Vi har gjort en studie kring lÀsning och skrivande som mestadels har inriktats pÄ barns tankar kring skriftsprÄkets funktions- samt formaspekt. Syftet har varit att undersöka vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter har för tankar kring meningen med att vara lÀs- och skrivkunnig. HuvudfrÄgorna har kretsat kring varför man bör kunna lÀsa och skriva, samt hur man ska gÄ till vÀga nÀr man lÀser och skriver. Insamling av data gjordes i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barn som har ospecificerade lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har intervjuat sammanlagt sex barn i Ärskurs tvÄ.

Med anledning av att riksdagen Är 2010 fastslog en ny lÀroplan för förskolan, LÀroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), dÀr mÄlen kring naturvetenskap inom förskolan skÀrptes stÀlldes Àven högre krav pÄ förskollÀrare. IstÀllet för ett natur-vetenskapligt mÄl blev det nu tre mÄl som förskolan skulle strÀva efter att uppnÄ. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnÄ mÄlen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser Àr viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror Àr anledningen till att tidigare studier visat pÄ att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan Àr bristfÀllig.

HÄllbar utveckling inom ekologi, en studie gjord utifrÄn tvÄ kvalitativa gruppintervjuer pÄ tvÄ slumpmÀssigt utvalda förskolor, dÀr syftet Àr att belysa variationen av de fyra deltagande pedagogernas uppfattningar kring hÄllbar utveckling inom ekologi. Ett problem Àr att det enligt forskningen finns en osÀkerhet i att undervisa naturvetenskap bland pedagoger. De Àr frÄgetecken i vad och hur pedagogerna ska undervisa. Det som studien resulterat i Àr exempel pÄ vad pedagoger i förskolan har för uppfattningar om vad hÄllbar utveckling inom ekologi Àr och hur de ser pÄ sitt arbete i Àmnet. Eftersom studien fokuserar pÄ pedagogernas uppfattningar Àr den fenomenografisk, men tar Àven avstamp i hermeneutiken eftersom den utgÄr frÄn vÄr förförstÄelse och tidigare erfarenhet om problemet med Àmnet. Resultatet av studien visar vad de deltagande pedagogerna har för uppfattningar om vad hÄllbar utveckling inom ekologi Àr. Enligt pedagogerna Àr hÄllbar utveckling inom ekologi ett prioriterat och viktigt Àmne, som barnen ska fÄ ta del av redan i tidig Älder.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ större insikt i hur en hÀlsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrÄn studiens huvudsakliga frÄgestÀllning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har nÀrmat mig undersökningsomrÄdet med en kvalitativ ansats baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare frÄn olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag anvÀnt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstÄnds- eller kampstrategier samt problem- och kÀnslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Titel: Motivation ? och uppfattningar kring bonussystemet i ett företag NivÄ: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: David Frisk & Oskar ThurénHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? januari Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett medelstort tjÀnsteföretags bonussystem och effekterna av det. Vi vill ocksÄ se om det finns skillnader i Äsikter och upplevelser frÄn medarbetarnas och ledarnas sida kring deras bonussystem och den motivationseffekt som följer. UtgÄngspunkten för uppsatsen var att fÄ en bild av ett bonussystems pÄverkan pÄ de anstÀllda i ett företag. Metod: Vi har genomfört sammanlagt 9 stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer inom ett och samma företag. Intervjuerna har skett med medarbetare och ledare och frÄgorna till dem har i grunden samma men har anpassats till grupperna.

Socialarbetare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd tenderar att utsÀttas för vÄld och hot oftare Àn andra yrkesgrupper. Syftet med studien var att ur olika aspekter undersöka sÀkerhetsrutiner kring vÄld och hot inom ekonomiskt bistÄnd utifrÄn socialarbetarnas perspektiv. Tidigare forskning presenteras utifrÄn de fyra omrÄden som Àr utmÀrkande för studiens Àmne. De teoretiska utgÄngspunkterna som ligger till grund för studien Àr organisations- och sÀkerhetskultur samt kommunikationsteori. En kvantitativ ansats har valts utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar.

Begreppet kreativitet omna?mns vid flertalet tillfa?llen i la?roplanen fo?r grundskolan, fo?reskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogo?rs dock inte fo?r na?gon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och fo?rso?ka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slo?jdspecifikt perspektiv.

Studiens syfte Àr att se hur debatten om hedersrelaterat vÄld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien Àr Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvÀllspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat vÄld har tvÄ övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förstÄelsemodell förklarar hedersvÄld som ett kulturellt fenomen som inte Àr jÀmförbart med andra former av manligt vÄld mot kvinnor.

Eleverna i grundsÀrskolan bedöms efter kunskapskraven i Lgr 11 och i de fall elev eller vÄrdnadshavare begÀr det ska betyg sÀttas. LÀrarna ska pÄ ett likvÀrdigt sÀtt bedöma elevens kunskaper och förmÄgor oavsett var i landet eleven bor. Kunskapskraven innehÄller nÄgra nyckelbegrepp som tydliggör vad som skiljer kunskapskraven frÄn varandra pÄ de olika betygsstegen. Skolverket menar att en samsyn kring förstÄelsen av nyckelbegreppen mÄste framarbetas pÄ respektive skola. Den hÀr fenomenografiskt inspirerade studien belyser variationer kring hur nÄgra lÀrare uppfattar nyckelbegreppen och hur lÀrarna kopplar ihop begreppen med den enskilde eleven. Nyckelbegreppen som behandlas i detta arbete Àr medverka, delvis fungerande och vÀlfungerande.

I LÀroplan för grundsÀrskolan 2011 har stor förÀndring skett i förhÄllande till föregÄende kursplaner som innehÄller religionskunskap. FrÄn att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrÄgor har studier kring specifika religioner Äterigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsÀrskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utstrÀckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativ data i form av intervjuer och vÀgs emot Edwin Cox krav pÄ förmÄgor som förutsÀtter religionsstudier. Studien visar pÄ att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsÀrskolan har.

Uppsatsen kartlÀgger forskning kring psykosociala konsekvenser av plötslig idiopatisk hörselnedsÀttning och en studie beskrivs nÀrmare. Definitionen av plötslig idiopatisk hörselnedsÀttning Àr vanligen en sensorineural hörselnedsÀttning som uppkommit inom 3 dagar pÄ 3 frekvenser i följd och Àr mer Àn 30 dB HL. Vid en hörselskada mÄste uppmÀrksamhet riktas mot de psykosociala konsekvenserna som kan uppkomma i arbetslivet och Àktenskapet samt leda till isolering. Det finns skillnader i den psykologiska anpassningen till en hörselskada beroende pÄ vilken sorts skada det Àr, samt individuella skillnader i upplevelsen av de konsekvenser en hörselskada ger. Syftet med uppsatsen var att genom en systematisk litteraturstudie kartlÀgga den forskning som finns kring de psykosociala konsekvenser som plötslig hörselnedsÀttning kan medföra.

Denna studie avsÄg att behandla ekonomistyrning av lÄnga projekt med fokus pÄ de utmaningar som finns. Undersökningen avgrÀnsades till att enbart titta pÄ de formella styrmedlen, sÄsom budgetering, kalkylering och sÄ vidare. Att jag valde att studera ekonomistyrningen av just lÄnga projekt beror pÄ att jag tror att det kan finnas en utmaning kring just detta att de strÀcker sig över lÄng tid, i detta fall flera Är. Studien genomfördes utefter en kvalitativ fallstudiemetod och avsikten var att titta pÄ ett sÀrskilt projektbaserat företag och dess ekonomistyrning kring vindkraftprojekt. Företaget jag valt att göra min fallstudie pÄ Àr Rabbalshede Kraft.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur lÀrare tÀnker kring att omsÀtta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och sedan har vi stÀllt dem mot tidigare forskning. I vÄr analys har vi kategoriserat resultatet utifrÄn teman som vi funnit i den teoretiska genomgÄngen och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrÄn Vygotskijs teorier kring den nÀrmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssÀtt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt pÄ teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, SÀljös teorier kring betydelsen av att ha förestÀllningar om lÀrande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lÀrare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsÀtta teorier i praktiken.

Syften med projektet Àr att presentera tankar och Äsikter kring grÀnssnittsutformning i kontrollrum frÄn fem olika informanter med erfarenhet inom kÀrnkraftsindustrin; och diskutera dessa utifrÄn dagens teorier för att se en möjlig framtida utveckling av grÀnssnitt i kÀrnkraftverk. Studien utfördes genom kontextuella intervjuer över fyra intervjutillfÀllen. Rapporten följer en progression av exempel frÄn vad som kan ses som grundlÀggande kunskaper kring grÀnssnittsutformning till vad som Àr en mer komplex diskussion dÄ grÀnssnitten Àr en del av en komplex miljö. Studien har sagt en del om var man varit, var man Àr och vart man eventuellt Àr pÄ vÀg inom grÀnssnittsutformning samt pekat pÄ en del möjligheter och problem man stÀlls inför. Detta rör frÀmst fyra punkter och diskuteras i rapporten: (1) Hur ska flexibla och adaptiva grÀnssnitt utnyttjas pÄ bÀsta sÀtt? Möjliga omrÄden Àr larmhantering och kommunikation mellan operatör och automation samt bestÀmma nÀr nÄgot ska visas pÄ en stor skÀrm.