I kollektivtrafiken är socialt oacceptabla beteenden vanligt förekommande och många anställda blir utsatta för kränkningar såsom utskällningar, förolämpningar och/eller svordomar (Strandberg et al. 2008). Branschstatistik visar att ungefär hälften av samtliga arbetsskadeanmälningar till Arbetsmiljöverket mellan åren 2005-2007 kunnat kopplas till våld, hot eller rån (Strandberg 2008). Både polis och socialsekreterare har en lägre anmälningar andel än kollektivtrafiken, medan endast yrkesgrupperna kriminalvårdare och väktare har en högre andel.För att ha en möjlighet till att reducera dessa oacceptabla beteenden är det viktigt att studera kundbeteenden och hitta orsaken till att kunder blir missnöjda. Företag och organisationers kunskap om kundbeteenden är en viktig framgångsfaktor.

Bakgrund: Lidande är den mest centrala känslan för patienten och kan orsakas av en förlust av människans själv. Den lidande människans livsvärld är inte den fysiska värld hon lever i utan världen som hon lever den. Att sjuksköterskan och den lidande människan uppfattar varandra som unika individer är en förutsättning för att en mellanmänsklig relation ska äga rum. Historisk sett har vårdandet alltid varit ett kvinnodominerat yrke men männen har alltid figurerat i yrkets periferi. I modern tid har det blivit allt vanligare med manliga sjuksköterskor men det finns fortfarande ett motstånd från samhället och många barriärer för män i omvårdnaden.

This is a study of the trade union journal for female blue collar women in Sweden, Arbetets Kvinnor, between 1927 and 1931. The purpose is to examine how a female trade union activist's constructs collective identity by those notions of social class, sex, and moral values that are articulated in the journal. The main theoretical basis is Alberto Melucci's analysis where he argues that a collective identity in social movements is made in an interaction between individuals, where the action possibilities and limits are defined. Another purpose is how the female blue collar worker's resistance and/or adaption to the male hegemonic trade union and the bourgeoisie hegemonic society are presented. The essay shows how the collective identity is made of both historical and contemporary images of the working class women as workers and trade union activists.

En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade Aktiebolagskommittén fram ett förslag till ändring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmäla brottsmisstanke till åklagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmälningsplikt vid misstanke om brott trädde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmälningsplikten trädde i kraft har revisorer fått ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. Förändringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten där revisorer sågs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste åren kommit att förändras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utpräglad feminism, då till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har växt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som män inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar på att den sexism vänd emot kvinnor som har präglat många raptexter skrivna av män här har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att använda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig själva och andra i sina låttexter utifrån aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har använt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjälp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i fråga många gånger agerar på ett sätt som bryter eller frångår köns- och sexualitetsbundna normer.

Bakgrund. Våld inom institution är ett problem vilket medför konsekvenser för både personal som för medpatienter. Kvinnor som vårdas för psykiska besvär har varierande diagnoser och är i vissa fall extremt svårvårdade, vilket även kan visa sig i våldsamma handlingar. Självskadande beteende är ett väletablerat begrepp i samhället men dess yttring och påverkan för att begå våld inom institution ter sig ännu inte helt klarlagd. Syfte.

Skadeplatsarbete är en arbetsform med en speciell karaktär. Det som formar denna karaktär är dess uppkomst genom inträffandet av en olycka av något slag. Detta medför att olika aktörer och aktörsgrupper temporärt stålar samman och genomför ett samarbete med utgångspunkt från platsen för det inträffade. Ambulans, brandkår, polis och SOS Alarm AB är de vanligaste aktörsgrupperna på en skadeplats. Att rädda liv är ett samarbete mellan olika aktörsgruppers på en skadeplats. För att detta skall möjliggöras ställs det höga krav på både deltagande aktörer och de kommunikationsartefakter som används.

Syftet med denna undersökning har varit att genom att analysera och följa rapporteringen om händelserna i stockholmsförorten Husby 2013 undersöka hur medierna gestaltar polisen och vilket utrymme polisen får i nyhetsrapporteringen. Undersökningen är en fallstudie där materialet består av artiklar från Svenska Dagböadet, Dagens Nyheter och Expressen. Studien är uppdelad i två delar där artiklarna har analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultaten från den kvantitativa delen har använts för att pröva teorierna kring elitkällor och primary definers och jämförs med tidigare forskningsresultat. Det finns två väldigt olika bilder av polisen. Dels är det den våldsamma närmast militärliknande polisen, dels är det den synliga, folkliga och trygghetsskapande polisen.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på fem intervjuer med enhetschefer för HVB- hem. Dessa verksamheter är behandlingsverksamheter där huvuddelen av klienterna utgörs av barn och ungdomar, men det förekommer även vuxna som klienter. Samtliga verksamheters huvudfokus ligger på familjebehandling och är så kallade utförarverksamheter vars uppdragsgivare är socialtjänsten. Socialtjänsten är den huvudsakliga samverkanspartnern,men det förekommer även kontakter med andra myndigheter såsom skola, sjukvård, Migrationsverk, polis och kriminalvård. Studiens syfte är att beskriva den problematik som enhetscheferna upplever i samverkan med socialtjänst och andra myndigheter.

I dagens globaliserade samhälle där nationella gränser spelar allt mindre roll är utrikeskorrespondenternas rapportering en viktig del för vår förståelse av omvärlden. Man kan säga att de fungerar som publikens fönster ut mot världen. Syftet med undersökningen är att belysa kvinnliga korrespondenter som rapporterar för svenska medier. I uppsatsen står kvinnornas berättelser och reflektioner i fokus för att ge en inblick i och förståelse för deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med tolv kvinnliga utrikeskorrespondenter undersöks hur de resonerar kring val av nyheter, vinklar och källor samt hur kvinnliga korrespondenter upplever sitt yrke och sin yrkesroll.

Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning.

Bakgrund: Prehospital akutsjukvård innefattar den vård som utförs utanför sjukhus. Prehospital akutsjukvård utförs främst av ambulanspersonal men kan vid större olyckor även inkludera organisationer som polis och räddningstjänst. Inom prehospital vård är prioritering är en viktig faktor för en fungerande organisation. Sjuksköterskans roll inom prehospital vård upplevs av många som komplex där bemötandet är en förutsättning för god vård. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter prehospitalt.

I alla tider har människor berusat sig på droger av olika anledningar. I religiösa ritualer, för att komma undan vardagens stress och en stund slippa undan livets många bördor, eller bara som ren rekreation. Vikingarna drack mjöd och åt flugsvamp. I fjärran östern bedövade man sig genom att röka opium och i Sydamerika tuggade man koka blad.I dag ser droganvändningen i världen annorlunda ut och drogerna är en världs-omspännande miljard industri. Drogerna har blivit potentare och därmed farligare än historiskt sett.

Jag har i denna kvalitativa uppsats studerat föräldrars inställning till ungdomars minskade alkoholkonsumtion i Öckerö kommun. Öckerö kommuns drogvaneundersökningar, som görs på den enda kommunala högstadieskolan, visar på att de ungdomar som inte druckit alkohol har ökat med 70 procent från år 2003. Mitt syfte med studien är att ta reda på vad det är som har gjort att ungdomarnas alkoholdrickande minskat med utgångspunkt i föräldrarnas attityder och handlande. Jag ska även titta på eventuella skillnader vad det gäller barnets kön. Studien bygger på empiriskt material från fem intervjuer med föräldrar till barn som går i nian nu men föräldrarna har även äldre barn.

Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhåller vikten av att inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men även behovet av att vidga och förändra själva grundsynen på vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mätbar. Den stämplingsteoretiska ansatsen har traditionellt använts för att förklara och undersöka manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, där språket anses producera och reproducera synen på sanning och verklighet, analyseras här nio artiklar från Nordisk Kriminalkrönika 2000 ? 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begångna av en ensam, kvinnlig förövare.