Syfte; Syftet var att undersöka BMI, snabbmatskonsumtion, lÀskintag och medieanvÀndande hos ungdomar i klass 9 samt se om samband fanns mellan snabbmatskonsumtion och medieanvÀndande. Metod; Studien var en delstudie av projektet "Mat och HÀlsa 2007". Via en kvantitativ metod har 359 ungdomar i klass 9 (182 pojkar, 177 flickor) pÄ 10 slumpmÀssigt utvalda skolor i ett lÀn i Mellansverige svarat pÄ frÄgor via frÄgeformulÀr. Resultat; Pojkarnas BMI var i genomsnitt 21 och för flickorna 20.4 och majoriteten av ungdomarna var normalviktiga. Drygt en tredjedel av ungdomarna Ät snabbmat och pommes frites mer Àn tvÄ till tre gÄnger i mÄnaden.

Syftet med denna interventionsstudie Àr att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan frÀmja elevers förstÄelse av text samt förmÄga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, dÀr lÀrande genom praktisk handling och interaktion med andra stÄr i fokus. Ansatsen för studien Àr i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i Ärskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i lÀsförstÄelsestrategier utifrÄn reciprok undervisning dÀr lÀrare och elever tÀnkte högt kring texter.

Syftet med studien var att beskriva och jÀmföra tandvÄrdsrÀdsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 mÄnader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer pÄverkar tandvÄrdsrÀdsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvÄrdsrÀdsla. Studien var en jÀmförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med tvÄ aktiva interventioner för att pÄverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 mÀn i Äldrarna 25-65 Är som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. FrÄgeformulÀret som anvÀndes gÀllande tandvÄrdsrÀdsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 pÄstÄenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Syfte: Att studera förÀldrars uppfattning om den preoperativa information de fÄr inför sitt barns planerade operation, samt undersöka om och pÄ vilket sÀtt förÀldrarna anser att informationen behöver förbÀttras.Metod: Kvantitativ, deskreptiv enkÀtstudie. EnkÀten innehöll frÀmst standardiserade frÄgor men Àven nÄgra öppna frÄgor. FörÀldrar till barn i Äldrarna 0-3 Är inneliggande pÄ en barnkirurgisk vÄrdavdelning ombads delta i studien. Antalet insamlade enkÀter var 22 stycken.Resultat: FörÀldrarna var som helhet nöjda med den preoperativa informationen, majoriteten ansÄg att mÀngden information varit lagom omfattande och att informationen frÄn personalen oftast gavs pÄ ett sÀtt sÄ att de förstod. NÄgra förÀldrar ansÄg att informationen gÀllande det postoperativa vÄrdförloppet delvis varit bristfÀllig.

EU-kommissionen har satt upp som mÄl att fÄ ett unisont redovisningssprÄk för alla företag i Europa. DÀrför har kommissionen antagit de regler och standarder som den London baserade organisationen International Accounting Standards Board arbetat fram.Studien syftar till att undersöka och utvÀrdera hur ett antal slumpvis utvalda bolag, som i huvudsak agerar i fastighetsbranschen, efterlever IFRS regelverk IAS 40 gÀllande förvaltningsfastigheter.Vi har i vÄrt arbete anvÀnt oss av en kvantitativ metod. Underlaget för empirin Àr hÀmtat frÄn Ärsredovisningar frÄn 2009 och Àr insamlade frÄn företagens egna hemsidor som vi har navigerat oss fram till via Nasdaq OMX Nordic. Dessa har vi granskat och resultatet har redovisats i tabellform.Resultaten visar att det fortfarande finns mycket att arbeta med nÀr det gÀller efterlevnad av standarderna. Den största skillnaden fanns hos de Danska företagen nÀr det gÀller att lÀmna vissa upplysningar och kan vara vÀrd att följa upp i en framtida studie.

C-uppsats, 15 poĂ€ngMedie- och Kommunikationsvetenskap, 61-90 poĂ€ngSammanfattningSofie Hjelm, MKV 5"Dramat dĂ€r alla Ă€r förlorare"-en fallstudie av Blekinge LĂ€ns Tidnings rapportering av Rödebydramat"The drama without winners"-a case study of Blekinge LĂ€ns Tidnings coverage of the Rödeby shootingHösten 2007 hamnade den lilla byn Rödeby och delar av Karlskrona kommun i fokus i landets samtliga medier. Anledningen var att en sen oktoberkvĂ€ll sköt en pappa i desperation och förvirring mot en grupp pojkar som befann sig i hans trĂ€dgĂ„rd. En av pojkarna avled pĂ„ grĂ€smattan, en annan skottskadades allvarligt.Det var en av nyhetshĂ€ndelse som stĂ€llde hĂ„rdare och större krav Ă€n vanligt pĂ„ allsidig nyhetsförmedling, objektivitet och etiska stĂ€llningstaganden.Blekinge LĂ€ns Tidning (BLT) Ă€r den ledande tidningen i Blekinge, med mer Ă€n femtio procents hushĂ„llstĂ€ckning i Karlskrona, Ronneby och Sölvesborg. Även i Karlshamn Ă€r tidningen stark, med 47 procents tĂ€ckning. Svagast Ă€r man i Olofström, dĂ€r tidingen tĂ€cker 34 procent av hushĂ„llen.Det hĂ€r Ă€r en fallstudie av BLT:s rapportering av dramat, frĂ„n skotten till domslutet i tingsrĂ€tten.

Den största orsaken för ett företag att ge ut warranter Àr möjligheten att snabbt fÄ in nytt kapital i bolaget. NÀr en warrant Àr anvÀnd mÄste Àgaren betala kontant till företaget i utbyte för nya aktier. Detta nya kapital kan sedan till fördel anvÀndas till förvÀrv av företag eller för att betala av en del av bolagets skuld i syfte att förbÀttra kreditvÀrdigheten eller kapitalstrukturen. En sofistikerad prissÀttningsmodell för optioner och warranter Àr Black-Scholes modellen. Denna modell Àr den mest spridda och anvÀnda i vÀrlden för att rÀkna ut vÀrdet pÄ alla typer av optioner.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett chefperspektiv beskriva ochförklara hur företag inom detaljhandeln pÄ taktisk nivÄ kan arbetaför att mÀta och följa upp resultaten av sin interna marknadsföringmot personal med kundkontakt. Studien har en kvalitativ ansats dÀr vi har genomfört sexsemistrukturerande intervjuer med chefer pÄ taktisk nivÄ hosStadium, Bilia VÀst, AffÀrsverken Karlskrona AB samt enkompletterande intervju med Scandinfo..

Bakgrund: Att definiera matöverkÀnslighet Àr Ànnu idag inte faststÀllt, det rÄder delade meningar om denna definition. Författarna har valt att inrikta sig pÄ matöverkÀnslighet som definieras matallergi och matintolerans. Flera av matallergierna kan utlösa en allergisk chock, denna typ av chock som Àven kallas anafylaktisk chock kan vara livshotande om inte behandling sÀtts in direkt. Idag lider var tredje person i Sverige av nÄgon typ av allergi, vanligt förekommande matöverkÀnsligheter Àr komjölksallergi, laktosintolerans, Àggallergi och nötallergi.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur mÄnga mÀnniskor i Äldern 18-28 Är som lider utav matöverkÀnslighet och om allergimedicin bÀrs med dagligen.Metod: En empirisk enkÀtstudie lÄg till grund för studiens resultat. Författarna valde att göra en kvantitativ studie för att kunna samla in data systematiskt och sedan sammanfatta dessa i statistisk form.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

SammanfattningTitel: Hur vĂ€l fungerar den statliga hĂ„llbarhetsrapporteringen? - En kvantitativ studie om den statliga Ă€garstyrningen gĂ€llande resultatet av att implementera obligatorisk hĂ„llbarhetsredovisning. NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Mathilda Ljungquist och Emelie Ohlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015- 01-07Syfte: De statliga företagen i Sverige utgör en vĂ€sentlig del av den svenska ekonomin och har en betydande roll för samhĂ€llet. SĂ„ledes Ă€r en god insyn och transparens i den statliga styrningen viktig ur ett demokratiskt perspektiv (Riksrevisionen, 2006). År 2008 införde Regeringen krav pĂ„ att statligt Ă€gda företag ska upprĂ€tta hĂ„llbarhetsredovisningar (Regeringskansliet, 2007).

Det brott som de flesta personer oroar sig för i största allmĂ€nhet Ă€r bostadsinbrott och personer oroar sig generellt mindre för att utsĂ€ttas för cykelstöld Ă€n bostadsinbrott. År 2012 utsattes 5.9% av hushĂ„llen i Sverige för cykelstöld och 0.9% utsattes för bostadsinbrott. Garofalos modell rĂ€dsla för brott anvĂ€ndes, dĂ€r samtliga faktorer undersöktes för att undersöka om det förelĂ„g nĂ„got samband mellan faktorerna och oron för att utsĂ€ttas för bostadsinbrott respektive cykelstöld. Syftet med studien var att beskriva och undersöka utsattheten och oron för att utsĂ€ttas för bostadsinbrott respektive cykelstöld bland studenter vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Studiens metod var kvantitativ och datainsamlingsmetoden var en enkĂ€t som delades ut bland universitetsstudenter.

ABSTRAKT Patienter spenderar generellt lÄng tid pÄ akutmottagningen, och i samband med Akademiska sjukhusets LEAN-arbete för att effektivisera akutvÄrden sÄ gjordes denna tidsstudie. Syftet med studien var att undersöka hur lÄng tid patienter med bröstsmÀrta spenderar pÄ akutmottagningen, hur lÄng tid det tar innan de blir triagerade och hur lÄng tid det tar innan de trÀffar en lÀkare. Könsskillnader och huruvida patienterna ankom i ambulans eller via reception studerades. Studien var en kvantitativ observationsstudie dÀr 48 patienter deltog, 33 kvinnor och 15 mÀn. MedelÄldern var 56 Är, och Älderspannet var 21 ? 91 Är.