Bakgrund År 2010 avled 90 000 personer i Sverige. Cirka 80 procent bedöms ha varit i behov av palliativ vård. En allmän palliativ vård, dvs vård som kan ges av personal med grundläggande kunskap och kompetens inom palliativ vård, ska kunna bedrivas på alla vårdenheter oavsett om patienten befinner sig på en akutvårdsavdelning eller på ett kommunalt boende. På en allmän vårdavdelning är för det mesta vården fokuserad på att bota och att ta beslut om att vården övergår till att vara palliativ är ofta komplext.Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att möta patienter som befinner sig i ett palliativt skede på en allmän vårdavdelning.Metod En systematisk litteraturstudie med 13 artiklar, varav tre med Kvantitativ ansats och tio med kvalitativ ansats genomfördes. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat Fyra kategorier identifierades.

Skyddsisolering används i vårdandet av patienter med neutropeni och patienter med kraftig immunsuppressiv behandling såsom någon form av stamcellstransplantation, cytostatika eller strålning. Tidigare studier inom området visade att depression, ångest, sömnsvårigheter och hallucinationer var vanliga symtom hos de skyddsisolerade patienterna. Resultaten visade också att en del patienter såg isoleringen som en tid att samla kraft efter sin behandling medan andra upplevde det som en bestraffning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av skyddsisolering hos patienter med hematologiska eller onkologiska sjukdomar. KASAM användes som teoretisk referensram.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelsen av MS-relaterad fatigue, hur den påverkade vardagen och val av egenvårdsstrategier.Metod: Beskrivande litteraturstudie. Resultatdelen innehåller 15 st vetenskapliga artiklar, varav 8 st har en Kvantitativ ansats, 5 st har en kvalitativ ansats och 2 st har båda ansatserna. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl och genom manuell sökning.Resultat: MS-relaterad fatigue var en unik och individuell upplevelse. Fatigue hade en multidimensionell och handikappande inverkan på vardagen, som berörde såväl fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter. Personer med MS hade utvecklat olika egenvårdsstragier för att minska, förebygga och dölja konsekvenserna av fatigue. Tre av artiklarna saknade en tillräcklig beskrivning av inklusions- och exklusionkriterier. Fyra artiklar saknade en adekvat beskrivning av bortfall. Slutsats: MS-relaterad fatigue bidrog till en försämring av fysiska, psykiska, sociala och kognitiva funktioner och stod i direkt relation till sämre livskvalitet.

Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått ortopedisk kirurgi. Intensivvårdsjuksköterskor möter dagligen dessa patienter på intensivvårdsavdelningar. Därför är det av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskor har medvetenhet i hur patienter upplever smärta samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan vidtas för att lindra smärta. Genom att undersöka hur patienter upplever sin smärta beroende på kön, ålder, ASA- klassifikation samt operationstyp, samt vilka omvårdnadsåtgärder som intensivvårdssjuksköterskor utför i ett smärtlindrande syfte, kan en bättre omvårdnad bedrivas och den postoperativa smärtan kan lindras. Som metod har Kvantitativ ansats med enkäter använts som grund till arbetet.

Denna studie belyser vad ett delat ledarskap kan innebära för vård och omsorgsverksamheten i Nyköpings kommun. Tanken med uppsatsen är att få fram mer kunskap om begreppet delat ledarskap och om Nyköpings kommuns chefer är positivt eller negativt inställda till att dela ledarskap.Frågeställningarna är:Vilken syn har divisionschef/områdeschefer och enhetschefer på delat ledarskap?Vad lägger divisionschef/områdeschefer och enhetschefer in i begreppet delat ledarskap?Vad anser divisionschef/områdeschefer att enhetschefer ska kunna dela på och vad anser enhetscheferna själva?Undersökningen bygger på en kvantitativ och en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats. I undersökningen ingår en enkät- och intervjuundersökning för att få ett bredare och djupare resultat..

Anställningsotrygghet har inom tidigare forskning framträtt som en förhållandevis kraftfull stressor som kan orsaka såväl psykisk som fysisk ohälsa. Samtidigt har det framkommit att individer drabbas olika hårt beroende på en rad faktorer. På senare år har transformativt, motsvarande utvecklande, ledarskap kopplats till välmående och hälsa bland anställda. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie, beståendes av fackligt anslutna akademiker (N=468), var att studera sambanden mellan anställningsotrygghet (kvantitativ, kvalitativ) och ohälsovariablerna utbrändhet (utmattning och distansering) och psykisk ohälsa samt huruvida utvecklande ledarskap (UL) modererar dessa hypotetiska samband. Analyserna visar att kvalitativ anställningsotrygghet är en kraftfullare prediktor av ohälsa jämfört med kvantitativ anställningsotrygghet samt att UL modererar sambanden mellan kvantitativ anställningsotrygghet och ohälsa.

Syftet med denna studie var att genom en Kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Kunskap om ungdomars alkohol- och drogvanor är en viktig aspekt i förhållande till socialt arbete. Kunskaperna kan bidra till verktyg för att kunna göra rätt bedömningar och insatser. Med detta som utgångspunkt har denna studie utförts med syftet att undersöka uppfattningar om alkohol och droger hos ungdomar mellan 13-15 år. Studien är utförd med en Kvantitativ ansats. Ett utskick av 164 enkäter gick ut till högstadieelever på en skola i Mellansverige.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan faktorgrupperna kommunspecifika faktorer, kontraktsspecifika faktorer samt upphandlingsspecifika faktorer, och överprövning av offentlig upphandling. Teoretisk ansats: Utifrån denna studies teoretiska referensram innefattande Public Choice-teorin, NPM och kontraktsteorin, har vi definierat tre olika faktorgrupper som är kopplade till offentlig upphandling och som är av betydelse för överprövning. Utifrån denna teoretiska referensram har hypoteser formulerats för att testa sambandet mellan faktorgrupperna och överprövning. Metod: Studien består av två delstudier som är utförda enligt en kvantitativ metod. I delstudie 1 genomfördes en datainsamling för 30 olika kommuner gällande kommunens helhetsperspektiv.

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där syftet var att undersöka vad det kan innebära att vara nyutexaminerad sjuksköterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse den första tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av sökmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med Kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjälp av granskningsmallar som erhölls från Högskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhög (n=3) och hög (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansågs svara på studiens syfte och frågeställningar.

Storleken på den svarta sektorn av Sveriges ekonomi är betydande, och bland frisörer är skattefusket utbrett. En del av problemet är att somliga människor väljer att klippa sig svart utanför salonger, ofta hemma hos någon. Uppsatsen behandlar hur frisörbranschen påverkas konkurrensmässigt av detta. Fokus ligger på hur ägare till frisörsalonger påverkas.Två undersökningar har utförts för att utreda problemet. Den första är en Kvantitativ ansats, där resultatet från en enkätundersökning visar hur omfattande problemet att klippa sig svart är.

Syfte. Att kartlägga distriktssköterskors användning av hemblodtrycksmätning (HBTM) i sitt arbete.Bakgrund. HBTM förbättrar personens kontroll över sitt blodtryck och stärker personens empowerment och delaktighet i sin vård. Med hjälp av HBTM får personer i större utsträckning en effektivare behandling för sin hypertoni, en välbehandlad hypertoni minskar risken att drabbas av kardiovaskulära händelser.Metod. Enkätstudie med Kvantitativ ansats som inkluderade distriktssköterskor på hälsocentraler i Skellefteå kommun (n=49).

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur revisionsbyråers storlek påverkar kravprofiler vid rekrytering.Metod: För att få fram resultat för den empiriska analysen har ett positivistiskt synsätt, en deduktiv ansats och en kvantitativ metod använts.Teoretiskt perspektiv: Studien har använt sig utav tidigare teori som rör ämnet. Teorikapitlet innehåller information om kravprofil och byråstorlek.Empiri: Studiens empiriska material är baserad på en enkätundersökning som genomfördes på byråernas personal- och rekryteringsansvariga. Svaren av enkäten sammanställdes med hjälp av det statistiska programmet SPSS.Resultat: Analysen visade att det inte finns några skillnader mellan större och mindre byråers kravprofiler..

Syfte: Beskriva hur arbetstidsfördelning och arbetssituation ser ut för sjuksköterskan på en hjärtavdelning. Metod: Strukturerad observationsstudie av deskriptiv design med Kvantitativ ansats. 14 sjuksköterskor observerades under 18 arbetspass. Ett kategoriseringsschema användes som mätinstrument. Data bearbetades med en kvantitativ analysmetod.

Allt fler jobb blir mindre reglerade, vilket förändrar förutsättningar, krav och hälsokonsekvenser av arbete. Tidigare studier visar att de minst reglerade jobben finns inom bland annat universitetsvärlden. Syftet med studien är att studera psykosociala hälsokonsekvenser av oreglerade arbetsformer bland universitetsanställda. De psykosociala hälsokonsekvenserna av oreglerade jobb är ännu inte helt kända men de har kopplats samman med utbrändhet. Tidigare forskning säger att gränslöshet kan vara positivt då det skapas en frihet i arbetet.