Denna studies syfte Àr att undersöka och öka kunskapen kring hur hÄllbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsÀmnet bÄde inom gymnasiet och grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna bestod i hur och varför textillÀrare bör arbeta och integrera hÄllbar utveckling i undervisningen. I studien har jag anvÀnt mig av bÄde litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillÀrare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare Är. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att fÄ fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushÄller.

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom dÄ vi under vÄra praktikperioder mÀrkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över anvÀndandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien Àr att belysa förskolors tillgÄng till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar pÄ attityderna kring det digitala lÀrande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkÀt som redskap besvarad av pedagoger verksamma i BorÄs stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansÄg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del anvÀnde sig utav den nyförvÀrvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i mÄnga fall beror pÄ Älderdomliga datorer och brist pÄ internetuppkoppling till iPad/lÀrplatta. UtifrÄn resultat kan vi utlÀsa att anvÀndningen av IKT i verksamheten till viss del Àr en generationsfrÄga..

Mot bakgrund av aktuella samhÀllsförÀndringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgÄng inför kommande val i livet Àr syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gÀllande studier och arbete. Studiens syfte Àr Àven att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla och hur de utifrÄn denna medvetenhet ser pÄ möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vÀgledning. Författarna stÀller sig följande frÄgor: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gÀllande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla och hur de utifrÄn denna medvetenhet ser pÄ möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vÀgledning? Studiens valda metod Àr en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i Ärskurs tre. Studiens resultat Àr att gymnasieungdomar vill fatta beslut pÄ egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Syftet med uppsatsen Àr att studera Skandias förtroendekris ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi analyserar gruppdynamiken i ledningsgruppen utifrÄn teorier som behandlar gruppers sammanhÄllning, konformitet samt grupptÀnkande, för att föra en diskussion kring huruvida dessa grupprocesser kan ha varit bidragande till individernas handlande. Vi visar betydelsen av att uppmÀrksamma grupprocesserna inom företag, för att undvika grupptÀnkande. VÄra slutsatser Àr att organisationer bör beakta hur grupper konstrueras för att skapa heterogenitet inom gruppen som frÀmjar kritiskt tÀnkande, samt att organisationer bör observera hur arbetsgrupperna interagerar med andra grupper inom organisationen. Vi visar att homogenitet och sammanhÄllning inom en grupp kan skapa problem pÄ intergruppnivÄ, samt att rivalitet mellan grupper inom företaget kan fÄ allvarliga konsekvenser.

Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

Det naturliga för familjer och par som har problem Àr att söka sig till andra instanser Àn inom primÀrvÄrden, dÀrav intresset att genomföra en studie inom primÀrvÄrden dÀr syftet varit att undersöka svÄrigheter, möjligheter, samt öka förstÄelsen för att arbeta med familjeterapi. Den aktuella studien Àr en intervju studie dÀr nio stycken personal med olika yrkesprofession ombads svara pÄ semistrukturerade frÄgor, dÀr deras reflektioner samt bedömningar nÀr de remitterade till familjeterapi fick lÀgga grunden för studiens innehÄll. Resultatet tyder pÄ att det gÄr att arbeta med familjesystemet inom primÀrvÄrden. Slutsatsen Àr att det gÄr att vidga perspektivet kring olika behandlingsmetoder, samt se möjligheterna att implementera familjeterapi som metod eller att utöka med att tÀnka kring familjesystemet nÀr patienter med psykisk ohÀlsa söker till primÀrvÄrden..

Det rÄder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergrÀva medlemsstaternas suverÀnitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet frÀmst Àr en frihandelsförening. Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frÄgor rörande EU:s framtida integration, samt kring frÄgor rörande demokrati. Det material jag analyserar Àr ett urval av EU-dokument, dÀr jag med kvalitativ textanalys, utifrÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av tre stycken integrationsteorier, försöker förstÄ hur EU:s institutioner ser pÄ unionens framtida integration samt frÄgor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mÄngfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frÄgor pÄ högsta EU-nivÄ.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhÄllningssÀtt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestÄtt av tre sammanhÀngande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlÀrare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser pÄ Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. UtvÀrderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lÀrare.Resultatet av studien pÄvisar variationer i bildlÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt pÄ arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Denna rapport handlar om utveckling av ett undervisningsmaterial för elever pÄ fordonsprogrammet inom omrÄdet elektroniska styrsystem. Rapporten beskriver processen frÄn idé fram till fÀrdigt undervisningsmaterial. Detta har tagits fram för att ge eleverna en bredare, mer generell kunskap inom detta ÀmnesomrÄde Àn vad som Àr möjligt att fÄ genom enbart teoretisk undervisning kring utvalda mÀrkesspecifika system.  Undervisningsmaterialet bygger pÄ teoretiska avsnitt som varvas med praktiska övningar kring en mikrokontroller med tillhörande sensorer och aktuatorer. Genom att skapa korta styrprogram som hanterar dessa sensorer kan olika funktioner skapas med hjÀlp av mikrokontrollen. Detta gör att mÄnga av de delfunktioner som anvÀnds inom fordonselektroniska styrsystem kan simuleras..

800 000 mÀnniskor runt om i vÀrlden, berÀknas avsluta sitt liv 2014. I de flesta fall, Àr den bakomliggande förklaringen, psykiatrisk. Depression och missbruk hör till de vanligaste orsakerna till suicidförsök eller fullbordat suicid, och i mÄnga fall har den suicidala patienten haft kontakt med psykiatrin kort innan suicidförsöket. Att arbeta med suicidbenÀgna patienter krÀver specialiserad kunskap inom psykiatrisk omvÄrdvÄrdnad, och goda kunskaper kring det preventiva arbetet inom slutenvÄrden. Syftet med studien var att utforska sjuksköterskans upplevelser kring preventionsarbetet med suicidbenÀgna patienter inom slutenvÄrden.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hÀlsofrÀmjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra omrÄden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra mÀn och tvÄ kvinnor, pÄ ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hÀlsofrÀmjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemÄl om utveckling, bland annat vad gÀller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga omrÄden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsomrÄden skilde sig Ät mellan informanterna. De menade att det faktum att de hÀlsofrÀmjande insatserna Àr förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvÄra ett möjliggörande av en integrering.

Att fÄ dö i lugn och ro - en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett omrÄde inom vÄrden som kallas behandlingsbegrÀnsningar. O-HRL Àr en markering som lÀkare kan sÀtta i patientjournalen och som innebÀr att patienten inte ska ha hjÀrt-lungrÀddning vid hjÀrtstopp. Anledningen Àr att patienten Àr för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom tvÄ egna undersökningar blottlÀggs brister i rutiner och en osÀkerhet kring vad som gÀller pÄ landets sjukhus. HÀr belyses ett omrÄde dÀr det Àr svÄrt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bÀr ansvaret för att systemet inte fungerar..

Syftet med rapporten var att ta reda pÄ vad lÀrare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans lÀs- och skrivinlÀrning, hur lÀrare vill att deras elevers första möte med skriftsprÄket i skolan ska se ut och hur lÀrare anser de kan arbeta för att vÀcka barns lust att ta sig an bokstÀverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lÀrares sÀtt att se pÄ lÀs- och skrivinlÀrningen beroende pÄ deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.Tidigare forskning kring Àmnet redovisas i bakgrundskapitlet. DÀr bland annat Äsikter kring val av lÀsinlÀrningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och sjÀlvbildens betydelse för lÀs- och skrivutvecklingen tas upp.LÀrares tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning sammanstÀlls i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lÀrare anser att det ska vara ett lekfullt och spÀnnande möte med det skrivna sprÄket nÀr barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lÀra sig lÀsa och skriva.Slutligen stÀlls respondenternas tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning mot tidigare forskning kring Àmnet i diskussionskapitlet..