Syftet med c-uppsatsen är att studera i vilken grad som motionerna i det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller särartsinriktade. Enkelt sagt strävar likhetsfeminismen efter att varje individ själv ska ges möjlighet att forma sin personlighet. Vad som är manligt och kvinnligt är konstruerat av det samhälle vi lever i. De är inget som människan föds till, utan tvingas lära sig att bli. Det finns en obalans där kvinnor exkluderas, från de positioner och sociala beteenden som män utvecklat genom en strukturell diskriminering av samhällets genusordning.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Mental ljudföreställning (eng. auditory imagery) innebär att uppleva ett ljud för sitt inre i frånvaro av yttre sinnesintryck. Tidigare studier har visat att ljud­föreställning kan inverka såväl faciliterande (t.ex. Farah & Smith, 1983) som interfererande (t.ex. Okada & Matsuoka, 1992) på perceptuell ljuddetektion.

Pensionen är en viktig del av en individs framtida liv som mycket väl kan innebära skillnaden mellan ett lyckligt eller miserabelt liv som pensionerad. I vardagen kan vi höra om pensionen och var vi bör vända oss, vare sig det gäller media, affischer eller annan reklam, men vet vi tillräckligt för att kunna pensionsplanera? Denna kvantitativa studie använder sig av data från en norsk enkätundersökning på internet, för att ta reda på vilka faktorer som kan påverka individers pensionsplanering i form av privat sparande. Studien lyckas bekräfta en positiv relation mellan privat sparande och fyra variabler; årsinkomst, åldersgrupp, tankar kring pension samt sysselsättning..

Vårt arbete behandlade barns förståelse av ekologiska processer och genomfördes i en skola i Illinois, USA. Syftet var att utveckla elevers förståelse av fotosyntesen med hjälp av drama. Vi använde drama som pedagogisk metod för att synliggöra denna abstrakta process. Även praktiska experiment och teori ingick i undervisningen, detta för att förklara materians byggnad och omvandling. Två av de 6 medverkande eleverna i vår studie utvecklade en djupare förståelse och kunde se förhållandet mellan materians omvandling och sockret som energi för tillväxt.

Syfte/FrågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur idrottslärare på olika grundskolor i Stockholms kommun upplever sin arbetsmiljö. Jag har utgått från tre mer preciserade frågeställningar,Hur upplever idrottslärare i grundskolan sin arbetsmiljö rent fysiskt och psykiskt? Upplever lärarna sin arbetsmiljö som stressframkallande? Kan man se några skillnader mellan män och kvinnor och mellan ett- ämneslärare och två- ämneslärare? Och slutligen hur arbetar idrottslärare för att motverka stress och påfrestningar i arbetet?MetodDenna studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. Jag åkte runt till sex olika skolor och intervjuade sex idrottslärare, tre män och tre kvinnor på grundskolor i Stockholms län, avsedd för årskurs F-6. Jag har utgått ifrån Karsaseks och Theorells teori som är en förklaringsmodell till stressens uppkomst på arbetsplatsen.

På platsen där konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en välanvänd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet på platsen och förutsättningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde går genom tomten, som idag används som parkeringsplats, från tomtens södra ände från Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten där Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsättningar att förstärka detta flöde. Genom att lägga museet under mark kan platsen aktiveras och användningen ökaPå marknivån skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.

Det här projektet är det sista och avslutande momentet på vår utbildning Medie-design vid Luleå Tekniska Universitet och kallas för ett c-arbete. Tack vare moderniseringen av utbildningen som vi går så har vi numera möjligheten att göra ett konstnärligt arbete istället för att skriva en vetenskaplig rapport. Det innebär att vi har lagt mycket tid på att planera och framställa en grafisk produkt och den här rapporten redogör för vår process från planeringsstadiet till den färdiga produkten. Syftet med detta projekt är att vi ska lära oss hur boktryckningsprocessen fungerar och samtidigt öppna läsarnas ögon för hur stor skillnad människor verkligen gör i samhället. Vidare kommer vi som nyexaminerade mediedesigners att använda oss av detta grafiska arbete och visa upp det som en del av vår portfolio vid framtida arbetsintervjuer.

Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd.

Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utländsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrån de nio kulturella dimensionerna från GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade på mellanchefsnivå.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhållningssätt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de från början hade väldigt lite insyn i samhällets underförstådda regler, vilket kunde orsaka osäkerhet från början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hållning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

Regissörer delar konstnärskap med ledarskap och har en central plats i teaterns verksamhet. Studien syftade till att undersöka hur regissörers ledarskap bedöms av dem själva och deras närmaste medarbetare i produktionsprocessen. Som mätinstrument användes Försvarshögskolans ULL-enkäter för självskattning och bedömning och svaren jämfördes med hjälp av oberoende t-test. Resultatet visade att regissörer, speciellt de manliga, har en tendens att överskatta sina ledarskapskompetenser. Det fanns signifikanta skillnader mellan regissörers självskattning och deras bedömares för variabler som handlade om beslutsfattande, eftersträva överenskommelser, struktur, delaktighet och kreativitet.

Syftet med studien var att undersöka den emotionella upplevelsen av ett nytt tillvägagångssätt att minska personal i en offentlig verksamhet. En förfrågan om att frivilligt lämna sin tjänst mot en viss ersättning kommunicerades ut till alla medarbetare inom en specifik förvaltning i en svensk kommun. Tre fokusgruppintervjuer med nio av de medarbetare som fick ta del av erbjudandet och de fyra PA-konsulter som genomförde processen ligger till grund för studien. Data analyserades med induktiv tematisk analys och huvudresultatet visar en mycket positiv upplevelse av omställningsarbetet både hos PA-konsulter och tidigare medarbetare. Detta tack vare den goda kommunikationen från ledningen, frivillighetsaspekten och medarbetarnas arbetströtthet. En slutsats är att information, delaktighet och upplevd kontroll leder till positiva emotionella reaktioner, i meningen att verksamheten kan undvika mycket av den oro som skapas vid organisationsförändringar och därmed behålla en god arbetsprestation hos medarbetarna under tiden för förändringen. .

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla i skolan. Trots detta visar flera studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan könen och att flickor ofta har ett sämre självförtroende i ämnet matematik. Människor har ofta en tendens att kategorisera sin omgivning och de två könen är inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i ämnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domän. I vårt examensarbete vill vi ta reda på lärarstudenternas attityder och förhållningssätt till matematik, samt deras självuppfattning gällande ämnet, ur ett genusperspektiv inom respektive enhet på lärarutbildningen vid Malmö högskola.

Syftet med föreliggande uppsats är att, utifrån den kritik som ofta riktas mot lärarutbildningen, undersöka hur lärarutbildningen tar form via hur studenter uppfattar dess innehåll. För att nå syftet har vi valt att dela upp uppsatsen i tre delar. Till att börja med har vi beskrivit de befintliga styrdokumenten för lärarutbildningen samt dess uppkomst. Vidare har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning på lärarstudenter som läser Pedagogik med didaktisk inriktning vid Örebro universitet vårterminen 2007. Denna undersökning har vi avslutningsvis satt i relation till de befintliga styrdokumenten.