Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem globalt sett. Kvinnor utsatta förvåld i nära relationer upplever att de har en betydligt sämre hälsa än de kvinnor som inte utsättsför våld och hot. Våldet utgör ett allvarligt hot mot kvinnans hälsa och säkerhet samt ses som enkränkning av de mänskliga rättigheterna. Även om våld mot kvinnor i nära relationer blivit meruppmärksammat de senaste åren och 28 000 anmälningar av våld mot en kvinna gjordes år 2011är mörkertalet fortfarande stort. Vårdpersonal känner sig osäkra i mötet med en våldsutsattkvinna och upplever sig inte ha tillräcklig kunskap inom området för att ge adekvat omvårdnad.Sjuksköterskornas etiska kod säger att sjuksköterskan har ett ansvar att arbeta för de mänskligarättigheterna och utföra åtgärder som framförallt ser till svaga befolkningsgruppers hälsa ochbehov.

BakgrundMissfall fo?rekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och inneba?r att denna avbryts ofrivilligt fo?re vecka 22. Orsaken a?r sa?llan ka?nd. Ett missfall kan ha olika fo?rlopp och kan kra?va medicinsk eller kirurgisk behandling.

Syftet a?r att underso?ka konstruktioner kring avlo?nat husha?llsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt pa? fo?retagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i fo?rha?llande till arbete, ko?n och etnicitet. Vidare underso?ks hur ja?msta?lldhet och ja?mlikhet kan fo?rsta?s. Materialurvalet a?r gjort med fo?rhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida.

Inom EU är det tillåtet att göra abort som högst upp till den 24 graviditetsveckan men Sverige är det enda land i Europa som tillåter fri abort upp till den 18 graviditetsveckan. Avbrytande av havandeskap får endast ske innan fostret utvecklats så pass mycket att det anses vara livsdugligt utanför kvinnans kropp. De olika typerna på inducerad abort är medicinsk abort och kirurgisk abort. Eftersom varje kvinna har sin egen bakgrund och är olika sårbar vill författaren med denna studie undersöka kvinnors känslor efter inducerad abort för att skapa en förståelse för vilka känslor som upplevs då känslor kan skilja sig från person till person, och för att abort i dagens samhälle är vanligt förekommande. Syftet med denna studie var att få en förståelse om kvinnors känslor efter inducerad abort.

Syftet med studien var att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnors situation kan se ut minst ett år efter ett uppbrott från en relation med våld, både utifrån kvinnors och professionellas perspektiv. Studiens fokus var hur kvinnors återhämtningsprocess kan se ut och vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för en god återhämtning. De frågeställningar studien ämnade besvara var: Vilka faktorer kan ha betydelse för kvinnans återhämtningsprocess? samt Hur kan kvinnor uppleva sin situation och sina känslor minst ett år efter uppbrottet? Genom semistrukturerade intervjuer med tre tidigare våldsutsatta kvinnor samt två professionella som arbetar aktivt med denna målgrupp framkom studiens resultat. Analysen av empirin genomfördes utifrån en tematisk analys och en djupare förståelse för resultatet skapades sedan med hjälp av nätverksperspektivet, empowerment, copingteori samt begreppet nyorientering.

Bakgrund: Kejsarsnitt en av de vanligast utförda operationerna i världen. Effekterna på kvinnors efterföljande graviditeter och barnen är många. Andelen vaginal förlossning efter kejsarsnitt (VBAC) varierar globalt. Sverige är ett av länder som har hög andel VBAC, dock saknas studier om hur professionella i Sverige ser på VBAC.Syfte: Att utforska svenska barnmorskor och läkares syn på vilka faktorer som främjar respektive hindrar vaginal förlossning efter kejsarsnitt.Metod: Studien grundades på transkriberat material från två fokusgruppsintervjuer av svenska barnmorskor och läkare utförda inom ramen för EU-projektet OptiBIRTH som pågår i sex länder i Europa. Materialet analyserades kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: Kvinnans upplevelse av förlossning, Grundläggande förhållningssätt till förlossning, De professionellas attityd och övertygelse samt Vikten av evidensbaserad information.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor förekommer i hela världen. För att upptäcka de kvinnor som blir utsatta för våld är det viktigt att våga ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård på en akutmottagning. Metod: Denna studie hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta sjuksköterskor på en akutmottagning i mellansverige.Resultat: Sjuksköterskorna på akutmottagningen kände överlag att de inte hade tillräckligt med utbildning och beredskap för känna sig trygga med att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård.

Syftet med denna uppsats är att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt två skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina Bånge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktärsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna. Uppsatsen ska undersöka karaktärsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna samt de tre manliga huvudkaraktärerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehållsanalysmetod med hjälp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus på likheter, skillnader och teman.

Bakgrund: Abort innebär att graviditeten av olika skäl avbryts. En abort kan vara spontan eller inducerad, och den kan ske antingen medicinskt eller kirurgiskt. Sjuksköterskans roll vid en abort är att stötta kvinnan genom hela processen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityder och upplevelser av omvårdnadsarbetet med kvinnor som genomgår en abort samt vilka faktorer som påverkar dessa.Metod: Studien är en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Denna litteraturstudie visade inte på några entydiga attityder hos sjuksköterskan vad gäller abort. Sjuksköterskan kunde känna skuld, depression och skam.

Uppsatsen är en rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset (1952) där romanens rumsliga aspekter och Huset som motiv undersöks med narratologiska verktyg. Romanen diskuteras också utifrån rollteori och sin ideologiska kontext i det socialdemokratiska välfärdssamhället.Romanen kretsar kring några av de kvinnor som bor i ?Huset? - ett kollektivhus för självförsörjande kvinnor. Triangeldramat mellan Tryggve (en regissör med en våning på Stan), Anna (som är hans fru men bor i Huset) och Eva (en skådespelerska och Tryggves nya älskarinna) är centralt i romanen då Tryggve ordnar en lägenhet åt Eva i Huset.Studien visar att det i Kvinnohuset finns en stark sammanlänkning av rumslig, social och känslomässig ordning. De rum de olika kvinnorna tillskrivs hjälper till att definiera både dem själva och deras relationer - i romanen finns det ett tematiserat samband mellan den plats där kärleksrelationer utspelas och den karaktär dessa relationer har.

Problem: Det finns, enligt vår tolkning, en problematik inom ledarskapsforskning då vissa forskare fokuserar på kvinnans styrkor och förmågor medan andra poängterar mannens. Därtill finns de som ser till individen och dess beteende. Ledarskapsforskare angriper ämnet olika och lyfter därmed fram skilda synsätt gällande kvinnliga och manliga ledare. Då forskning, när den når ut, genererar kunskap till individer anser vi det vara viktigt att dessa får en helhetsbild av den problematik vi ovan presenterat. Om fokus enbart läggs på vissa aspekter kan detta, enligt oss, leda till att läsaren får ett tunnelseende.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Städer använder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strävan efter att väcka uppmärksamhet vilket i sin tur ska gynna staden på en rad sätt, däribland skapa tillväxt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten är att den också kan kopplas ihop med de värderingar och normer som finns i det samhälle den befinner sig i, då den är en del i den rådande samhällstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen är att urskilja de normer och värderingar som kan spåras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras på vad gäller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i Borås stadskärna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnärer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen på kön, men också dess gestaltning. Uppdelningen visar på att manliga konstnärer främst avbildar andra män, medan kvinnliga konstnärers motiv är mer varierande. Detta är en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i Borås stadsrum som på så sätt kan spåras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet främst är mannens rum då de skulpturer av män befinner sig på centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnärernas verk i större utsträckning befinner sig på platser som saknar institutionell makt som t.ex.

Amningen under första veckan efter förlossningen är för både mor och barn en ny och skör process. Amning innebär för modern att hon kan ge sitt barn näringsrik och välanpassad mjölk men också närhet och kärlek. För barnet är amning och bröstmjölk någonting som betyder överlevnad och närhet. Sverige har internationellt sett en hög amningsfrekvens under barnets första halvår. Barn som ammas under första veckan var 91 % enligt siffror från år 2002.

ABSTRACT:Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ?self-made man?. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen.