Forskningsresultat nÄr inte alltid ut i vÄrden till patienter och kliniskt verksam personal. Detta kan leda till att den vetenskapliga grund, som vÄrden enligt svensk lagstiftning ska vila pÄ, inte erbjuds. Anledningen till att vetenskapligt belagd kunskap inte nÄr ut kan vara til lexempel avsaknad av kunskap om hur forskningsresultat sprids och om hur resultat kan omsÀttas till den egna verksamheten. Ett omfattande forskningsfÀlt inom omvÄrdnad rör samtal, kommunikation och reflektion kopplat till relationen mellan vÄrdpersonal och patient. Reflektion bör ses som en central företeelse inom vÄrden dels för att förstÄ patienten dels för att förÀndring skall komma till stÄnd.

Företag stÄr idag inför en ökad press att hantera och styra CSR dÄ exempelvis förbÀttringar inom sociala eller miljömÀssiga prestationer pÄverkar företags resultat, och dÀrmed det lÄngsiktiga vÀrdet för aktieÀgare. Detta mÄste mÀtas för att kunna nÄ organisatoriska mÄl och för att skapa en förstÄelse för hur CSR-prestationer Àr sammanlÀnkade till olika processer inom företaget..

Inom vÄrd av personer med demenssjukdom Àr vÄrdarens bekrÀftelse av personens vÀrdighet och vÀlbefinnande grundlÀggande. BekrÀftelsens effekt avgörs av vad och hur vÄrdaren vÀljer att bekrÀfta. DÄ den inte Àr anpassad riskerar personens vÀrdighet och vÀlbefinnande att reduceras, skadas eller gÄ förlorad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonals förestÀllningar om att bekrÀfta vÀrdighet och vÀlbefinnande hos personer med demenssjukdom. VÄrdarens synsÀtt och antagande om personen med demenssjukdom, om att vÄrda samt innebörd av vÀrdighet och vÀlbefinnande antogs ha en betydande roll för vÄrdarens val att bekrÀfta.

Denna uppsats undersöker möjligheten att anvÀnda ett nÀtverksövervakningssystem för att Àven övervaka maskindrivna processer. Kan man baka ihop övervakningen av den maskinella processen och datorn som styr maskinen i ett och samma system? Detta genomförs genom att identifiera och implementera ett lÀmpligt övervakningssystem i en befintlig maskinell laborationsmiljö. Arbetet utvÀrderas dÀrefter enligt ett antal felscenarion och Àven utifrÄn ett systemadministratörsperspektiv. Intervjuer med praktiker inom industribranchen utförs ocksÄ för att dra ytterligare slutsatser..

Uppsatsen syfte var att undersöka hur individer i chefsposition arbetar och tĂ€nker kringmĂ„ngfald ur en etnisk aspekt. Studien genomfördes i samarbete med StadsdelsförvaltningenNorra Hisingen, Göteborgs Stad. Ämnen som berördes var diskriminering och dĂ„ gĂ€llande hur chefer tĂ€nker kring vilka delar av en rekryteringsprocess som kan anses ligga till risk för diskriminering samt aktivt mĂ„ngfaldsarbete. Syftet tog sin utgĂ„ngspunkt i tidigare studier (Regeringskansliet, 2007) som visat att det ibland Ă€r mycket stora skillnader i antalet kontakter en arbetssökande mĂ„ste ta med en arbetsgivare för att fĂ„ en anstĂ€llning beroende pĂ„ om du har ett svenskt eller utlĂ€ndskt namn.I studien anvĂ€ndes ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sju personer i chefsposition inom SDF Norra Hisingen med personalansvar.Teoretiska ramar och tidigare forskning som berörde sociala kognitiva processer,diskrimineringslagstiftningen, mĂ„ngfald ur ett ekonomiskt perspektiv, samt rekryteringsprocessens delar anvĂ€ndes som utgĂ„ngspunkt för att skapa en förstĂ„else kring resultaten.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VĂ€xjö universitetEkonomistyrning EKC 362, VT 2006Författare: Mariann Aracsi, Emma Brentel, Åse OtteyHandledare: Erik RosellTitel: Kvalitetsbristkostnader i tjĂ€nsteföretagBakgrund: De förluster som uppstĂ„r pĂ„ grund av att ett företags produkter och processer inte Ă€r fullkomliga kallas för kvalitetsbristkostnader. Teorin behandlar kvalitetsbristkostnader frĂ€mst ur ett tillverkande företags perspektiv och menar pĂ„ att ytterst fĂ„ kvalitetsbristkostnader Ă€r kĂ€nda i tjĂ€nsteföretag dĂ„ de flesta av dessa Ă€r dolda.Syfte: Syftet med studien Ă€r att beskriva arbetet med kvalitetsbristkostnader i tjĂ€nsteföretag samt att undersöka skillnader mellan praktik och teori gĂ€llande problem med kvalitetsbristkostnader i tjĂ€nsteföretag.AvgrĂ€nsningar: Vi har avgrĂ€nsat oss till transportbranschen.Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie som gjorts med hjĂ€lp av tvĂ„ fallföretag. Det empiriska materialet har samlats in frĂ€mst genom samtalsintervjuer. Materialet har sedan utifrĂ„n en djupare teoretisk förstĂ„else analyserats.Slutsatser: Det Ă€r fullt möjligt för tjĂ€nsteföretag att sĂ€rskilja mĂ„nga av sina kvalitetsbrister och dĂ€rmed Ă€r inte tjĂ€nsteföretagens kvalitetsbrister dolda i lika stor utstrĂ€ckning som teorin hĂ€vdar. Att hindret med identifiering och mĂ€tning har överkommits gör att det fortsatta kvalitetsbristarbetet kan fortlöpa i enlighet med teorin.

I den hÀr uppsatsen jÀmförs Försvarsmaktens sÀtt att fatta strategiska beslut med nÄgra av de beslutsmodeller och roller som beskrivs inom beslutsteorin. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn teorier inom beslutsteori och kognitiv psykologi förstÄ logiken bakom Försvarsmaktens strategiska besluts­processer. Underlaget kommer dels frÄn litteratur inom omrÄdena, frÄn intervjuer samt i viss mÄn frÄn myndighetsdokument. .

Problem: Hur pĂ„verkar bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital och redovisat resultat, marknadsvĂ€rdet för svenska bolag? Är dessa nĂ€mnda mĂ„tt att anse som vĂ€rderelevanta och i sĂ„ fall har de blivit mer eller mindre vĂ€rderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer anvĂ€ndbar för de aktörer som vĂ€rdesĂ€tter bolagen pĂ„ aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen anvĂ€nt oss av teorier som vi anser Ă€r relevanta och applicerbara pĂ„ vĂ„r studie. Samtliga teorier Ă€r: Definition av vĂ€rderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt Ă€r ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi anvĂ€nt oss av tvĂ„ olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: BĂ„de korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, dĂ€remot har lutningskoefficienterna blivit nĂ„got lĂ€gre.Slutsatser: UtifrĂ„n resultaten kan vi konstatera att vĂ€rderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat Ă€r det mĂ„tt som har högst vĂ€rderelevans dock har bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

Syftet med vÄrt arbete var att synliggöra i vilken utstrÀckning samt beskriva pÄ vilket sÀtt datorer implementeras i det pedagogiska arbetet i förskolan (förskoleverksamheter). För att uppnÄ det framstÀllda syftet genomförde vi en enkÀtundersökning bland yrkesverksamma pedagoger pÄ ett antal förskolor. MÄlgruppen var förskollÀrare och barnskötare. Valet att inkludera barnskötare i studien baserades pÄ att verksamma i förskolans vÀrld arbetar efter samma regelverk, i detta fall LÀroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) men kan ha vÀldigt olika förhÄllningssÀtt och förutsÀttningar som bland annat kan bero pÄ utbildningsform. För att kunna synliggöra implementeringen pÄ ett tillförlitligt sÀtt behövdes mÄnga respondenters erfarenheter och uppfattningar, dÀrför valdes en kvantitativ enkÀtstudie som metod.

Den tekniska utvecklingen av allt mer komplexa filsystem samt ökad lagringskapacitet pÄ medier försvÄrar arbetet med att finna samt Äterskapa förlorade filer. Detta medför att de verktyg som anvÀnds inom omrÄdet stÀndigt mÄste utvecklas för att möta upp denna komplexitet.NÀr filer ?raderas? av anvÀndaren hanterar filsystemet denna process pÄ olika vis beroende pÄ vilken typ av radering som utförts. Möjligheterna att Äterskapa dessa filer underlÀttas genom en grundlÀggande kunskap om filsystemets arkitektur samt de osynliga processer som sker.Inom den profession, till exempel digital forensik, dÀr det insamlande materialet har krav att klara rÀttspraxis anvÀnds olika metoder för att bevara materialets integritet. De kommersiella verktyg som anvÀnds Àr utvecklade för att bemöta de krav som stÀlls inom rÀttsliga processer.

Epiphany is a significant feature for a certain kind of short stories. In this essay Anna Westberg studies its importance for her short story writings in comparison to Alice Munro, one of the short story most prominent authors. The analysis is supported by a brief overview of the history of the short story and its development..

Denna studie syftar till att beskriva chefers syn pÄ administration inom stadsbyggnadsförvaltning och att identifiera förbÀttringsmöjligheter inom administrativt arbete. Studien bygger pÄ fem individuella, kvalitativa intervjuer och en workshop. I studien deltar fyra enhetschefer och en avdelningschef frÄn en stadsbyggnadsförvaltning i Sverige. Till detta tillkommer en litteraturdel som baseras pÄ bilden av chefsarbete, chefsrollen i offentlig sektor och tvÄ förbÀttringsstrategier Lean och Sex Sigma. I workshopen anvÀnds Sex SigmaŽs fiskbensdiagram som verktyg. Informanternas syn pÄ administration Àr framförallt att den anses som nödvÀndig.

Jag har i den hÀr uppsatsen undersökt pÄ vilket sÀtt skapande kan anvÀndas som motivation till lÀrande i religionsÀmnet pÄ gymnasiet. Detta har skett genom observation av en lektionsserie i etik och moral som hölls i tvÄ klasser i tredje Äret pÄ gymnasiet. En stor del av lektionsserien fick eleverna i grupper arbeta med att skapa ett bords- eller kortspel som skulle ha förankring i det de fÄtt lÀra sig i genomgÄngar. I slutet av lektionsserien kompletterades observationen med en enkÀtundersökning. Den insamlade informationen analyserades sedan frÄn ett hermeneutiskt perspektiv.

I det rÄdande informationssamhÀllet dÀr utbytet av information och digitalt material har blivit mer framtrÀdande Àn nÄgonsin tidigare har Àven upphovsrÀttsfallen kring dess anvÀndande och ÄteranvÀndande blivit allt mer aktualiserade.I denna uppsats har vi sökt att studera hur normer kring skapande och originalitet har pÄverkat kreativa aktörers syn pÄ ÄteranvÀndning och rekontextualisering under det senare 00-talet och tidiga 2010-talet.Genom att utveckla metoden interkontextualitet har vi studerat hur mÀnniskan och hennes kognitiva processer influerar rÀttsfall som rör just deriverade verk och/eller rekontextualisering.Den digitala tekniken har fört med sig nya normer kring skapande tillika hur information förmedlas mellan mÀnniskor, vilket resulterat i förÀndrade konsumtionsmönster och en remixkultur dÀr individuella verk inte ses som statiska enheter utan som levande, sammanlÀnkade uttryck. Kognitiva processer kan ha bidragit till denna remixkultur och i sin tur mer generaliserade attityder frÄn mediadistributionsbolag och myndighetsorganisationer.Med bakgrund av detta söker vi att föresprÄka en mer öppen syn pÄ de interkontextuella samband som binder kreativa verk och deras bakomliggande kreatörer till varandra. Att se kreativa uttryck som en del i den globala meme-pool,dÀr mÀnniskor tillsammans bygger vidare pÄ vÄrt kulturella arv, kan vara ett steg i att motverka skadlig egoism kring det egna skapandet..

SAMMANFATTNINGBakgrund: VÄrterminen 2010 startade Linnéuniversitetet i VÀxjö upp en studentledd hÀlsomottagning som fungerar som en utvecklande lÀrmiljö. PÄ HÀlsomottagningen i VÀxjö handleds studenterna av lÀrare som innehar sjuksköterskelegitimation, de bedriver ett kostnadsfritt och hÀlsofrÀmjande arbete tre dagar i veckan och vem som helst Àr vÀlkommen att besöka HÀlsomottagningen. Studenterna ges Àven möjlighet till att anvÀnda den vÄrdvetenskapliga teorin i nÀrvaro av lÀrarledd handledning i vÄrdvetenskap.Syfte: Att utvÀrdera besöken pÄ en studentledd hÀlsomottagning. Metod: Studien baserades pÄ enkÀter och Àr genomförd utifrÄn en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med deskriptiv statistik.  Resultatet har bearbetats med tematisering och kvantifiering som analysmetoder.Resultat: Det framkom fyra huvudkategorier: TillgÀnglighet, kvalitet, innehÄll och övrigt. De största fynden var att majoriteten av besökarna Àr positivt instÀllda till HÀlsomottagningen, specifikt bra var vÄrdmiljön och bemötandet frÄn studenterna. Flertalet av besökarna skulle kunna tÀnka sig att komma tillbaka till HÀlsomottagningen i VÀxjö.Slutsats: Majoriteten av besökarna pÄ HÀlsomottagningen Àr överlag nöjda med vÄrdmiljön, bemötandet frÄn studenterna och HÀlsomottagningens tillgÀnglighet.