Syftet med uppsatsen är att beskriva en av arkitekten Bernt Nybergs byggnader. Han utbildades på KTH och examinerades år 1952. Den utbildning som bedrevs på KTH vid den tiden var präglad av modernismen. Bernt Nyberg visade redan under utbildningstiden ett stort intresse för tidigare arkitekturstilar och isynnerhet för klassicismen. Hans intresse för utpräglad ordning tog sig uttryck i byggnader som kan härledas till de geometriska grundformerna.I "Josephson" har han använt sig av kvadraten och kuben som utgångspunkt för rumsmodulens utformning.

Syftet med min uppsats var att få en djupare förståelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville också se om det fanns någon skillnad på upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en självhjälpsgrupp. Intresset väcktes under min praktik på en öppenvårdsbehandling för missbrukare, där jag också kom i kontakt med anhöriga. För att få svar på mina frågeställningar användes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka känslor, emotioner och erfarenheter än mer okomplicerade faktafrågor. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman.

Skolan är en miljö som elever och lärare vistas i timme efter timme, varje dag. Vår omgivande miljö sänder olika budskap och påverkar oss både fysiskt och psykiskt.Syftet med vår rapport är att ta reda på hur klassrumsmiljön påverkar elevernas motivation. Vi kommer även att belysa om eleverna anser att de får vara delaktiga i utformningen av deras egen klassrumsmiljö klassrummet. Vi valde att intervjua sammanlagt tio elever från år fyra. Eleverna går på två olika skolor i Kalmar Kommun.Anledningen till att vi valde att göra intervjuer var att vi på detta sätt skulle bli mer insatta i hur eleverna tycker och tänker.

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. .

Eftersom de närstående ofta är involverade i vården av svårt sjuka och döende patienter, är det av största vikt att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal, som träffar dessa utsatta människor, inte bara är medvetna om de medicinska behoven, utan även de existentiella, hos såväl patienten som de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka existentiella problem och behov av existentiellt stöd som närstående hade under den palliativa sjukdomsperioden, för att som sjuksköterska bättre kunna stödja dem. I bakgrunden definierades begrepp som används i uppsatsen, som palliativ, familj, existentiell och lidande. Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Genom innehållsanalys identifierades ett övergripande tema, två kategorier samt fyra respektive tre subkategorier.

Målet med vår uppsats har varit att ta reda på om och hur gestaltningen påverkar den sociala mångfalden i stadsrummet. Vi grundar vårt arbete på en tanke om allas rätt till stadsrummet och ville undersöka om det finns faktorer som kan vara exkluderande för vissa samhällsgrupper. Inledningsvis har vi tagit del av litteratur som har olika sätt att se på begreppet social mångfald och dess värden för att närma oss en egen definition. Genom litteraturstudier samt passiva observationer och intervjuer utförda på två centralt belägna torg i Malmö har vi studerat hur olika människor interagerar med den gestaltade utemiljön. Då vi jämfört resultat av litteraturstudier, observationer och intervjuer har vi funnit flera gemensamma slutsatser men också motsägelser. Vi har nått en insikt om hur lika vi människor är i användandet av stadsrummet.

Under vår egen yrkesverksamma tid som förskollärare har vi inte upplevt observation som vanligt förekommande. Vi blev nyfikna på om vår upplevelse stämmer överens med verkligheten och ville ta reda på hur pedagoger i förskolan arbetar med observation. Vi ville också ta reda på hur en specialpedagogs kompetens, enligt pedagogerna, skulle kunna användas när det gäller observation. Med hjälp av intervju fick vi tio pedagogers syn på vad observation innebär för dem samt hur de använder de olika observationsmetoderna. Vi fick också en bild av vilka förväntningar de hade på hur specialpedagogen kan användas inom området. Studien visar att tidigare forskning på barnobservationer i praktiken i Sverige är obefintlig och att mer aktuell litteratur inom området saknas. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att kunskapen om observation skiljer sig från person till person. Studien visar också att observationer inte sker kontinuerligt och tidsbrist är en viktig faktor.

I dagens sjukvård är det mindre personal som tar hand om flera patienter, vilket kan resultera i att fokus på patienten som en unik person glöms bort. Personalens bemötande är viktigt för att få en god kontakt med patienterna, detta ska byggas på att personalen respekterar människans värdighet, integritet och självbestämmande. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötande utifrån patientens perspektiv. Genom att se vad som är viktigt för patienterna i bemötandet med personalen och hur patienterna påverkas av bemötandet, kan personal inom sjukvården utföra sitt arbete med större insikt. Metoden är en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar användes och analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur folk väljer att se på sina tv-serier och varför. För att ta reda på detta genomfördes två stycken fokusgruppsintervjuer där deltagarna svarade på frågor om tv-serier, dvd- boxar, play-tjänster och fildelning. För att skapa mig en förståelse för dessa val använde jag mig av Users & Gratification theory som en vetenskaplig teori. Resultaten från fokusgruppsintervjuerna användes senare för att sammanställa en frågeguide som besvarades av representanter för de största svenska tv-kanalernas play-tjänster. Anledningen till att kontakta tv-kanalerna var att jag ville ha både producenternas och konsumenternas åsikter med i uppsatsen.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på av vilka anledningar elever i årskurs 9 har valt att inte läsa ett modernt språk utöver engelska samt vad som hade kunnat få dem att läsa ett ytterligare språk. Skillnader utifrån språkval och genus uppmärksammas. För att få svar på mina forskningsfrågor valde jag att utföra en kvantitativ surveyundersökning i enkätform. Av de elever som deltog i undersökningen var det fler som tyckte att språk var intressant, viktigt och roligt än som tyckte motsatsen. Majoriteten ansåg att språk var svårt.

Storkyrkoskolan och Estniska skolan ligger i Gamla stan iStockholm. Skolorna har en gemensam skolgård. Delar av skolgården står inför en omgestaltning då skolornas lokaler, som delvis befi nner sig under skolgården, står inför en renovering.Enligt läroplanen har alla barn rätt att vistas i jämställdaskolmiljöer, såväl inomhus som utomhus. Eftersom elevernatillbringar mycket tid på sin skolgård anser jag att den bör granskas ur ett jämställdhetsperspektiv, med genusglasögon.Idag är inte skolgården en jämställd miljö för eleverna. Enfjärdedel, av den redan trånga skolgården, domineras till stor del av pojkars fotbollsspel.

Syfte: Undersöka hur svenska journalister tycker att Sverigedemokraterna ska bevakas. Vi ville även veta hur vanligt förekommande det är med en särskild policy för SD och vilken inställning journalisterna har till sådana policys..

Syftet med vår C-uppsats är att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling. Vårt empiriska material har vi fått fram genom intervjuer med lärare på förskolor med musikprofil i Malmö och New York. Vi ville ta reda på vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling, hur de använder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Vi ville även undersöka om det finns några skillnader i hur förskolepedagoger ser på och arbetar med musik i Malmö och New York. Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna medvetet använder musiken både som medel och metod för att stimulera utvecklingen av såväl språk som motorik.

Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen.Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att drama är mycket mer än bara teater. I drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete.Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns.

Abstract Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap  Titel: Hur framställs föräldraskapet? En jämförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen Termin och år: VT 2013 Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Nyckelord: Diskursanalys, föräldraskap, framställning, föräldraroll, pappa, mamma. Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur föräldraskapet framställdes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att använda oss av diskursanalys som tillvägagångsätt och teori ville vi få fram på vilket sätt de båda magasinen framställer föräldraskapet. Vi ville även veta vad som, enligt magasinen, är ett gott moder -fader- och föräldraskap. Empirin består av tio nummer, fem vardera av de två magasinen.Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig åt på många håll.