Uppsatsen behandlar svenskt hushållssparande med utgångspunkt i Socialstyrelsens genomförda hushållsundersökning under året 1932-32. Syftet är att belysa sparandet bland hushåll med begränsade ekonomiska möjligheter i en tid då de finansiella instrumenten och informationsflödena var mindre utvecklade jämfört med dagens samhälle. Undersökningen behandlar vilka sparformer hushållen valde och hur detta kan kopplas till olika motiv för sparandet med stöd från tidigare forskning kring sparhierarkier. Sparhierarkier syftar till att beskriva sparandet utifrån en stigande behovstrappa där första steget är att täcka grundläggande behov, såsom mat och husrum, till att slutligen möjliggöra större grad av självförverkligande.Hushållssparandet beräknas i studien först kvantitativt utifrån omfattning och val av sparformer och bedöms sedan kvalitativt med en ansats att förstå bakomliggande motiv till hushållens sparande. Resultaten visar på ett aktivt och diversifierat sparande bland arbetar- och lägre tjänstemannahushåll.

Denna uppsatssyfte var att ta reda på vilken kännedom som finns om de svenskanäringsrekommendationerna hos människor på ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har även inne-fattat att ta reda på huruvida man använder sig av denna kännedom eller inte.Metod: Enkvantitativ ansats i en tvärsnittsstudie har använts i denna undersökning och hundratio enkäter har blivit besvarade. Dessa enkäter har analyserats både kvantitativt och kvalitativt.Resultatetvisade att majoriteten av respondenterna inte kände till de svenska näringsrekom-mendationerna. Majoriteten var också omedvetna om hur den procentuella energifördelningen såg ut. Jämförbart med tidigare studier så underskattade männen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kännedom om rekommendationerna som helhet.

I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

Syftet med undersökningen är att få en bild av för- respektive nackdelar med att använda sig av skönlitteratur i undervisningen. Vidare vill vi veta hur en sådan undervisningsmetod uppfattas ur ett lärarperspektiv, främst utifrån de frågeställningar som utgör grunden för denna uppsats.Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att på ett kvantitativt sätt få en bild av nuvarande utsträckning av undervisningsmetoden. För att på ett kvalitativt sätt undersöka vilka för- och nackdelar de tillfrågade lärarna ser med användandet av undervisningsmetoden har vi använt oss av intervjuer.Våra intervjuer visade att de tillfrågade lärarna utgick från att läromedelsförfattarna tagit hänsyn till styrdokument då de skrev läromedlet. Vid val av annat material än lärobok tas hänsyn till den gemensamma kursplanen samt lärarnas erfarenhet. Lärarna angav ett flertal faktorer som de ansåg påverkar elevers motivation t.ex.

Denna uppsats syftar till att utvärdera ljudmodaliteten i multigränssnittsspelet Sightlence, genom att jämföra gränssnitten grafik mot det grafisk-auditiva gränssnittet. 16 personer har testats och intervjuats i en studie med mixed design. Kvalitativa och kvantitativa datum har använts för att kunna jämföra resultat och upplevelser i spelets två gränssnitt, och för att undersöka om förbättringar skulle kunna göras med avseende på ljudets användbarhet i spelet.Resultaten visar att det inte finns några skillnader mellan de två gränssnitten vad gäller prestation eller underhållningsvärde, vilka mättes kvantitativt. Det visade sig dock att kvalitativa data gav information om att majoriteten av deltagarna upplevde att det var mer underhållande att spela med ljud även om det inte upplevdes som prestationshöjande. Det framgick även att ljudet påverkade spelarna på två olika sätt, några spelare ansåg att ljudet gjorde spelet mer fängslande och att de blev mer fokuserad på spelet, medan andra spelare såg ljudet som ett hjälpmedel som gjorde att de kunde fokusera visuellt på något annat än spelet.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig olika regler.Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..

Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen imatematik har på kunskap, pedagogik och elev. Som metod använder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven pålärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan viockså se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik ocheleven.

I denna studie har två olika GIS-verktygslådor och två typer av kartmaterial jämförts för attundersöka hur väl de kan användas till att modellera ekologisk konnektivitet på kommunnivå.Verktygslådorna som jämförts är Matrixgreen 1.6.4, en extension till ArcGIS 9.3.1, och ODC,ett urval av verktygen från ArcGIS Spatial Analyst. Som bakgrundsmaterial användes tvåolika typer av data, dels Svensk MarktäckeData (SMD) och dels en vegetationskarteringspecifikt framställd för ändamålet baserat på IRF-bilder. Syftet med studien är att försökaidentifiera en optimal metod för att analysera och kartera ekologisk konnektivitet utifrån demöjligheter och begränsningar som respektive verktygslåda och kartmaterial erbjuder, medtekniska förutsättningar liknande en kommunal tjänstemans. Jämförelserna är gjorda både urett kvalitativt användarvänlighetsperspektiv, och ur ett kvantitativt resultatperspektiv däranalysernas kvalitet och resurseffektivitet bedömts.Resultatet av jämförelserna visar att en analys utförd med Matrixgreen, mjukvara designadspeciellt för att modellera ekologisk konnektivitet är mindre kvalitetsmässigt tillförlitlig än enanalys gjord med ODC. Anledningen till detta är att Matrixgreen i sin nuvarande form ärbegränsat av programmeringsfel, vilket delvis förtar dess användningspotential.

I augusti 1914 invaderade Tyskland sitt västra grannland Belgien, som förklarat sig neutralt i konflikten mellan centralmakterna och de allierade. Belgarnas försvar byggde på den uttalade politiska viljan att vara neutral och var därför inte kraftsamlat i någon riktning. Tysklands anfall inleddes med en attack på de stora fasta försvarsanläggningarna vid Liège. Försvaret var knutet till de fasta försvarsanläggningarna uppförda 40 år tidigare. Trots relativt små medel och dåliga förberedelser lyckades försvararna göra väl ifrån sig.

I denna studie har man granskat 15 sjukskrivningsintyg som kommit i retur från Försäkringskassan till Leksands Vårdcentral under tiden mars-oktober 2009. Till dessa valdes 30 kontroller, två för varje intyg i retur, som matchades enligt ?samma doktor?, ?samma vecka? och ?samma diagnosgrupp?. Vid en statistisk jämförelse av olika variabler på intygen som kommit i retur och dess kontroller fann man att man inte kunde peka ut någon enskild faktor som avgörande för om ett intyg kommer i retur. I några fall hade sjukskrivningens längd överskridit sex månader och försäkringskassan ville därför ha patientens arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden istället för mot patientens nuvarande arbetsuppgifter.

Trycksår orsakar lidande för patienter och höga kostnader för sjukvården. För att förhindra uppkomst av trycksår är det viktigt att identifiera patienter med ökad risk för trycksår samt att aktivt arbeta med preventiva omvårdnadsåtgärder. Ett strukturerat arbetssätt kan göras utifrån kvalitetsregistret Senior Alerts rekommendationer. Senior Alert är inriktat på förebyggande vård av äldre över 65 år och i registret registreras bland annat risk för trycksår, planerade åtgärder samt sjuksköterskans utvärdering av de insatta åtgärderna. Syftet med studien var att kartlägga täckningsgrad, utförda riskbedömningar och planerade åtgärder avseende risk för trycksår i kvalitetsregistret Senior Alert.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.Frågeställningar: Mina frågeställningar är:- Vad är lycka och vilka är dess bestämningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestämningsfaktorer förstås i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en så kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstå och finna skärningspunkter mellande två vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste källorna till denindividuella lyckan är få till antalet och att det som gör oss människor lyckliga är ganska självklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skärningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lärdomar och vägledning iarbetet med människor..

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

 SammanfattningSyfteSyftet är att undersöka hur partnern/närmast anhörig uppfattar personalens bemötande, information om rutiner och barnaskötsel samt hur delaktiga de känner sig i barnets omvårdnad under sin vistelse på familje-BB i en mellanstor stad i Sverige. MetodDenna uppsats baseras på en deskriptiv enkätstudie som genomfördes under kalenderveckorna 6-10 år 2009 på familje-BBs återbesöksmottagning. 60 enkäter delades ut och 58 samlades in. Dessa enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Tillföljande kommentarer bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. ResultatPapporna i studien var generellt sett nöjda med sin vistelse på avdelningen. Några större skillnader kunde inte relateras till ålder, utbildning, antal barn eller om pappan sov kvar på avdelningen.

Majoriteten av förändringsarbeten misslyckas på sikt. Trots det utgör bevarandet av dessa en liten del av forskningen inom förändringsarbete och baseras på organisatoriskt perspektiv. Ur ett sociologiskt perspektiv ses individen som central i bevarandet av förändringar. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka drivkrafter bakom bevarandet ur ett individuellt perspektiv. I besvarandet har vi utgått från teorier som beaktar långsiktighet, vilka har resulterat i nio potentiella drivkrafter som prövats genom en fallstudie på en svensk akutmottagning och deras arbete med ständiga förbättringar (modifiering av Lean).