet kvinnor eller ensamma.

Genus i fritidshemmet: en studie om fritidspedagogens
genusarbete ur elevers och fritidspedagogers perspektiv

Arbetet och syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger och elever uppfattar genusarbetet pÄ fritidshemmet, samt hur kvinnliga och manliga pedagoger pÄ fritidshemmet frÀmjar arbetet med genus för eleverna. I undersökningen sÄ intervjuades fritidspedagoger samt elever..

Sex an the city i tjejernas hjÀrtan? -ett ungt och kvinnligt perspektiv pÄ en populÀrkulturell text.

Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv pÄ nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förstÄelse av en populÀrkulturell text, som de gavs tillfÀlle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tÀnkande, fokuserat pÄ individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrÄgan anno 2009, dvs. att den fokuserade pÄ kvinnans fria val att leva singelliv och rÀtt till ?manliga sexualvanor?, pÄ hennes rÀtt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rÀtten till ett inbyggt bekrÀftelsesystem, pÄ hennes rÀtt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriÀr och pÄ Äldersfixeringen i dagens samhÀlle.

Ledare inom polisen ? En kvalitativ studie om manligt och kvinnligt ledarskap

I takt med samhÀllets utveckling blir vi allt mer jÀmstÀllda och i samband med jÀmstÀlldhetens framsteg blir arbetsplatserna allt mer jÀmlika. Det som en gÄng i tiden var kvinnogöra Àr idag nÄgot bÄde mÀn och kvinnor kan utföra och vice versa. I dagens verksamheter börjar dÀrför Àven den hierarkiska ordningen förÀndras. Ledarskapspositionerna fylls alltmer av kvinnor och en ledare Àr idag enbart en ledare och inte som den en gÄng var, en man.Vi har sedan lÀnge tillbaka fÄtt lÀra oss skillnader mellan genus. En pojke leker med bilar och flickan leker med dockor.

Elitresan : En studie om kvinnliga hockeyspelares uppvÀxt och vÀg till landslaget

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga svenska kvinnliga elithockeyspelares bakgrund och söka idrottsliga framgÄngsfaktorer i spelarnas uppvÀxt. FrÄgestÀllningar: Hur kom spelarna i kontakt med ishockeyn? Vad fÄr spelarna att vÀlja ishockey som idrott? Hur mÄnga timmar lek/trÀning har spelarna lagt ner? Vilka personer har haft störst inflytande pÄ spelarna? Hur lÄngt hade spelarna till en isyta? NÀr under Äret var spelarna födda? NÀr började spelarna specialisera sig mot ishockeyn?MetodInsamlingsmetoden i denna studie var en kvantitativ enkÀtstudie pÄ kvinnliga landslagsspelare i ishockey. Fyra manliga elithockeyspelare valdes ut som pilotpersoner för studiens enkÀt och sedan deltog 18 spelare av de 33 som ingick i urvalet i studien. Den yngste spelaren i denna studie var 18 Är gammal och den Àldste spelaren var 34 Är.

FystrÀning för Halmstad Hockeys damlag - StyrketrÀning för bÄl- och benmuskulatur

Sammanfattning Under senare Är har damishockey vÀxt i Sverige och övriga vÀrlden och trÀnare behöver nu börja reflektera över trÀningsprogram som kvinnliga ishockeyspelare Àr i behov av. En förutsÀttning för bra skridskoÄkning Àr en vÀl uppbyggd grundstyrka i framförallt bÄl och ben. MÄnga barn och tonÄringar styrketrÀnar för att öka sina idrottsprestationer. Det har lÀnge sagts vara direkt olÀmpligt för barn och ungdomar att styrketrÀna men mer aktuella studier har dock bevisat motsatsen och sÀger att styrketrÀning för yngre inte Àr sÄ riskfyllt och att styrkeökningar Àr möjliga under tonÄren. Syftet med studien i denna rapport var att utforma och genomföra ett styrketrÀningsprogram för kvinnliga ishockeyspelare med avsikt att stÀrka bÄl och benmuskulatur.

Rumslig fördelning av grov gammal tall i Uppsala stad med tallticka som indikator pÄ höga naturvÀrden :

Fragmentation and reduction of forest area is a threat for many forest species and their habitat. Deficiencies in forest quality, such as lack of dead wood and old trees, are one explanation of the threat. The most important action to prevent the continued loss of forest types is to protect forest, but also to restore and to create areas that not previously had high nature values. Hence one of the key strategic roles for Fritid- och Naturkontoret, Uppsala municipality, is to monitor biodiversity in the context of urban planning. The majority of the Uppsala municipality residents live in urban areas and most of them spend some of their spare time in natural areas in cities and their immediate surroundings. Exploitation in and around Uppsala is high, but it is important that there is enough nature close to houses to meet the residents? needs of recreation.

Vatten som sÀkerhetsfrÄga : Med FN:s konstruktion av vattenfrÄgan som utgÄngspunkt

ABSTRACTThe aim of this study is to analyse if the UN today constructs the water issue as a security issue and to argue about in which way the organization in that case does so alternatively why it can be said that the UN doesn?t construct the water issue as a security issue.In order to reach this purpose the following questions will be answered:?Does the UN construct the water issue as a security issue today?-If yes, in which way?-If no, why can it be said that the organisation doesn?t?The methods used are qualitative literature studies of policy documents on water from the UN. The focus is to analyze the ideas about water and to apply my theory on the concept of security, which is Barry Buzan?s framework on security, to these ideas.The main results showed that the UN strongly constructs the water issue as an environmental security issue for environments and species and in relatively strong terms also constructs it as an environmental security issue for civilisations. In rare cases the organisation constructs it as a societal security issue, but the UN doesn?t construct the water issue as a military, political or economic security issue..

"Det har betydelse!" Kvinnligt nÀtverk inom Blekinges polismyndighet

Enligt Blekinge Polismyndighets mÄngfalds- och likabehandlingsplan Àr rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av mÄlen för ökad jÀmstÀlldhet. En ÄtgÀrd som vidtagits för att uppnÄ mÄlsÀttningen inom myndigheten Àr Kvinnligt nÀtverk. I 10 Är har nÀtverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lÀgsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nÀtverk pÄ individ- och organisationsnivÄ? Tidigare forskning pekar pÄ flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utstrÀckning som mÀn.

Kan ett kön göra mer fel Àn det andra? : Manliga fotbollskommentatorers genusperspektiv vid misstag av fotbollsspelare

Syftet med denna uppsats Àr att utreda om svenska, manliga fotbollskommentatorer gör nÄgon skillnad i hur de omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare vid misstag. Materialet i undersökningen Àr frÄn SVT:s sÀndningar av fotbollsturneringen i OS i London 2012, och bestÄr av tre herrmatcher och tre dammatcher. I och med att materialet Àr sÀndningar av SVT bestÄr materialet av bÄde rörlig bild och ljud. Syftet uppnÄs genom att fotbollsspelares misstag och kommentatorers kommentarer kategoriseras för att fÄ en objektiv och enhetlig undersökning, sÄ att dessa sedan kan analyseras för att utmynna i rÀknebara resultat. Metoden Àr alltsÄ en kvalitativ kategorisering av bÄde fotbollstekniska aspekter och kommentatorers uttalanden, för att följas av en kvantitativ analys.

Ond hjÀltinna och aktiv prinsessa : En jÀmförande studie i hur portrÀtteringen av kvinnor har förÀndrats i berÀttelsen om Törnrosa

Bakgrund: Törnrosa lanserades 1959 och Àr en Disneyfilm som blivit hÄrt kritiserad för stereotypa karaktÀrsframstÀllningar. 2014 lanserades Maleficent som baseras pÄ samma berÀttelse. Den tidigare forskningen pekar pÄ att kvinnliga karaktÀrer i tidiga Disneyfilmer har framstÀllts som passiva och svaga i olika former vilket ocksÄ den feministiska arenan stÀller sig kritiskt till, dÄ pojkar uppmuntras till det motsatta. LikasÄ hur förhÄllningen mellan god och ond framstÀlls, i förhÄllande till svag och stark samt det kvinnliga sökandet efter en man. PopulÀrkulturen följer samhÀllsutvecklingen och Äterspeglar denna och feminismen Àr en del av denna samhÀllsutveckling.

Könsroller och SJÀlvbild : En kvalitativ studie om nÄgra unga kvinnors syn pÄ könsroller och könsskillnader i relation till sin egen sjÀlvbild, i dagens samhÀlle

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förstÄelse för nÄgra unga kvinnors syn pÄ könsroller och könsskillnader i relation till sin egen sjÀlvbild, i dagens samhÀlle. De frÄgestÀllningar studien baserats pÄ var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhÀllet? PÄ vilket sÀtt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur sÄg kvinnorna pÄ sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien frÀmst frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av sjÀlvbilden, men Àven utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssÀtt som anvÀndes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas lÀngd varierade mellan25 ? 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter.

?Va! GĂ„r du pĂ„ ÅtgĂ€rdsprogrammet?? En undersökning av gymnasieelevers upplevelser av sina Ă„tgĂ€rdsprogram.

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur elever, med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram, sÀger sig uppleva sin situation i skolan, avseende bemötande, delaktighet och ÄtgÀrdsprogrammets betydelse för studierna. Ambitionen var dessutom att titta pÄ om eventuella skillnader finns, sett ur ett genusperspektiv.TillvÀgagÄngssÀttEn kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes, för att fÄ en bild av elevernas subjektiva upplevelser. Totalt intervjuades sex elever, tre kvinnliga och tre manliga, pÄ de nationella programmen pÄ en gymnasieskola i en vÀstsvensk kommun.För att kunna diskutera och jÀmföra de resultat som undersökningen gett, har litteraturstudier och tidigare forskning varit en betydelsefull del arbetet.Resultat och slutsatserDet har inte varit möjligt att generalisera resultatet av denna begrÀnsade undersökning. Resultatet har dock gett upphov till en del funderingar angÄende specialpedagogiska insatser i allmÀnhet och i arbete med ÄtgÀrdsprogram i synnerhet.Majoriteten av eleverna i undersökningen ansÄg sig ha blivit vÀl bemötta och har varit delaktiga i utformningen av sina ÄtgÀrdsprogram. Bemötandet Àr en betydelsefull grundpelare i ett effektivt samspel, och arbetet med intervjuerna har ytterligare betonat denna aspekt.Resultaten avseende delaktighet har inte sammanfallit med tidigare studier, gÀllande grundskolan och gymnasiets IV-program.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->