Syftet med denna studie har varit att komparativt undersöka hur de tvÄ största tidningarna i Frankrike och USA rapporterat kring konflikterna i Mali 2013 och Afghanistan 2001.Uppsatsens behandlar vilka likheter och skillnader som gÄr att utlÀsa i rapporteringen mellan de bÄda konflikterna, vilka faktorer som pÄverkar rapporteringarnas vinkel, samt pÄ vilket sÀtt vinkel rapporteras.Studien har genomförts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder. Sammanlagt har 207 artiklar kodats utifrÄn tolv variabler och utvalda artiklar har undersökts med hjÀlp av kvalitativ textanalys.Undersökningen visar att rapporteringen av de aktuella konflikterna skiljer sig nÀr tidningen har egna reportrar pÄ plats. DÄ det finns en utlandskorrespondent i det krigsdrabbade omrÄdet tenderade rapporteringen fokusera pÄ humana och civila aspekter. NÀr tidningarna inte hade en utsÀnd reporter var i stÀllet militÀren den primÀra kÀllan och fokus lÄg dÄ pÄ militÀr överlÀgsenhet.Uppsatsens teoretiska ram Àr baserad pÄ Galtungs teori kring krigs- och fredsjournalistik. Hvitfelt & Mattsons bok Bilden av ett krig har varit en inspirationskÀlla för uppsatsens kvantitativa undersökning och analysen av denna.Studien har undersökt hypotesen att krigsrapportering borde ha förÀndrats och nÀrmat sig fredsjournalistik över tid, dels pÄ grund av ökad anvÀndning av sociala medier och dels pÄ grund av ökad forskning om förutsÀttningar för fredlig lösning av konflikter.Studien visar att det skett begrÀnsade förÀndringar av krigsrapporteringen i tidningarna under de Är som undersökts.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Syfte: Att belysa transportbranschen ur ett genusperspektiv och dÄ försöka tydliggöra varför en del flickor söker in pÄ fordonsprogrammets transportutbildning. Metod: Vi har anvÀnt oss dels av den kvalitativa intervjun, dels av den kvantitativa enkÀtmetoden. Informanterna har varit elever pÄ olika gymnasieskolor, gymnasielÀrare och personal som arbetar i transportbranschen. Resultat: Den faktor som pÄverkar eleverna, bÄde pojkar och flickor, mest i sitt val Àr instÀllningen att lastbil det Àr nÄgot som mÀn hÄller pÄ med. De flickor som trots denna instÀllning vÀljer transport gör det pga ett stort intresse av lastbilar och av chaufförsjobbet..

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

SAMMANFATTNINGBakgrundTranssexualism bedo?ms idag vara en psykiatrisk diagnos. Diagnosen sta?lls av en psykiatriker och da?refter remitteras individen vidare fo?r att genomga? en ko?nsutredning. Fo?r ett juridiskt ko?nsbyte ma?ste en anso?kning go?ras till Ra?ttsliga ra?det vilket a?r en del av Socialstyrelsen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se om hyllplacering i vertikalled Àr en faktor som pÄverkar en konsuments prisuppfattning av varan i frÄga. I denna kvantitativa studie sÄ undersöks detta fenomen pÄ kaffeförpackningar och diskmedel. För att undersöka detta sÄ genomfördes en enkÀt-undersökning pÄ 100 personer som fick svara pÄ bakgrundsfrÄgor om bland annat sina köpvanor, samt skatta pris och lyx-faktorn pÄ 3 bilder och totalt 45 produkter. Undersökningen visade mycket men inte att hyllplaceringen hade nÄgon betydande inverkan pÄ prisuppfattningen..

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

2005 avgiftsbelades periodieringsfonden, tidigare hade den varit en skattefri kredit frÄn staten. I och med avgiftsbelÀggningen var företagen tvugna att ta stÀllning till om den var vÀrd att betala för. Lagstiftarna hÀvdade att det var de stora bolagen som skulle drabbas hÄrdast av förÀndrigen medan kritikerna hÀvade motsatsen. I denna kvantitativa undersökning har genom intervjuer med tio företag, fem stora och fem smÄ, samt tvÄ revisorer undersökts om företagen, utifrÄn storlek, drabbats olika av avgiftsbelÀggningen..

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nyhetsvÀrdering skiljer sig pÄ kommersiella och ickekommersiella nyhetsprogram. De analysenheter som har valts Àr TV4Nyheterna och Rapport, SVT. SVT och TV 4 stÄr tillsammans för mer Àn 75 procent av svenska folkets TV-tittande. Under en veckas tid studerades TV4Nyheternas 19:00-sÀndning och Rapports 19:30-sÀndning. BÄda nyhetsprogrammen har 30 minuters-sÀndningar med undantag för Rapports lördagssÀndning som Àr 15 minuter och TV4Nyheternas helgsÀndningar pÄ 25 min och 20 minuter. Anledningen till att 19:00 och 19:30-sÀndningen valdes var för att de har flest tittar.

Testikelcancer Àr den vanligaste cancerformen hos svenska mÀn i Äldrarna 25-40. Trots risk för metastaser överlever mer Àn 95%. Fysiska och psykosociala bieffekter försvÄrar dessa mÀns livssituation efter diagnosen. Syftet med denna studie var att belysa copingstratgier hos mÀn med testikelcancer. En litteraturstudie grundad pÄ kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes.