I denna uppsats undersöks två svenska ideella organisationer utifrån hur de marknadsför sig i sociala medier. Utgångspunkten ligger i olika teorier om hur Internet i och med Web 2.0 blivit en plattform för social interaktion och vilka sociala medier som når ut till många människor. Fokus ligger både på hur organisationerna resonerar kring marknadsföring samt vilka användarbeteenden som finns och hur dessa kan påverka den virala spridningen av marknadsföring på Internet. För att få en inblick i detta har vi utfört intervjuer med representanter med ansvar för sociala medier i de två organisationer som undersökts samt utfört kvantitativa datainsamlingar där vi fört statistik över organisationernas utveckling i de sociala medierna sett till siffror. Utifrån teorier om olika aspekter kring sociala medier samt den kvalitativa och kvantitativa datan har vi kunnat se mycket som pekar mot att sociala medier idag är framstående när det gäller marknadsföring på Internet..

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. Dessvärre misslyckas många av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten är det viktigt att känna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan påverka prestationen i företaget. Syftet med studien är att utveckla kunskap inom ämnesområdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillämpat ett deduktivt tillvägagångssätt för att utifrån teorier skapa en grund för modellen.

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. Dessvärre misslyckas många av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten är det viktigt att känna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan påverka prestationen i företaget. Syftet med studien är att utveckla kunskap inom ämnesområdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillämpat ett deduktivt tillvägagångssätt för att utifrån teorier skapa en grund för modellen.

Eftersom att samhället förändras ställs nya krav på vad läskunnighet innebär. Bilder omgeross ständigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger omeffekterna av användandet av bilder i samband med läsutveckling med utgångspunkt ilärandepotential för eleverna.Artiklarna var åtta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse är i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt läsförståelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lärarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vår tids krav.

Titel Extra! Extra! Read all about it!Författare Ida ErikssonUppdragsgivare Extra ÖstergötlandKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapTermin Vårterminen 2011Handledare Ingela WadbringSidantal 52 sidor inklusive referenser och bilagorAntal ord 19 986 ordSyfte Att undersöka en lokal daglig gratistidnings ställning i sittspridningsområde. Extra Östergötland är mitt case iundersökningen.Metod Kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer samtredan utförda kvantitativa undersökningar.Material Intervjuer med 10 av Extra Östergötlands läsare samtbearbetning av redan utförda kvantitativa undersökningar.Huvudresultat Det är främst ungdomar och medelålders personer som läserExtra Östergötland. De främsta anledningarna till varför manläser Extra Östergötland är för att den är gratis och för att denär ett tidsfördriv. De unga läser den antingen för att den finnstillgänglig eller för att den, för dem, är det endanyhetsalternativet. De äldre läser tidningen för att det är envana, eller för att de mest är intresserade av tidsfördriv och för attden råkar finnas där.

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna.

Syftet med uppsatsen var att kartlägga huruvida upplysningskraven i IAS 36 p 134 uppfylldes i koncernernas årsredovisningar på Large Cap-listan. Om vi fann att upplysningskraven inte efterlevdes, hade vi för avsikt att utreda i vilken utsträckning och varför. Vi bestämde oss för att göra två undersökningar och valde att använda oss av både den kvalitativa samt den kvantitativa metoden. Deduktiv ansats var grunden i vår uppsats och vi valde att utnyttja den kvalitativa forskningen för att förtydliga de resultat vi erhöll genom den kvantitativa forskningen. I litteraturgenomgången gick vi igenom regleringen av redovisningen.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att skapa förslag till riktlinjer för belöningssystem inom offentlig verksamhet. Delsyftet är att utifrån studieobjektet Skåne läns allmänna försäkringskassa undersöka hur de anställda motiveras och belönas. Metod: Uppsatsens övergripande tillvägagångssätt är att beteckna som deduktivt. Vi har genomfört en studie med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Den kvalitativa metodansatsen tillämpas i våra djupintervjuer med lokalkontorschefer och anställda på regionkontoret.

Den svenska välfärden finner stora problem p g a den höga andelen arbetsoförmögna och forskningen inom området är ansenlig. Fokus i dem traditionella, kvantitativa studierna ligger oftast på faktorer i arbetet som orsakar ohälsa utan att ta hänsyn till personlighetsrelaterade faktorer. I kontrast till det syftar föreliggande studie att undersöka personlighetens betydelse för individens copingstrategi samt upplevelse av psykosociala hälsoriskfaktorer på arbetsplatsen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 23 individer som samtliga arbetar inom tjänstemannasektorn, och både induktiv och deduktiv analys användes. Personlighet analyserades efter Big Five och förhållningssätten enligt problem- respektive emotionsfokuserad coping.

Denna studie undersöker bevakningen av Paralympics och hur den har förändrats i de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, från det första mästerskapet i Rom 1960 till det senaste mästerskapet i London 2012. Studien omfattar kvantitativ innehållsanalys såväl som kvalitativ textanalys. Avsikten med den kvantitativa delstudien är att undersöka omfånget av Paralympics-bevakningen i de valda tidningarna och hur det har förändrats under den valda tidsperioden. Avsikten med den kvalitativa delstudien är att undersöka hur språket och attityden gentemot Paralympics och dess deltagare har förändrats över tid. Den kvalitativa undersökningen görs med stöd av Michel Foucaults normaliseringsteori och Umberto Ecos receptionsteori.

Att vänta och föda barn beskrivs som en av de viktiga övergångsperioderna i livet och innebär ofta en personlig utveckling för den födande kvinnan. Då graviditeten och förlossningen av någon anledning kompliceras, kan denna process störas, och kvinnan kan istället få både fysiska och psykiska men i efterförloppet. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av en komplicerad förlossning. Metoden var en granskning i form av en innehållsanalys av sju artiklar som utgjordes av fyra kvalitativa och tre kvantitativa studier. De kvantitativa studierna bearbetades som en kartläggning och utgjorde komplement till resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av de kvalitativa studierna.

Dansen har funnits länge i människans närhet och den har olika betydelser beroende på vad individen har för uppfattning om dansens normer och uppbyggnad. Syftet med vår empiriska studie är att undersöka om pojkar och flickor har en liknande syn på ämnesområdet rörelse till musik samt dans i gymnasieskolan och i så fall varför eller varför inte de har det. Vi har utgångspunkt i genusperspektivet och därmed Hirdmans (2001) teorier om genuskontraktet. Metoden vi har använt oss av är den kvantitativa undersökningsmetoden. Inom ramen för den kvantitativa undersökningsmetoden valde vi enkäter eftersom det är enklast att få svar på våra frågeställningar samt för att det ger oss stora möjligheter att nå ut till många individer. Rörelse till musik samt dans uppfattas som ett feminint ämne.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, Språklig fördjupningskursVårterminen 2012Handledare: Åsa WengelinExaminator: Rakel Johnson.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om och förståelse för unga kortutbildade intagnas inställning tillutbildning och motivation att studera i fängelse. Arbetet innehåller såväl kvantitativa som kvalitativa inslag.De kvantitativa delarna syftar till att beskriva urvalsgruppen med hjälp av metoden enkät och de kvalitativa tillatt få fördjupad förståelse för hur unga intagna resonerar om studier och utbildning genom semistruktureradeintervjuer. De kvantitativa resultaten redovisas deskriptivt med hjälp av grafer och kommenteras i relation tilltidigare forskning. Gruppen unga studerar i betydligt högre grad 2012 på den undersökta anstalten än nationellstatistik från 2006. De kvalitativa delarna analyseras och tolkas utifrån kvalitativ innehållsanalys.

Detta arbete undersöker vilken grad av fysisk sexualisering utav kvinnliga spelkaraktärer som föredras av kvinnliga-respektive manliga spelare samt vilka attribut som främst anses bidra till sexualisering/objektifiering.Arbetet tar avstamp från Laura Mulveys teori kring ?den manliga blicken? för att få en förståelse för hur ?casual?-spelare tänker när de omedvetet eller medvetet använder sig av normativa skönhetsideal och stereotyper vid skapandet av kvinnliga spelkaraktärer.51 deltagare utförde den kvantitativa webbenkäten med tillhörande ?dress up?-spel och 4 informanter deltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuernas syfte var att användas som komplimenterade svar till den kvantitativa webbenkäten.Resultatet uppvisade skillnader mellan män och kvinnors preferenser av sexualiseringsgrad samt att det attribut som ansågs ha en störst sexualiserande/objektifierande effekt var skoalternativen.I framtida arbete vore en korrigering utav artefakten nödvändig, mer data skulle behöva insamlas för ett generaliserbart resultat samt kompletteras med en manlig version utav ?dress up?-spelet för en utförlig jämförelse mellan könen..