I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Resultatet visar att stora organisationer i Sverige Àr vÀl medvetna om vikten av goda medierelationer och hur de byggs och förvaltas. De anvÀnder dessutom tillgÀngliga verktyg vid mediekontakter pÄ rÀtt sÀtt vilket ökar chanserna till en rÀttvis eller till och med fördelaktig spegling av organisationen i media. Studien visar att direktkontakt med journalister och att informationsfunktionen har en central roll i organisationens mediearbete Àr av högsta betydelse för att lyckas med medierelationer. Undersökningen bevisar dessutom att ett aktivt och strategiskt mediearbete kan pÄverka en organisations mediebild..

En manifestation som Àgde rum i Göteborg 2012 visade att socialsekreterare i stor utstrÀckning sÀger upp sig frÄn arbetsplatsen, bland annat pÄ grund av en alltför hög arbetsbelastning. Syftet med denna studie var att i ljuset av detta undersöka socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö och belysa riskerna med de tunga och i mÄnga fall motstridiga krav som socialsekreterare möter i sitt dagliga arbete. 261 socialsekreterare inom barn och unga, funktionshinder och ekonomiskt bistÄnd i Göteborgsregionen deltog i undersökningen, vilken var utformad som en kvantitativ tvÀrsnittstudie. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbenkÀt som mÀtte socialsekreterarnas upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö samt graden av rollkonflikter och yrkesstolthet. Studien pÄvisade att var fjÀrde respondent under rÄdande förhÄllanden inte skulle vilja arbeta kvar pÄ sin arbetsplats om ett Är.

Genom intervjuer av Ätta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historielÀroböcker, försöker vi hÀr ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i Ärskurs 3 till 9. Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. VÄra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat pÄ en brist i lÀroböckernas innehÄll nÀr det kommer till nationella minoriteter och Àven en brist i skolans undervisning inom samma Àmne..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken förstÄelse elever i skolÄr 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de tvÄ skolÄren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkÀt som underökningsmetod vÄrt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolÄr 5 och 56 elever i skolÄr 6. Resultatet visade att mÄnga elever i skolÄr 6 hade förstÄelse för begreppen men endast en elev i skolÄr 5 hade den förstÄelse som vi sökte..

Bakgrund: Fysisk beröring ingÄr i en stor del av sjuksköterskans vardagliga, patientnÀra arbetsuppgifter. Upplevelsen av att bli berörd kan hÀrledas till fysiologiska processer sÄvÀl som till personlighet och tidigare erfarenheter. Om inte patienters upplevelser av beröring tas i beaktande, finns det risk att sjuksköterskor utför beröring pÄ ett omedvetet och oreflekterat sÀtt, med följden att patienter kÀnner sig illa behandlade. Syfte: Syftet med litteraturöversikten Àr att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans fysiska beröring i daglig omvÄrdnad. Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 1977 och 2011.

Private label introductions have been increasing in recent years. The main reason for this is that private labels increase the retailer's profits in the category. The purpose of this study is to examine how a private label introduction affects the category's performance. This study was conducted by studying the category's performance before and after the introduction, two categories are examined. Data have been collected at a Swedish retailer and consists of 38 stores, all located in Sweden and within the same store profile..

FrÄn att linjÀrt skriva av goodwill skall det nu bara göras nedskrivningar om nedskrivningsbehov föreligger. Syftet med vÄr undersökning Àr att kvantitativt illustrera förÀndringarna i kostnader för av- och nedskrivningar av goodwill sedan införandet av IFRS 3 för 60 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen och som Äterfinns pÄ den nordiska Large-cap listan. Enligt vÄr undersökning har kostnaden för goodwill mellan 2004 och 2005 sjunkit frÄn 20 465,1 msek till 978,8 msek. Av den sammanlagda resultatökningen pÄ 74 653,0 msek för de undersökande bolagen Àr 31,82 % direkt hÀnförlig till avskaffandet av goodwillavskrivningen..

Varför har mÄnga företag och organisationer idag svÄrt att nÄ sina mÄl? Ledningar för organisationer har svÄrt att föra ut sina budskap och fÄ medarbetarna att följa fattade beslut. Den hÀr studien handlar om hur kommunicering av mÄl och ledningsbudskap tolkas och förstÄs av medarbetarna pÄ en svensk myndighet, Arbetsmiljöverket. Studien tar Àven upp komplexiteten med att skapa ett varumÀrke pÄ en myndighet. I studien anvÀnds en till stor del kvantitativ metod, genom en kvantitativ enkÀt som dock Àven innehöll kvalitativa öppna frÄgor.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett oviktat index relevans som jÀmförelsemÄtt för aktivt förvaltade fonders avkastning och förvaltares förmÄga att hitta vinnaraktier. Arbetet anvÀnder sig av en kvantitativ metod för framtagning av ett oviktat index (SUWX 100) som inkluderar de 100 största företagen pÄ Stockholmsbörsen. Analysen av kvantitativa data Àr av induktiv karaktÀr, och anvÀnder sig av de Sverigefonder som finns i PPM-systemet för att dra slutsatser kring det oviktade indexet som jÀmförelsemÄtt. VÄr slutsats Àr att det finns aspekter av ett oviktat index som gör det anvÀndbart som jÀmförelsemÄtt för Sverigefonder..

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att med hjÀlp av enkÀter och de kriterier som finns i teorin undersöka hur lÄngt de medverkande företagen har kommit i deras framgÄng gÀllande Customer Relationship Management. Metod: Vi har gjort en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr vi har tillfrÄgat 30 företag i Ronneby. Vi har sedan analyserat detta utifrÄn diagram som vi har fÄtt fram i Excel. Slutsatser: De flesta företagen i Ronneby Àr bara i början av CRM och de kan med enkla medel komma mycket lÀngre.

Bakgrund Studier i mÄnga lÀnder visar att förÀldrar missbedömer sitt barns vikt vilket kan leda till en ohÀlsosam viktutveckling. I Sverige har BarnavÄrdcentralen (BVC) regelbunden hÀlsouppföljning av barnet. Men trots information missbedömer en del förÀldrar sitt barns viktstatus. Det Àr förÀldrar som introducerar barnen i deras kost- och motions vanor, som etableras i barn- och ungdomsÄren.Syfte Syftet med studien var att beskriva förÀldrars syn pÄ sitt barns vikt i Äldrarna 2-6 Är.Vilken information de fÄtt om kost och motion.Om de var nöjda med informationen.Vilken information de efterfrÄgade pÄ BVC om kost och motion.Metod En deskriptiv design med kvantitativ ansats valdes för studien. Undersökningen gjordes pÄ tre slumpmÀssigt utvalda BVC i Mellansverige.

Titel: Pole Position ? en komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete pÄ grund av skillnad i varumÀrkesuppfattning.Författare: Robin Karlsson och Robert WibergHandledare: Thomas HelgessonNivÄ: Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 HP, vÄrtermin 2012Nyckelord: VarumÀrken, varumÀrkesidentitet, varumÀrkesuppfattning, mÀrkeskÀnnedom, positionering, positioneringsstrategierProblemstÀllning: Hur kan ett företag, verksamt pÄ olika geografiska marknader, anpassa sitt positioneringsarbete pÄ grund av skillnad i varumÀrkesuppfattning?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn den teoretiska referensramen genom kvantitativ och kvalitativ forskning förklara hur ett företag, aktivt pÄ olika geografiska marknader kan positionera sig pÄ de olika marknaderna pÄ grund av skillnad i varumÀrkesuppfattning.Metod: I uppsatsen har vi haft en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vi har jÀmfört ett företags verksamhet i tvÄ lÀnder och har sÄledes utfört en komparativ uppsats.Teoretiskt perspektiv: Inledningen av den teoretiska referensramen beskriver varumÀrken i allmÀnhet. Teorin övergÄr sedan till en förklaring av varumÀrken ur ett internt- samt externt perspektiv. Avslutningenav teorin belyser Àmnet positionering och strategier för ÀndamÄlet.Empiriskt perspektiv: Empirisk data Àr insamlad genom en kvalitativ intervju med Volvo Personvagnar AB i Sverige och en intervju via mailmed motsvarigheten i Brasilien.

Denna studie syftar till att kartlÀgga och analysera den svenska dagspressens nyhetsrapporteringar om belöningssystem under Ären 2007, 2009 och 2011.Ett flertal akademiska skrifter hÀvdar, ofta utan större belÀgg, att belöningssystem Àr ett fenomen vitt kritiserat i media. VÄr studie Àmnar inte motbevisa detta utan har för avsikt att underlÀtta för fortsatta studier om belöningssystem genom att göra en fullstÀndig kartlÀggning av medias rapportering under de valda Ärtalen.I synnerhet i samband med finanskrisen har företag, sÀrskilt banker, anklagats för att ha undermÄliga belöningssystem. Syftet med de för studien valda Ärtalen Àr dÀrför att fÄnga eventuella förÀndringar i medierapporteringens mönster till följd av finanskrisen.För att skapa en struktur i dagspressens rapporteringar har en kvantitativ innehÄllsanalys genomförts, dÀr ett antal hypoteser fungerat som utgÄngspunkt för de variabler materialet stÀllts mot.Undersökningen har en deduktiv ansats dÀr hypoteserna formulerats baserat pÄ teoretiska resonemang. Vilka kriterier som bör uppfyllas för att en hÀndelse ska publiceras som en nyhet har varit utgÄngspunkten för den teoretiska referensramen. Teorin om nyhetskriterier har sedan kopplats samman med resonemang relevanta för bÄde belöningssystem och finanskrisen.Slutsatser som dras utifrÄn resultatet Àr att belöningssystem Àr ett i media vÀl omdiskuterat och kritiserat fenomen.