Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

I rymd- och flygbranschen fÄr ingenting gÄ fel och dÀrför Àr kraven pÄ kvalitet och sÀkerhet enorma. Myndigheterna stÀller krav pÄ tillverkarna som i sin tur flödar ner dessa och andra krav genom leverantörskedjan. För att handla med nÄgon av branschens tre stora motortillverkare GE, Rolls- Royce och Pratt & Whitney mÄste en leverantör vara godkÀnd av respektive kund. Dessa kvalificerade leverantörer fÄr bara handla av andra leverantörer inom respektive kunds sfÀr. Valmöjligheterna blir ytterligare begrÀnsade dÄ trenden gÄr mot att motortillverkarna minskar pÄ leverantörsbasen.

I rymd- och flygbranschen fÄr ingenting gÄ fel och dÀrför Àr kraven pÄ kvalitet och sÀkerhet enorma. Myndigheterna stÀller krav pÄ tillverkarna som i sin tur flödar ner dessa och andra krav genom leverantörskedjan. För att handla med nÄgon av branschens tre stora motortillverkare GE, Rolls- Royce och Pratt & Whitney mÄste en leverantör vara godkÀnd av respektive kund. Dessa kvalificerade leverantörer fÄr bara handla av andra leverantörer inom respektive kunds sfÀr. Valmöjligheterna blir ytterligare begrÀnsade dÄ trenden gÄr mot att motortillverkarna minskar pÄ leverantörsbasen. Volvo Aero Àr leverantör till bÄde GE, Rolls-Royce och Pratt & Whitney och mÄste dÀrför handla av respektive kunds godkÀnda leverantörer.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola. Vi har valt dokumentation i förskolan som Ă€mne för vĂ„rt examensarbete dĂ„ vi menar att det Ă€r ett bra redskap för vĂ„rt arbete i förskolan. Dokumentation kan anvĂ€ndas för att följa upp, utvĂ€rdera och utveckla verksamheten. Ämnet har Ă€ven aktualiserats i och med den reviderade lĂ€roplanen för förskolan som fastslĂ„r att ?förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras? (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I lĂ€roplanen har ocksĂ„ förskollĂ€rarnas ansvar för dokumentation förtydligats.

Syfte med uppsatsen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur pedagoger med olika metoder skapar förutsÀttningar för att ge alla elever en god lÀsutveckling. Jag ville fÄ reda pÄ olika sÀtt att arbeta nÀr man ser att det finns svÄrigheter i lÀs- och skrivprocessen. Jag valde att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Data samlades in frÄn Ätta pedagoger, varav fem var specialpedagoger och tre var klasslÀrare, som arbetar i skilda skolor och stÀder i mellersta Sverige. Pedagogerna arbetar efter olika metoder, detta valdes för att upptÀcka olika förutsÀttningar för att ge alla elever en god lÀsutveckling.

Syftet med detta arbete var att undersöka undervisningens inverkan pĂ„ sĂ„ngelevers förmĂ„ga att ta ansvar för sitt eget lĂ€rande. Som forskningsfrĂ„gor har jag ytterligare reflekterat över hur lĂ€rarens olika undervisningshandlingar pĂ„verkar eleven till sjĂ€lvstĂ€ndighet och förmĂ„ga till reflektion. Även Ă„terkopplingens och bedömningens anvĂ€ndning för att pĂ„verka lĂ€randet har undersökts. Ytterligare behandlas styrdokumentens roll i lĂ€rarnas undervisning. Intervjuer med tre yrkesverksamma sĂ„ngpedagoger har fĂ„tt utgöra grund för diskussion och fördjupning i syftets frĂ„gestĂ€llningar.

SammanfattningSömnproblem Àr vanligt förekommande hÀlsoproblem i befolkningen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visats vara en effektiv behandling för personer med insomni men mindre forskning har bedrivits pÄ effekten av KBT i grupp för personer med insomni (KBT-I) och samtidiga depressiva symtom. Studien syftade till att undersöka effekten av KBT-I i grupp med avseende pÄ graden av insomni, depressiva symtom, och samvariationen med transdiagnostiska processer. En single-subject design anvÀndes med dagliga skattningar och för-, mellan- och eftermÀtningar. Resultatet visade att graden av insomni minskade för samtliga deltagare och graden av depressiva symtom minskade för majoriteten.

Konstruktion utav stora stadsmiljöer i 3D bestÄr, frÄn idé till fÀrdig scen, utav mÄnga olika processer och tekniker. FrÄn koncept genom planering, modellering, texturering och rendering till slutresultatet. Det Àr dÀrför önskvÀrt att minimera mÀngden onödigt arbete och effektivisera dessa processer dÀr det Àr möjligt. Den hÀr studien undersöker hur modularitet kan anvÀndas och implementeras i semi-automatiserade konstruktionslösningar i syftet för att anvÀndas i filmsammanhang. KÀrnan utav studien utgÄr ifrÄn att en grafiker skapar diverse byggstenar för olika stadsmiljöer.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

SammanfattningStudien initierades av att det Àr mÄnga elever i dagens grundskola som inte uppnÄr mÄlen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien Àr att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte nÄr mÄlen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna Àr utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslÀrare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivÄ. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar Ät att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god sjÀlvkÀnsla och bra hjÀlpmedel Àr framgÄngsfaktorer som enligt respondenterna leder till att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd nÄr grundskolans kunskapsmÄl i svenska..

Syfte: Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs 1 skapar multimodala berÀttelser med hjÀlp av digitala verktyg, i detta fall lÀsplattor. Fyra elever och tre processer har följts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur kombinerar elever olika teckenvÀrldar i digitalt berÀttande?Vilken betydelse har bilden i berÀttelsen?Teori: I denna studie redogörs för en teoretisk bakgrund utifrÄn ett sprÄkutvecklande synsÀtt utifrÄn omrÄdena Lgr 11, multimodalitet, bildens betydelse, literacy och didaktisk design. Metod: I denna studie har deltagande observation, dokumentation av process med film samt kompletterande intervju anvÀnts som metod.Resultat: Studien kunde pÄvisa ett samband mellan grammatiska och effektiva lÀsare och val av teckenvÀrldar. Studien visade Àven att bilden har en central plats dÄ elever i Ärskurs arbetar med digitalt berÀttande..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att tillÀmpa aktionsforskningsteorin och metoden appreciative inquiry vid design av en mÄltidsupplevelse med mÄlsÀttning att öka medarbetarnas medvetenhet kring stolthet över arbetsplatsen, inspiration till matlagning samt mod och vad som fÄr mÀnniskor att vÄga testa nya produkter och arbetssÀtt. Ett ytterligare syfte var att utveckla ett mÀtverktyg som utvÀrderade insatsen och fÄngade upp medarbetarnas tankar och kÀnslor. Till sist Àr det Àven uppsatsens syfte att utvÀrdera inbjudan till den designade mÄltidsupplevelsen för att kartlÀgga vad som vÀcker intresse och nyfikenhet samt vad som fÄr medarbetare att anmÀla sig för att delta pÄ evenemanget.Design/metod: Arbetet Àr en fallstudie och har utgÄtt frÄn aktionsforskningsteori och -metodik med specifikt fokus pÄ appreciative inquiry. Eftersom arbetet har varit tÀtt kopplat till utveckling av en mÄlitdsupplevelse har Àven inspiration och kunskap hÀmtats frÄn mat- och mÄltidsbranschen.Resultat: Ett nytt mÄltidskoncept har utvecklats och presenterats. Eftersom den designade mÄlitdsupplevelsen fusionerar appreciative inquiry och mÄltidskunskap har det givits namnet appreciative dining.

Den psykiska ohÀlsan hos ungdomar Àr hög, dessutom Àr samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgÄr frÄn att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar Àr en sÄdan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvÀrsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social Ängest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mÀttillfÀlle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

Syftet med undersökningen Àr att granska 16 texter frÄn tvÄ av MÀlarenergis externa kommunikationsmedier riktade till privatpersoner, för att belysa vilka skillnader i sprÄklig utformning de uppvisar. Med exempel frÄn 8 av MÀlarenergis informationsutskick och 8 likvÀrdiga informationstexter nedladdade frÄn deras hemsida granskas texterna med en kombination av kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.  Undersökningens resultat visar att det finns en tendens för de digitala texterna att vara mer informationspackade och svÄrlÀsta, men att det Àven finns undantag dÀr resultaten kan bero pÄ andra faktorer. Den visar Àven att texterna de olika medierna emellan uppvisar skillnader i hur de inleder och avslutar texter, hur de hÀnvisar till andra texter, hur linjÀrt skrivna de Àr, vilken typ av kontextuell information som infattas i texten samt hur mÄnga vÀrderande och relationsbyggande ord och uttryck som förekommer i texterna.  .