Denna uppsats är en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta är en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet är att undersöka och jämföra hur skönhet är konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser på sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teorier om social inlärningsteori, senmodern teori om förhållandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering.Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebär en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men däremot kan alla göra sig snygga, d v s förändra sin kropp genom praktiker som bantning, träning, sminkning, klädsel och vissa rörelser.

Statistiska undersökningar visar att kriminalvårdens insatser är ineffektiva när det gäller att åstadkomma beteendeförändringar i klienternas livsstil. Risken att återfalla är för tidigare dömda förhållandevis hög. Men vad är det då som gör att vissa lyckas bryta med en kriminell livsstil? Och vad grundar sig en sådan livsstil i? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och processer som är betydelsefulla på vägar in i och ut ur en kriminell livsstil. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie var att få tydligare kunskap och kännedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag få bättre förståelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret.För att bättre förstå problemområdet har jag använt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter på ute i det fria livet.  Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Intervjuer är genomförda med 7 personer.

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, än vad det finns VD:ar som är kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, då den ibland anses ha andra kvalitéer än det som eftersträvas av chefer. Vad händer då ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? Förstärker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara på syftet med denna studie har vi genomfört en tvärsnittsstudie där vi har studierat attityder hos respondenter från tre skilda företag. I denna studie har vi använt oss av ett deduktivt arbetssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrån studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt är kopplad till könsstereotyper.

Syftet med uppsatsen är att studera hur maskulinitet, femininitet och sexualitet framställs i tjej- och killtidningar. Materialet har begränsats till artiklar på temat sex och samlevnad. Uppsatsen innehåller en kort inledning där materialet beskrivs och ungas förhållande till tidningarna diskuteras. Därefter följer teorier och tidigare forskning som är av intresse för uppsatsen. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen.

[saknas].

Denna forskningsöversikt handlar om effektiviteten av platsbaserat polisiärt arbete, som fokuserar på små geografiska områden med hög kriminalitet. Har platsbaserat polisiärt arbete en brottsminskande effekt? Minskar bara en viss typ av kriminalitet? Flyttar brottsligheten bara på sig? - Genom lämpliga sökord och välkända databaser valdes de studier ut som hade bra utvärderingsdesigner. Resultatet blev 14 studier varav 9 randomiserade experiment, 4 kvasiexperimentella studier och 1 metaanalys. Översikten visar på en delad bild när det kommer till signifikant effekt vid brottsminskning.

ABSTRACTTitel: Teorin som omgärdar den fula kriminologin - Cultural criminology, en introduktion.Författare: Johanna SundquistNyckelord: Cultural criminology, world risk society, risksamhälle. Dagens medialandskap är grundad i det skriftbaserade samhället och har därför stora möjligheter till samhällskritik. Vi som mediakonsumenter har också idag större möjlighet att kritisera media men också att kritisera via media än tidigare. Dagens samhälle genomsyras också av en mediekonsumtion av aldrig tidigare sedda mått (Christie, 2004:69). Vi pumpas med information i TV, i radio, på Internet - via bloggar, twittrar, communities och forum. Aldrig förr har heller kriminalitet getts sådan uppmärksamhet i media (Jewkes, 2004:141).

Sammanfattningsvis kan man säga att vi har kommit fram till att socialarbetarna inte ser flickor som kriminella utan de ser annan problematik istället. I socialarbetarnas arbete med kriminella flickor utgör pojkar normen. Utöver det menar de att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. De anser att flickor och pojkar begår brott av olika orsaker samt att de ägnar sig åt olika typer av brott. Den sociala faktor som socialarbetarna menar spelar störst roll är utanförskap, att man inte känner sig delaktig i samhället.

Man avslutar inte sin kriminalitet på grund av narkotika missbruk, först efter respondenten blivit drogfri kan man sträva efter ett liv utan kriminalitet. Erbjuds man en möjlighet är det stor chans att man kategoriserar den som en begränsning på grund av sitt missbruk. Missbruket i sig kan också ses som en begränsning i strävan att avbryta sitt kriminella liv, man kanske har motivation med att avsluta sitt kriminella liv men vill inte bli kvitt sitt missbruk. Bristande motivation gör att man inte avslutar sitt kriminella liv, respondenten anser sig inte ha några motiverande anledningar till att lägga kriminaliteten och missbruket bakom sig. Motivationen är därför avgörande för huruvida man kategoriserar ett erbjudande som en möjlighet eller begränsning. Rädsla för det okända i kombination med den upplevda trygghet man får i det kriminella livet gör att man inte lämnar det kriminella levernet.

Arbete är en central del i individens liv. Dels en ekonomisk försörjning samt att det ger underlag till ett fysiskt liv och social identitet (Höglund 2000). Dock har en del grupper det svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att individer som begått brott har det svårare att ta sig ut på arbetsmarknaden då de stigmatiseras (Carter 2009). Idag är det väldigt vanligt att arbetsgivare begär ett utdrag ur belastningsregistret, detta gör att före detta kriminella löper större risk att sållas bort i rekryteringsprocesser (Backman 2012).Syftet med denna studie är att undersöka hur dömda individer upplever eventuella möjligheter och hinder för att ta sig ur kriminalitet samt att förstå vad arbete har haft för betydelse fördem.

Sweden, being a multicultural society, has an increased need for transcultural care. The purpose of this literature review is to provide, through Madeleine Leinger's Culture Care-theory and her Sunrise model, a greater knowledge to nurses and to other professions within the health care units in meeting with circumcised or genitally mutilated girls or women. The result is based upon two scientific dissertations and nine scientific studies. It emerged mainly the etic (outsider) perspective. To underline the emic (insider) perspective, pure literature and fiction have been used.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra de två TV-programmen Veckans Brott och Efterlyst utifrån semiotiska samt medieanalytiska teorier. Metoden vi använder oss av för att analysera är den klassiska retorikanalysen då vi tittar på begreppen Ethos, Pathos och Logos som handlar om hur TV-programmen når ut till tittaren och påverkar denne. Vi tittar på de press- och yrkesetiska reglerna som finns för journalister för att se om TV-programmen förhåller sig till dem. Vi väljer att titta på hur kriminalitet framställs och hur de olika teorierna går att hitta i de båda programmen. Vi avgränsar oss till två svenska TV-program och tittar på tre avsnitt av vartdera av programmen.

Bakgrund och problemformulering: Vi lever i ett allt mer mångkulturellt samhälle och detta syns även inom hälso-och sjukvården. Det finns mycket forskning som visar på vikten av en bred kulturell kompetens hos vårdpersonal. Sedans början av 90 talet har allt fler invandrat från länder där kvinnlig könsstympning praktiserats. Kvinnlig könsstympning innefattar bortagande eller skada av det yttre kvinnliga könsorganet av icke medicinska skäl. Det finns inga hälsovinster med ingreppet och det kan leda till en rad både kort och långsiktiga komplikationer.