Sökresultat:
2884 Uppsatser om Kvinnliga förövare - Sida 42 av 193
Manliga sjuksköterskors upplevelser av att vÄrd
Bakgrund: Nightingales idé om vÄrdande som ett kall för kvinnor Àr en milstolpe inom sjuksköterskeprofessionen. Innan Nightingale hade mÀn haft en betydande roll i vÄrden men idag representerar manliga sjuksköterskor enbart cirka 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige. Eriksson beskriver att mÀnniskan i grunden Àr en vÄrdare samt vikten av den vÄrdande relationen. Det finns dock upplevelser hos patienter att manliga sjuksköterskor inte lÀmpar sig att vÄrda och de föredrar vÄrd frÄn en kvinnlig sjuksköterska. Connells teori om att maskulinitet Àr kopplat till den manliga kroppen genererar en bild av mannen som stark, kÀnslokall och aggressiv.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda.Metod: AllmÀn litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar.Resultat: Tre teman skapades; FörhÄllningssÀtt i vÄrdandet, beröring och intimvÄrd samt manlighet och vÄrdande.
Vad driver kvinnliga chefer? : En djupstudie för ökad förstÄelse
De interna faktorerna Àr vad som huvudsakligen driver kvinnor till att göra karriÀr och klÀttra pÄ den hierarkiska stegen. FrÀmst Àr det de interna faktorerna utmaning, intresse samt mÄlet att utvecklas som Àr aktuella för respondenterna. Emellertid har Àven den externa faktorn uppmuntran och beröm visats ha en effekt pÄ drivkraften att göra karriÀr..
Att göra det bÀsta av en god image - en analys av och ÄtgÀrder för servicemötet pÄ IKEA Helsingborg
IKEA har under hela sin verksamhetstid befunnit sig i den strategiska position som benÀmnes hybrid, men har pÄ senare tid tack vare ett förbÀttrat produktsortiment förflyttat sig nÀrmare en differentieringsposition. Det har i sin tur medfört en höjd image som gjort att kunderna nu krÀver mer service av IKEA Helsingborgs personal, en begÀran som inte tillgodoses. Servicemötet ? interaktionen mellan frontpersonal och kund ? pÄ IKEA Helsingborg har sÄledes kvalitetsproblem och fungerar inte tillfredsstÀllande för vare sig kund, personal eller ledning. Uppsatsens primÀra syfte Àr att undersöka vilka ledningsÄtgÀrder som behövs för att nÄ god kvalitet pÄ servicemötet pÄ IKEA: s varuhus i Helsingborg.
Litteratururval i gymnasieskolan pÄ sextiotalet och idag : En jÀmförelse av antologier
Uppsatsens syfte Àr att studera tvÄ antologier, Dikt och tanke I-III frÄn 1967 och DialogKlassikerna och Dialog 1900-talet frÄn 2000 för att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndringvad gÀller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jÀmför deras innehÄll samttittar pÄ tidigare forskning i Àmnet. I uppsatsen anvÀnder jag mig av fyrafrÄgestÀllningar/pÄstÄenden. Dessa Àr: Vad lÀgger antologiförfattarna vikten vid i sina förord?Hur presenteras de litterÀra epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finnsmed i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad Àr det mellan Lgy 65 och Kursplani svenska? Jag fördjupar mig Àven i den kanondebatt som pÄgick 2006 och tittar nÀrmare pÄdefinitionen av en litterÀr kanon och om gymnasiet skulle vara betjÀnt av en sÄdan.Skillnaden vad gÀller urval skiljer sig till stor del.
En kvalitativ studie som undersöker motionÀrers uppfattningar kring varför en tjejdel pÄ gymanlÀggningar finns
Gym hÀrstammar frÄn en manlig kultur och har kommit att bli en arena som prÀglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att trÀna pÄ separata tjejdelar. Dessa delar Àr ofta ett lÄst rum dÀr endast kvinnor har tilltrÀde. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för varför manliga och kvinnliga motionÀrer tror att en separat del för kvinnor pÄ gymanlÀggningar finns utifrÄn en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv pÄ genus. En social konstruktion Àr nÄgot som skapas genom mÀnniskors samspel med varandra och samhÀllet vi lever i.
JÀmstÀlldhet och heterosexuella undertoner : Konstruktioner av maskulinitet och förstÄelsen av jÀmstÀlldhet pÄ en teknisk högskola
Syftet med studien Àr att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förstÄelsen av och instÀllningen till jÀmstÀlldhetsfrÄgor. Den process dÀr jÀmstÀlldhetsbegreppet görs förstÄeligt och relevant för anstÀllda pÄ en teknisk högskola fokuseras sÀtts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jÀmstÀlldhetsarbete problematiseras. Studien bygger pÄ sex intervjuer med fyra manliga och tvÄ kvinnliga anstÀllda pÄ en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras pÄ vilket sÀtt förstÄelsen av jÀmstÀlldhet kan pÄverka förutsÀttningarna för att skapa en mer jÀmstÀlld arbetsplats.I studien förekommer en förestÀllning av manliga grupper som likriktade, mindre framgÄngsrika och trÄkiga att arbeta i.
Beta-alanin - aminosyran för styrketrÀnande?
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka inverkan av tvÄ veckors supplementering med beta-alanin (BA) pÄ styrkeuthÄlligheten hos styrketrÀnande i Äldern 18 till 30. Ger BA efter tvÄ veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt pÄ den dynamiska styrkeuthÄlligheten hos regelbundet styrketrÀnande? Ger BA efter tvÄ veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt pÄ uthÄlligheten vid statisk kontraktion hos regelbundet styrketrÀnande?MetodStudien genomfördes pÄ 14 styrketrÀnande friska mÀn och kvinnor (7 mÀn, 7 kvinnor) som delades in slumpvis i en placebogrupp (n=7) och en BA-grupp (n=7). BÄda grupperna utförde tre tester. Ett förtest bestÀmde deltagarnas 10RM i bÀnkpress och benextension samt 1RM i bicepsflektion.
Det osynliga glastaket ? om den lÄga andelen kvinnliga verkstÀllande direktörer.
Vi vill med denna studie ta reda pÄ vilka mekanismer, som bidrar till den lÄga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förÀndrats de senaste tio Ären. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka glastaket frÄn ett ovanifrÄn-perspektiv. Fokus i studien ligger dÀrför pÄ de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte pÄ de kvinnor, som strÀvar efter att nÄ toppen. I referensramen ingÄr feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar Àven rekrytering, kvotering och positiv sÀrbehandling.Studien Àr kvalitativ och genomfördes med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med tvÄ projektledare pÄ en jÀmstÀlldhetsorganisation, sex styrelseordförande och tvÄ rekryterare.
Ariplay : En möbel som erbjuder bÄde lek och vila
Att aktivera barn nÀr de Àr som mest rastlösa Àr aldrig enkelt, speciellt nÀr de utsÀtts för oförutsÀgbar vÀntan under en vistelse pÄ en flygplats. Jag besitter ingen lösning pÄ hur man aktiverar barn, men jag tillhandahÄller, med hjÀlp av min möbel, ett alternativ till aktivering.Med fokusering pÄ hÄllbarhet, vardagens estetik och barn i rörelse sÄ har jag under vÄren 2011 tagit fram en möbel som har för avsikt att aktivera barn under den tid de befinner sig pÄ flygplatsen. Tack vare placeringen intill ett fönster kan möbeln Àven hjÀlpa till att förstÀrka barnens upplevelse.Detta Àr en redogörelse pÄ hur jag har gÄtt till vÀga för att ta fram koncept, form och funktion av denna möbel..
Direktmeddelanden: en studie med anvÀndaren i fokus
En teknik som fÄtt fler och fler anhÀngare tack vare Internets utbredning Àr interaktiva meddelanden, eller direktmeddelande som det ocksÄ kallas, som tillÄter tvÄ anvÀndare att skapa ett privat chattfönster i vilket de kan kommunicera. PÄ senare tid har Àven företagsvÀrlden uppmÀrksammat den hÀr typen av programvaror. I denna uppsats har vi undersökt hur anvÀndare uppfattar kommunikation med direktmeddelanden och vad det anvÀnds till inom en organisations vÀggar. Studien visar pÄ vilka typer av meddelanden som anvÀndarna föredrar att skicka via mediet och pÄ vilket sÀtt införandet av tekniken har pÄverkat det dagliga arbetet..
Kvinnors vÀg till rektorskap
Min avsikt med undersökningen Àr att försöka ta reda hur kvinnliga rektorer ser pÄ rektorskapet utifrÄn begrepp som ledare och chef. Vidare har jag som syfte att undersöka hur det kom sig att de blivit rektorer och vad som Àr drivkraften i deras arbete. Jag har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier nÀr jag genom Pierre Bourdieu förklarar hans begrepp fÀlt, kapital och habitus. Jag fokuserar ocksÄ pÄ Erving Goffmans rollbegrepp som ocksÄ handlar om olika identiteter. För att nÀrmare titta pÄ mÀnniskors olika behov, vars tillfredstÀllelse Àr primÀr för vÄr utveckling och vÄrt vÀlbefinnande, vÀljer jag utifrÄn ett psykologiskt synsÀtt, att förklara Abraham Maslows behovshiearki.
Beslutsfattande hos mÀn och kvinnor samt pÄverkan av Ängest och prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla vid genomförandet av ett medicinskt prioriteringsbeslut
Föreliggande studie syftar till att undersöka beslutsfattande, riskbedömningar och skillnader i konsolidering i anslutning till ett medicinskt prioriteringsbeslut (Svenson & Lindholm, 2007). Studien belyser betydelsen av den kognitiva och emotionella komponenten i beslutsfattande (Boyer, 2006) med utgÄngspunkt frÄn bl.a. Differentiering och Konsolidering, Kognitiv dissonans och Affect heuristic. Dessutom undersöks huruvida det förekommer en könsskillnad mellan hur mÀn och kvinnor fattar beslut och utvÀrderar risker samt om Ängest och prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla pÄverkar konsolideringen. Rekryteringen skedde vid Malmö högskola och omfattade 72 studenter.
Facebook som kommunikationskanal : En studie om hur RÀdda Barnen uppfattas av sin mÄlgrupp via fenomenet Facebook
Vi har förstÄtt under Ären att sociala medier har kommit att betyda mycket för privatpersoner och företag och Àven att sociala medier Àr i stÀndig förÀndring. PÄ ett eller annat sÀtt handlar det om att marknadsföra sig sjÀlv. Sociala medier har blivit en ny ?reklam-kanal?, men det innebÀr inte för den sakens skull att det alltid Àr bra reklam. Företag mÄste ha uppsatta mÄl och strategier för att kunna nÄ det som de söker, vare sig det handlar om mÄlgrupp, nya kunder eller att sÀlja en produkt..
Skillnader i mediernas sÀtt att gestalta psykvÄrden och psykiskt sjuka 1995/1996 och 2010/2011
VĂ„r frĂ„gestĂ€llning under arbetet var hur mediernas gestaltning av psykvĂ„rden förĂ€ndrats 1995/1996 (period 1) jĂ€mfört med 2010/2011 (period 2). FörĂ€ndringen som vi ville ta reda pĂ„ var angĂ„ende gestaltning, vilka som fĂ„r komma till tals och om en rikstĂ€ckande tidning skiljer sig frĂ„n en mer regional tidning. Ăven om kvinnliga och manliga journalister gestaltar olika. Vi valde 120 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter (DN), Aftonbladet (AB) och Helsingborgs Dagblad (HD). 20 artiklar per tidning och jĂ€mförelsepunkt.
"HallÄ, jag Àr mÀnniska!" : Kvinnliga psykologers upplevelser av stress
Stressrelaterad ohÀlsa hos psykologer Àr ett stort problem och kvinnor drabbas i större utstrÀckning Àn mÀn. NÀr upplevda krav överstiger förmÄga under en lÀngre oavbruten tid kan stressrelaterad ohÀlsa uppstÄ. Stress kan förklaras pÄ olika sÀtt: pÄ individ- eller organisationsnivÄ, som en konflikt mellan arbete och familj eller som en konsekvens av ojÀmstÀlldhet. I denna studie undersöktes hur kvinnliga psykologer som varit sjukskrivna för stressrelaterad ohÀlsa beskrev orsaker till sin stress. Intervjudeltagarna kom frÄn hela Sverige och hade under sjukskrivningstillfÀllet anstÀllning inom primÀr- eller sekundÀrvÄrd.