Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vĂ„rd Institution: Institutionen för vĂ„rdvetenskap och hĂ€lsaKurs: LVO 110, VĂ„rd och omsorg för lĂ€rare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ÖrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vĂ„rdpersonal Ă€r omvĂ„rdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vĂ„rdarbetet ska bli sĂ„ professionellt som möjligt. Inom palliativ vĂ„rd Ă€r det sĂ€rskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krĂ€vs eftersom de döende personerna och deras anhöriga Ă€r i en speciell situation. I problemformuleringen berĂ€ttar vi att det Ă€r mĂ„nga vĂ„rdgivare som tycker att det Ă€r svĂ„rt att i hantera funderingar som handlar om livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur lĂ€raren kan gĂ„ till vĂ€ga inom undervisningen av palliativ vĂ„rd och av den anledningen Ă€r det svĂ„rt för lĂ€raren att hantera uppgiften.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

A study was performed to evaluate whether established methods of analysis of protein content in barley (Kjeldahl, Dumas, or NIT (short for Near Infrared Transmittance)) gives different results for wet and dried barley. This was carried out because there are concerns regarding the well-worn NIT prediction model giving different results for these conditions and that such an error causes significant price fluctuations on the market. By performing analyses of samples, both before and after drying, of the three different barley varieties Tipple, Prestige, and Quench, with all the techniques, data was obtained that could be analyzed statistically. The study showed that the NIT prediction model gives results for wet barley that is about 0.29 percentage points higher compared to dried barley. This difference was also statistically significant when a t-test was performed.

Syftet med den hÀr studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn tio pedagogers berÀttelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssÀtt för att frÀmja samspel och kommunikation. Det Àr pedagoger frÄn förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien Àr ingen jÀmförande studie utan en beskrivning av olika förutsÀttningar för samspel och kommunikation bÄde inom sÀrskola,sÀrskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien pÄvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola Àr viktiga förutsÀttningar för utvecklande av ett bra samspel..

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Syftet Àr att beskriva och analysera ett kunskapsintensivt företags gemensamma Ärliga Balanced Scorecard- och budgetprocess samt studera om ett gemensamt verktyg för dessa kan uppnÄs. Studien grundar sig pÄ den kvalitativa metoden och en fallstudie har genomförts pÄ ett kunskapsintensivt företag. För att fÄ en djup inblick i företaget har kvalitativa intervjuer utförts pÄ tre personer inom omrÄdet. DÄ inte tillrÀcklig teori finns om Àmnet vi behandlar valde vi att Àven skapa ett eget teoristycke. Vi har valt att anvÀnda oss av och beskriva de tvÄ styrverktygen Balanced Scorecard och budget.

Ett problem i mÄnga organisationer idag Àr att IT inte ses som en naturlig del av affÀren utanmer som en kostnad. IT-avdelningarna fÄr sjÀlva ta pÄ sig en del av skulden för detta dÄ de har drivit misslyckade eller tom havererade projekt som har medfört kostnader som inte har lett till nÄgon affÀrsnytta. MÄnga projekt har kostat lÄngt mycket mer Àn förvÀntat och den förvÀntade nyttan har blivit mindre Àn vad som rÀknats med frÄn början. I vissa fall talar IT-ledningeninte heller ett sprÄk som affÀrsledningen förstÄr. AffÀrsledningen i sin tur har ofta inte sett IT-investeringar som en del i en större förÀndring med organisationsjusteringar och investeringar i kompetens och processer utan lÀmnatinvesteringen utan att anpassa organisationen efter de tekniska förutsÀttningarna.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva vilken betydelse samverkan i arbetslaget har för lÀrares reflekterande. Efter en litteraturstudie utformades en enkÀt som delades ut till lÀrare verksamma pÄ högstadieskolor i LuleÄ kommun. Resultatet kan ge en fingervisning om vilken betydelse yrkesverksamma lÀrare menar att samverkan i arbetslaget har för deras reflektion över sitt arbete. Under vÄr utbildning har vi lÀrt oss att utvÀrdera, analysera och kritiskt reflektera över det arbete vi gör, och fundera över vad vi kan göra för att frÀmja elevernas utveckling och lÀrande pÄ bÀsta sÀtt. Ofta har vi upplevt att det Àr lÀttare att fÄ syn pÄ sig sjÀlv och sitt arbete nÀr man fÄr ta del av andras presentationer och texter.

Isaac Newton lÀr en gÄng ha yttrat följande nÀr han förlorade 20 000 pund pÄ aktier; ?jag kan berÀkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper?. Ett uttalande som sÀger en hel del om svÄrigheten med att investera i aktier, men som ocksÄ gör detta till ett intressant omrÄde att studera. Denna studie började dock mer som en tanke pÄ i vilken utstrÀckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. VÄr kÀnsla var, efter att ha studerat finansiering, att mÄnga av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gÀller under alltför allmÀngiltiga förhÄllanden, vilket kan göra det svÄrt att applicera dem i praktiska sammanhang.

AbstractEn ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. NÀr det nu har gÄtt ett lÀsÄr Àr det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka gymnasielÀrarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utstrÀckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet.Illeris olika dimensioner av lÀrande, sÄsom innehÄll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgÄngspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lÀrare om vad utbildning i entreprenörskap innebÀr. För vissa lÀrare Àr entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs.

SyfteStudien Àr en deskriptiv studie av upplevelser och erfarenheter förskollÀrare har av specialpedagogisk handledning i förskolan.FrÄgestÀllningar? Upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen har förÀndrats över tid?? Har förskollÀrarna upplevt behov av specialpedagogisk handledning?? Vad upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen har handlat om?? Vad upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen frÀmst handlar om, enskilda barn eller hela barngruppen?? Upplever förskollÀrarna att den kunskap som erhÄlls genom den specialpedagogiska handledningen anvÀnds i verksamheten?? Vad har förskollÀrarna för visioner om hur den specialpedagogiska handledningen skulle kunna se ut idealt?Metod: Studien Àr hermeneutiskt inspirerad i tolkningen av resultatet. Metoden som anvÀnts vid insamling av empirin Àr den kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjun. Teori: OmrÄden som belyses Àr specialpedagogiska perspektiv och teorier, styrdokument och litteratur samt tidigare forskning kring omrÄdet handledning. Resultat: Behovet av specialpedagogisk handledning av personal i förskoleverksamheten Àr idag större Àn den tillgÄng som finns till förfogande.

HemsjukvÄrd för barn med cancer Àr en ny och vÀxande vÄrdform i Sverige. TillgÄngen till hemsjukvÄrd för barn med cancer ser olika ut beroende pÄ var i landet barnet bor. För sjuksköterskan i hemsjukvÄrd kan det dÀrför vara en helt ny erfarenhet att vÄrda barn med cancer. Det finns inga svenska studier om hur sjuksköterskor upplever det att vÄrda barn med cancer i hemmet, men studier frÄn andra lÀnder har visat att sjuksköterskan kan kÀnna osÀkerhet och uppleva det mer kÀnslomÀssigt krÀvande att vÄrda barn Àn vuxna. Sjuksköterskan i hemsjukvÄrd arbetar oftast ensam och vÄrdar i barnets eget hem och skillnaderna mot att arbeta inom slutenvÄrden Àr mÄnga.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.

Detta sjÀlvstÀndiga arbete syftar till att ge Àgarna till Chùteau du Grand Val, Roland och Marie Nilsson ett utvecklingsförslag pÄ de södra delarna av egendomen dÀr deras mÄl med fastigheten Àr hörsammade och dÀr planen Àr sÄ tydlig att de kan följa den utan större svÄrigheter. Genom studiebesök, fÀlt- och litteraturstudier har de södra delarna av egendomen fÄtt ett nytt stigsystem dÀr tyngdpunkten ligger pÄ upplevelserikedom och orienterbarhet. Studiebesöken pÄ Chùteau du Grand Val har gett en bakgrundsinformation som sedan har anvÀnts till analyser över omrÄdet. Analysmetoder som har anvÀnts Àr Patrik Grahns Ätta parkkaraktÀrer och Gordon Cullens Serial Vision. Den första har anvÀnts som analys av vegetationens egenskaper och den andra för att analysera stigsystemet. Dessa analyser har sedan legat till grund för utformningen av stigsystemet och utvecklingen av den omgivande vegetationen. Arbetets fokus har legat pÄ att skapa sammanbindande strÄk mellan befi ntliga stigar och dÀrefter anpassa vegetationen för att förstÀrka upplevelsen av stigen med hÀnsyn tagen till att gynna viltet pÄ egendomen och den smÄskaliga skogsproduktionen. Resultatet redovisas i bÄde text och illustrationer. Det innehÄller en utförlig plan för skapande av ett sammanbindande stigsystem.

Skolan har gÄtt ifrÄn katederundervisning, till att fÄ eleverna mer aktiva i sitt lÀrande. Alla elever Àr mer eller mindre tvungna att gÄ pÄ gymnasiet idag. Jag undervisar i teknik pÄ ett praktiskt program och jag ser elever som Àr omotiverade och oengagerade. I min undervisning vill jag att eleverna ska ta ansvar för sitt lÀrande och att vi samarbetar för att eleverna ska nÄ mÄlen. Det ska vara som en dans, bÄde roligt och inspirerande.Tango Àr ett kroppssprÄk.