The purpose of this master?s thesis is to see why there seem to be little interest in the management position at the public libraries. Since librarianship is a field that are proportionally dominated by women we chose to approach the study with a gender perspective. This study has excluded men and our main interest is the women?s point of view.

Denna forskningskonsumerande uppsats behandlar pojkars förhållande till skönlitteratur i syfte att undersöka varförde tycks motvilliga till skönlitteratur. Frågan har behandlats utifrån tre förklaringsmodeller: den kognitiva ochbiologiska förklaringsmodellen, den sociologiska modellen samt en förklaringsmodell som behandlar didaktiskaaspekter. Studien är en typ av forskningsöversikt där forskningsfältet scannats av för att hittat relevant forskning.Den första förklaringsmodellen till varför pojkar inte läser behandlar kognitiva och biologiska aspekter. Enligt dennaläser flickor bättre än pojkar på grund olika skillnader i hjärnans utveckling. Flickors hjärnor sägs exempelvisutvecklas snabbare än pojkars vilket gör att de snabbare kan ta till sig komplex information.Den sociologiska förklaringsmodellen behandlar genusaspekter på läsning.

This thesis is an attempt to understand how the traditional female gender identity is constructed and what kind of structures that are maintaining it. I also study how this identity is reflected in young women's conception of themselves and in their views upon whether they should sign in to the military service or not.The theoretical framework that I use mainly consists of theories about gender construction, male dominance and the woman's role in the nation-state.The purpose of using this theoretical approach is to illustrate that the traditional female gender identity consists of characteristics that are in opposition to the male ones. The woman should be weaker, less aggressive and more caretaking than men- in sum she is defined as the Other. The structures that constructs this identity is the male dominance, also known as the gender system and the patriarchy.This traditional female gender identity and citizenship role that historically has been allotted to women in the nation-state is still today very vivant in Sweden and is reflected in the fact that the military service is optional for women. Certain parts of this identity is also reflected in the young women that I interview, in their sense of probably not fitting in to the military service, because of their sex and the characteristics discussed above, that are associated with it..

I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Abort/Motstånd är en diskursanalytisk studie av text och bild hämtade från den internetbaserade verksamheten hos de svenska abortkritiska organisationerna Ja till livet och Människorätt för ofödda. Uppsatsens övergripande syfte är att urskilja hur kvinnan och hennes kropp konstrueras inom antiabortrörelsens internetbaserade verksamhet ? det vill säga den diskursordning som behandlas.Det teoretiska ramverket utgår från kvinnligt subjektskap och kroppslighet, abort analyseras även i relation till graviditet och/eller moderskap. Analysen tar avstamp i kvinnans situation och behandlar body/mind-distinktionen, samt problematiserar denna i relation till den medicinska västerländska diskurs som ofta fråntar den gravida kvinnan subjektsstatus. Av analysen framgår det att huvuddragen i motståndsdiskurserna, i relation till kvinnlig autonomi, karaktäriseras av tre drag: att fostret tilldelas super-subjektstatus, att den gravida kvinnan berövas sitt subjektskap och att kvinnor som vill göra abort närmast porträtteras som monster.

I denna uppsats studeras konstruktionen av bilden som ges i svensk tidningsmedias presentation av två svenska politiker vad gäller föräldraskap, kön och manlighet i relation till det politiska ledarskapet. För att genomföra studien bygger uppsatsen på teorier och tidigare forskning inom CSM- kritiska studier på män, inklusive teorier från svenska forskare såsom Klinth och Klinth & Johansson inom forskning om föräldraförsäkringen och män. I tidigare forskning har det konstaterats att politiken bygger på en manlig norm, men att föräldraskapet bygger på en kvinnlig norm, därav är det av intresse att se hur den manliga normen förändras eller samverkar med föräldraskapet i relation till politiskt ledarskap. Analysen genomfördes därför genom att studera presentationen av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson, två rikskända politiker som båda blivit föräldrar inom en ganska nära tid.I uppsatsens analys visas att det finns delade meningar i uppfattningen om hur föräldraskapet ska moderniseras eller frigöras från traditionella sociala mönster i studien om Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson i relation till föräldraskapet, samt att det förekommer två tydliga diskurser i ämnesområdet..

During recent decades several studies have investigated how different social roles and socialization processes between women and men affects our attitudes, values and priorities to environmental problems. Many empirical studies among the general public, indicates that women tend to show a greater environmental concern than men, because of women?s different health- safety- and risk perception. Even though the results are well established among the general public, when investigating if elected women in public offices tend to express a higher environmental concern, than do men, the results are not that clear. By using a dataset covering all the 290 municipalities in Sweden, this study aims to investigate if there is any correlation between the amount of female representatives in the municipality and the amount of emissions of CO2e per capita.

Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen beräknar att det finns 140 miljoner könsstympade kvinnor världen över, varav de flesta återfinns i Afrika. I Sverige återfinns 28 000 kvinnor från detta område på grund av flyktingströmmar. Det är viktigt att känna till hur symtomen efter utförd könsstympning kan se ut för att kunna se vilka som behöver stöd eller behandling.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur könstympade kvinnor upplever mötet med vårdpersonal inom sjukvården.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut via olika databaser. Fynden analyserades och sorterades därefter in i fem olika kategorier.Resultat: Resultatet sorterades in i följande kategorier: Kommunikation, Attityder i mötet, Att känna sig annorlunda, Okunskap och Goda erfarenheter.

I en undersökning, gjord av Svenskt Näringsliv under 2007, framkom att tre gånger såmånga företag drivs av män som av kvinnor men att det finns stora skillnader mellan deolika länen och kommunerna i Sverige. En arbetskraftsundersökning, som gjorts avSCB under 2005, visar att färre antal kvinnor än män är företagare. Bland kvinnorna ärandelen företagare 5 procent och bland männen 14 procent. I samhället finns idagrådande värderingar om att klassiskt manliga yrken är renhållningsarbetare, brandmanoch polis medan klassiskt kvinnliga yrken är frisör, sjuksköterska och sekreterare. Påstora företag är det vanligt förekommande att kvinnor är överrepresenterade påinformations- eller personalavdelningen och män på finansiella avdelningar eller påVD-stolen.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

Stig Dagermans drama Streber från 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder är en hänsynslös karriärist och en klassisk bedragare. Genom sitt hänsynslösa spel går han i rak riktning mot sitt eget fall. Männen i pjäsen är rädda att falla och att bli dominerade av andra varför en läsning utifrån manlighetsforskningen belyser just den råa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som är tydlig i pjäsen. Syftet med uppsatsen är att utifrån manlighetsforskningen undersöka hur männen i pjäsen förhåller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppsspråket och den giftiga dialogen med hjälp av läran om tecknen, semiotiken, det vill säga om vad vi berättar med hur vi beter och uttrycker oss.

Kunskapen om kvinnors upplevelser avsexualitet efter hysterektomi ärbristfällig bland sjukvårdspersonal.Eftersom att sexualitet är ett komplextfenomen krävs vidare forskning för attbelysa kvinnors upplevelser och därmedforma vårdpersonalens bemötande ochvårdens tillvägagångssätt. Syftet medstudien var att utforska kvinnorsupplevelser av sexualitet efterhysterektomi. Studien utfördes som ensystematisk litteraturstudie därresultatet baseras på elva vetenskapligaartiklar. Resultatet redovisades genomtre teman: förändring av det sexuellagensvaret efter hysterektomi,sterilitetens inverkan på sexualitet efterhysterektomi samt känslor av kvinnlighet och självbild efter hysterektomi. Detframkom att sexualiteten är ettsubjektivt fenomen som av kvinnorupplevs vara en del av den kvinnligaidentiteten.

Denna uppsats bygger på tre, av mig och en annan student, genomförda fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta personer som alla vid tidpunkten för intervjuerna var studerande vid universitet och högskolor i stockholmsområdet. Utgångspunkten är att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka vilka attityder till och åsikter kring våld i heterosexuella nära relationer som framställs av intervjudeltagarna samt hur dessa i grupp, tillsammans konstruerar föreställningar om män och kvinnor som offer och gärningspersoner. Valet av fokusgruppsintervjuer som metod för kunskapssökande grundar sig i, en hos mig, konstruktivistisk syn på hur kunskap produceras. Detta innebär att jag ser på kunskap som något som skapas i interaktionen mellan människor i en viss socialt och kulturellt betingad kontext och där fokusgrupperna får anses representera en någorlunda verklighetsbaserad sådan.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.