Syftet med denna studie var att få en bild av ett antal elevers uppfattningar om samundervisning och särundervisning i idrott och hälsa.Vår huvudfrågeställning var:                        * Hur uppfattar nio gymnasieelever samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Till denna huvudfrågeställning har vi tre underfrågor:                        * Vilka uppfattningar har de kvinnliga eleverna om sam- och särundervisning?                        * Vilka uppfattningar har de manliga eleverna om sam- och särundervisning?                        * Vilka skillnader och likheter finns mellan de kvinnliga och de manliga elevernas uppfattningar om sam- och särundervisning? Datainsamlingen skedde genom intervjuer med riktade öppna frågor.Resultatet vi nådde var att de elever vi intervjuat i hög grad föredrog samundervisning som huvudsaklig undervisningsform även om de ser fördelar med att ha inslag av särundervisning i ämnet. Den största nackdelen med särundervisning anser de vara förlusten av gemenskap och samarbete mellan könen..

Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhåller vikten av att inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men även behovet av att vidga och förändra själva grundsynen på vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mätbar. Den stämplingsteoretiska ansatsen har traditionellt använts för att förklara och undersöka manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, där språket anses producera och reproducera synen på sanning och verklighet, analyseras här nio artiklar från Nordisk Kriminalkrönika 2000 ? 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begångna av en ensam, kvinnlig förövare.

Detta arbete handlar om hur jag har tagit fram koncept och färdiga modeller på fyra karaktärer, två manliga och två kvinnliga. Under arbetets gång har jag försökt ta reda på om jag kan förmedla livsåskådningarna god och ond genom subtilare formelement. Jag valde att använda mig av både ett västerländskt och österländskt perspektiv i min karaktärsdesign. Det västerländska perspektivet på de goda och det österländska på de onda karaktärerna.Jag har studerat bland annat hur vi uppfattar varandra, kroppsspråk, stereotyper och färger. Jag har dessutom jämfört västerländskt tecknade filmer, Walt Disney, med japanskt tecknad animeserier.

I denna uppsats har vi valt att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter mellan manliga och kvinnliga korrespondenters sätt att  rapportera från kriget i Afghanistan. Undersökningen baseras på en kvalitativ undersökning av tre manliga samt tre kvinnliga korrespondenters verk.Syftet med uppsatsen var att undersöka om kön påverkar korrespondenternas roll i krig samt deras ämnesval och sätt att rapportera. Vi ville även undersöka huruvida kön påverkade artikelns vinkel och om det fanns skillnader i hur korrespondenterna valde att beskriva kriget utifrån sitt kön. Undersökningen är en typ av stickprov mer än en generalisering.Den kvalitativa analysen av visade att rapportering skiljer sig både från skribent till skribent men även mellan könen. För att kunna analysera korrespondenternas artiklar har vi undersökt dem med hjälp av teorier av bland annat Britt Hultén som skrev i sin bok att kvinnor skriver mer känslosamt och konkret medan män skriver mer abstrakt och analytiskt.

I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktärer framställs utifrån ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera är tre av Tove Janssons berättelser om Mumintrollet och hans vänner som utgavs för första gången 1948, 1954 och 1970, trots detta säljs de fortfarande i stor utsträckning och utlånas frekvent på bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt återkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att få reda på hur kvinnliga respektive manliga karaktärer beskrivs med hjälp av både inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och känslomässigt engagemang är något som tillskrivs de kvinnliga karaktärerna medan de manliga karaktärerna ägnar sig åt sig själva, är eller vill vara modiga. När karaktärera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan..

Konkurrensen för att synas på marknaden blir allt hårdare och metoderna för att sticka ut frånmängden blir mer och mer drastiska. Det blir viktigare för de olika företagen på marknaden attdra till sig uppmärksamheten till tänkbara konsumenter för att kunna öka försäljningen ochdärmed även lönsamheten. Ett sätt att skapa intresse på är att använda marknadskommunikationför att göra människor uppmärksamma på ett bestämt förmål eller varumärke. Metoderna somanvänds med avseende att skapa uppmärksamhet kan anses vara opassande att använda imarknadskommunikation, vad gäller stötande eller diskriminerande marknadsföring.I dagens samhälle kan det verka som om det inte finns några gränser för vad som anses varalämpligt att använda i marknadsföringssyfte. Vi har valt att undersöka vilken effekt denna typ avmarknadskommunikation har på unga konsumenter i vår uppsats.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid.

Uppsatsens syfte är att pröva tesen att Radiosportens sändningar har blivit mer jämställda mellan 1995 och 2007. Det som undersökts är utrymmet som kvinnor och kvinnligt idrottsutövande får i sändningarna i förhållande till män och manligt idrottsutövande. Metoden att besvara frågan är kvantitativ. Radierade sekunder har räknats och fördelats mellan kategorierna kvinnliga och manliga röster och kvinnligt och manligt idrottsutövande. Kriterierna för jämställdhet är att de kvinnliga rösterna är proportionerligt representerade och att kvinnligt idrottsutövande får ett proportionerligt utrymme i Radiosportens sändningar. Undersökningens resultat visar att Radiosporten har blivit mer jämställd under  undersökningsperioden, men att det inte går att säga att ökningen är stabil från år till år. Resultaten visar också att kvinnor och kvinnligt idrottsutövande inte får utrymme i nivå med andelen kvinnor eller omfattningen av kvinnligt idrottsutövande generellt..

I dagens moderna samhälle möts en människa av flera tusen olika kommersiella budskap varje dag, i hemmet, på gatan, i butiker och i andra offentliga miljöer. Vi ser t.ex. logotyper överallt, på kaffekoppar, galgar, hus och kläder och de är idag en sådan självklarhet i våra liv att de flesta av oss knappt reagerar längre på alla de reklambudskap som angriper oss. Kläder är en produktkategori där varumärket ofta spelar stor roll och det som gör varumärken på kläder speciella är att de ofta har synliga logotyper som man bär med sig genom vardagen. Därigenom kan man säga att vi som konsumenter fungerar som vandrande reklampelare för företagen.

Sverige kallas ofta för världens mest jämställda land. Trots detta har kvinnor i genomsnitt endast 92 % av männens löner och återfinns i betydligt mindre utsträckning än män i chefspositioner. I yrken som har breda karriärvägar, såsom civilekonom, är risken ännu större att löneskillnader mellan könen uppstår. I vår uppsats har vi gjort en studie av kvinnliga och manliga civilekonomers olika förutsättningar i arbetslivet. Forskningsfrågan för vår uppsats är: På vilket sätt och i vilken utsträckning upplever kvinnliga civilekonomer att de diskrimineras i arbetslivet? Syftet med vår uppsats är: Att uppmärksamma och skapa debatt kring de ojämlika förhållandena på arbetsmarknaden som drabbar kvinnliga civilekonomer.

Denna studie har undersökt huruvida priming för den kvinnliga könsstereotypen i tv-reklam ökar graden av konformitet hos kvinnor. Tidigare forskning har visat att sådan priming kan leda till försämrade prestationer och sänkta ambitionsnivåer hos kvinnor. Deltagarna i studien utgjordes av 76 kvinnliga universitetsstudenter. Primingmanipulationen bestod av tolv reklamfilmer riktade till kvinnor. Graden av konformitet mättes i form av deltagarnas skattning av antal ljud på ett ljudurskiljningstest som gjordes tillsammans med fyra konfederater.

Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning.

I den här magisteruppsatsen studeras den interna kommunikationen på Stadium AB genom en fallstudie och två enkätundersökningar. Författarna har undersökt huruvida den interna kommunikationen har en avgörande roll då företagsledningen skall förmedla önskad image och funktionell kvalitet till konsumenterna, samt vilken roll den interna kommunikationen har för konsumenternas uppfattning om företaget.Studien visar att Stadiums företagsledning förmedlar en stor mängd budskap, såsom vision, affärsidé, värderingar och mission till sina anställda. De anställda har svårighet att ta till sig all denna information och kan därför inte sprida vidare dessa budskap till konsumenterna. Vidare visar studien att konsumenterna till viss del uppfattar Stadium på det sätt som företagsledningen önskar. Det går dock att finna vissa faktorer där företagsledningens och konsumenternas uppfattningar märkbart skiljer sig ifrån varandra.Studien har genomförts i tre olika faser.

Uppsatsens syfte är att pröva tesen att Radiosportens sändningar har blivit mer jämställda mellan 1995 och 2007. Det som undersökts är utrymmet som kvinnor och kvinnligt idrottsutövande får i sändningarna i förhållande till män och manligt idrottsutövande. Metoden att besvara frågan är kvantitativ. Radierade sekunder har räknats och fördelats mellan kategorierna kvinnliga och manliga röster och kvinnligt och manligt idrottsutövande. Kriterierna för jämställdhet är att de kvinnliga rösterna är proportionerligt representerade och att kvinnligt idrottsutövande får ett proportionerligt utrymme i Radiosportens sändningar. Undersökningens resultat visar att Radiosporten har blivit mer jämställd under  undersökningsperioden, men att det inte går att säga att ökningen är stabil från år till år. Resultaten visar också att kvinnor och kvinnligt idrottsutövande inte får utrymme i nivå med andelen kvinnor eller omfattningen av kvinnligt idrottsutövande generellt..

Andelen svenskar som handlar online växer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intäkter på internet. Konkurrensen är dock hård vilket innebär att webbutiker måste arbeta med att få konsumenter att handla från just sin butik. Syftet med denna studie är att förklara vad kunder i Sverige efterfrågar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och en enkätstudie har använts för att tillfråga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt värde, e-kvalitet, e-tillfredsställelse samt e-förtroende använts.