Sök:

Sökresultat:

1433 Uppsatser om Kvalitets- och miljöledning - Sida 27 av 96

Enron : Vad hÀnde egentligen?

Skandalen som omvÀrvde Enron skakade affÀrsvÀrlden dÄ det var den största skandal som dittills intrÀffat. De brott Enrons ledning stod anklagade för var mÄnga och av varierande art. De undersökningar som redan har genomförts har till stor del fokuserat pÄ organisationen och ledarskapet. För att ge en annorlunda vinkel fokuserar denna uppsats istÀllet pÄ redovisningen och nÄgra av de misstag som begicks av Enrons ledning. Det Àr Àven dÀrför som hÀndelserna granskas ur ett revisorsperspektiv.

Svensk krishantering under midsommarkrisen 1941

Mellan den 25 juni till den 12 juli 1941 genomförde den tyska armén en transport av en division fullt utrustade soldater genom Sverige. Detta har betraktats som den största eftergiften som Sverige gjorde under hela andra vÀrldskriget. Sveriges ledning fick nÄgra brÄda dagar runt midsommaren 1941 att ta ett beslut om tyskarnas överlÀmnade begÀran till den svenska samlingsregeringen. Den innehöll bl.a. en begÀran om transitering av en division fullt utrustade soldater genom Sverige.

Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen

Min rapport har följt upp hur Bergenudds jobbar i dagslÀget med deras byggservice och hur de jobbar för att effektivisera deras produktion och öka förtjÀnsten.Jag har byggt min rapport pÄ samtal med snickare och hantverkare som jobbar med servicejobben pÄ Bergenudds. Jag har Àven fört diskussioner med arbetsledare och VDn: Dan LindbÀck om deras uppfattningar och idéer hur effektiviteten kan ökas.Byggbranschen har tyvÀrr fÄtt ett dÄligt ryckte att vara vÀldigt ineffektiva och ta för lÄng tid att utföra deras jobb. Problemet Àr att det kan vara mÄnga olika moment som krÀver en noggrann planering och samordning. Det Àr dÀr som jag har upplevt att det drar ut pÄ tiden nÀr hantverkaren mÄste vÀnta pÄ elektrikern eller rörmokaren. Det Àr mÄnga moment som ska samordnas pÄ ett sÄ smidigt sÀtt som möjligt.

Chefers motivation till förÀndringsarbete : en studie om Karlskrona kommuns personalprogram

Abstrakt Uppsatsen behandlar Àmnet motivation och mer specifikt faktorer som pÄverkar chefers motivation till förÀndringsarbete. Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett med hjÀlp av gruppintervju och via e-post. Urvalet för undersökningen var sex chefer anstÀllda pÄ Karlskrona kommun. Resultatet visar att förvÀntan pÄverkar chefers motivation. Vi fann ocksÄ att chefers förtroende till ledning och chefers förstÄelse av förÀndringsarbetet pÄverkar motivationen.

Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Balansen mellan m?jligheter och utmaningar ? En litteraturstudie om intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende p? IVA

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Kvalitetsaspekter - ett sÀtt att konkretisera och vÀrdera förbÀttringsomrÄden: en fallstudie vid Vattenfall AB Vattenkraft

Ett sÀtt att skapa systematik, struktur och rutiner i företagets kvalitetsarbete Àr att anvÀnda ett kvalitetsledningssystem. Ett ledningssystem Àr effektivt för att sÀkra tillfredstÀllelse för bÄde kunder och övriga intressenter, genom bland annat högre lönsamhet och sÀkrare produkter. Ledningssystem finns, förutom för kvalitet, Àven för ett antal andra arbetsomrÄden sÄsom sÀkerhet, arbetsmiljö, miljö och ekonomi. Företag kan nÄ samordningsfördelar genom att integrera sina olika ledningssystem. Vanligt Àr att systemen för kvalitet, arbetsmiljö och miljö integreras.

Hur pÄverkas en hjÀlporganisations arbete av dess struktur?

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns nÄgra organisationsformer som genom att underlÀtta och förbÀttra arbetet, Àr att föredra för bistÄndsorganisationer nÀr det gÀller genomförande av hjÀlparbete i u-lÀnder. DÀrmed syftar uppsatsen ocksÄ till att producera tips som kan vara anvÀndbara för bistÄndsorganisationer vid organisationsutveckling. Uppsatsen resulterade i en lista över de olika sÀtt som en hjÀlporganisations struktur pÄverkar dess arbete samt tips pÄ vilka ÄtgÀrder som kan tas, under rubrikerna: arbetssÀtt, ledning, anstÀllda, kunskapsarkivering och projektarbete. Enligt denna lista borde hjÀlporganisationer anpassa sin struktur enligt följande kriterier:· vÀldefinierad verksamhet· effektiva kommunikationskanaler· ta till vara pÄ drivkraft, kunskap och erfarenheter· tydlig ansvarsfördelning.

FastighetsvÀrdering med beaktande av IAS 40 ? En studie om hur verkligt vÀrde har tillÀmpats av fastighetsbolag under rÄdande finanskris

Bakgrund och problem: År 2005 infördes det nya regler gĂ€llande vĂ€rdering avförvaltningsfastigheter. VĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rdet enligt RR 24 ersattes dĂ„ av IAS40, vilket medförde att de noterade fastighetsbolagen kunde vĂ€lja att vĂ€rdera sinaförvaltningsfastigheter till antingen anskaffningsvĂ€rde eller verkligt vĂ€rde i sinkoncernredovisning. Samtliga fastighetsbolag valde vid införandet att vĂ€rdera till verkligtvĂ€rde. Verkligt vĂ€rde infördes vid en positiv konjunkturcykel vilket bidrog till kraftigtstigande vinster för förvaltningsbolagen. År 2008 hĂ€nde dĂ€remot nĂ„got som ingen hadeförvĂ€ntat sig.

Ledarskap pÄ distans : En studie i hur ledare motiverar personal som Àr geografiskt utspridd

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida vÄr motivationsmodell som bygger pÄ Herzbergs tvÄfaktorteori, stöds och anvÀnds av ledare inom organisationen Retail House för att motivera sina anstÀllda pÄ distans.Teoriavsnitten ledarskap pÄ distans och motivation samt vÄr motivationsmodell ligger till grund för empiri, analys och slutsats. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med tre företagsrepresentanter frÄn Retail House. Uppsatsen finner att Retail House ledning motiverar sin personal i stor utstrÀckning enligt vÄr motivationsmodell. Dock har undersökningen visat att företagets speciella sÀtt att arbeta försvÄrar motivationsarbetet för ledningen, snarare Àn distansen till personalen. Det framkom att de faktorer som Àr bÀst lÀmpade som motivationsverktyg för Retail House Àr feedback och lön..

Musikfestivaler  : En studie om hur musikfestivaler kan göra för att överleva.

Uppsatsens syfte Àr att problemidentifiera hur en musikfestival, som drivs ideellt jobbar med organisation, information och kommunikation för att överleva.För att kunna ta reda pÄ vad en festival kan göra för att överleva valde jag en deduktiv ansats. Teorin har sedan jÀmförts med fallstudien Arvikafestivalen. Förutom respondenternas reflektioner kommer Àven mina reflektioner redovisas dÄ jag har varit observerande deltagare under Arvikafestivalen 2009 och 2010.Kommunikation Àr en viktig faktor vid planering av ett evenemang. Det mÄste finnas en tydlig kommunikation till intressenterna, funktionÀrerna och Àven inom ledningen. Att ha en vÀlgenomtÀnkt planering Àr Àven viktigt.

Det handlar om förtroende : En studie av gamla Ekonomihögskolans situation pÄ MÀlardalens högskola

MÀlardalens högskola har utfört en omvÀlvande organisationsförÀndring. Denna förÀndring har skapat en stark negativ reaktion frÄn personalen pÄ Akademin förhÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ varför personalen pÄ HST Àr negativa/positiva till den omorganisation som har skett.För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av Oregs (2006) modell som anvÀnder sig av sex olika orsaker som kan pÄverka personalens attityd till förÀndringen. Jag har anvÀnt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkÀt gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn pÄ organisationsförÀndringen Àr att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde ÄtgÀrdas genom nÀrmare samarbete..

Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

LantmÀnnens nya medlemsorganisation : utvÀrdering ur ett medlemsperspektiv

Lantbruks- och livsmedelsbranschen Àr branscher dÀr marknaden stÀndigt förÀndras, vilket krÀver flexibilitet och effektivitet hos berörda företag. LantmÀnnen Àr en kooperativ förening, som försöker möta dessa marknadsförhÄllanden genom att bli lönsammare, effektivare och större. DÄ en kooperativ förening Àgs av dess medlemmar, som har en röst vardera, kan en vÀxande organisation medföra svÄrigheter för medlemmarna att sÀtta sig in i verksamheten och pÄverka organisationen. Stora komplexa organisationer kan medföra att kontakten mellan medlemmar och ledning försÀmras samt att medlemmarna tappar förtroendet för ledningen. LantmÀnnen har upplevt att detta problem har drabbat Àven dem, dÄ ett missnöje bland medlemmarna uppstÄtt samt fÄ vÀljer att medverka vid diverse medlemsaktiviteter.

HÀlsobesvÀr vid icke-toxisk kemisk exponering: Effekter av negativ affekt och luktvalens

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper pÄverkar bolagets vÀrde. Enligt vÄr vetskap har inga studier genomförts pÄ svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns nÄgot samband mellan ett företags vÀrde (mÀtt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjÀlp av Ärsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt pÄ bolagets vÀrde och att andelen kvinnor i styrelsen pÄverkar vÀrdet positivt.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->