Sök:

Sökresultat:

1433 Uppsatser om Kvalitets- och miljöledning - Sida 22 av 96

Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Hur grundkonstruktionen pÄverkar transport av flyktiga föroreningar frÄn marken och in i en byggnad

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger pÄ en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjÀnst Àr den taktiska datalÀnken link 16. En avsikt med uppsatsen Àr att visa pÄ vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa tvÄ radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. PÄ grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns nÄgon internationell anpassningsförmÄga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmÄga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Ramvattendirektivets genomförande i Sverige: En studie om organisation och samverkan mellan myndigheter

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. UtgÄngspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet Àr omfattande och krÀver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter Àr involverade i genomförandet och samverkan Àr ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Det nya lönesystemet : VÀgen till ett nytt lönesystem dÀr icke monetÀra och monetÀra medel samspelar

NÀr företagets ledning ska arbeta fram ?det nya lönesystemet? har vi kommit fram till att de anstÀllda ska vara med och tycka till innan nÄgon implementering sker. Vi anser att medarbetarna har en viktig roll vid framarbetandet av det nya lönesystemet dÄ det ska verka för att motivera just medarbetarna. Vi sÀger vidare att under och efter implementeringsprocessens gÄng ska det finnas nÄgon form av stöd och uppföljningssystem som Àr enkelt och lÀttÄtkomligt för medarbetarna. Ett lyckat framtagande som resulterar i ett attraktivt lönesystem borde leda till att företaget vinner konkurrensfördelar under en lÀngre framtid..

Varför gör jag det hÀr? : En studie om kvalitet, likvÀrdighet och ansvar i en skola

Denna undersökning syftar till att med hjÀlp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvÀrdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssÀtt pÄverkar kvalitet och likvÀrdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mÄl, framgÄngsfaktorer och nyckelmÄtt pÄ pedagogisk utveckling Äterkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det rÀcker inte att tala om kvalitet för att kunna mÀta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen Àr att det saknas en gemensam syn pÄ kvalitet och vad kvalitet konkret innebÀr i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och sÀkerstÀlla kvalitet och likvÀrdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Utveckling av kommunala e-tjÀnster

Denna uppsats handlar om utveckling av kommunala e-tjÀnster inom begreppet e-Government. Syftet Àr att belysa orsaker till att tvÄ likvÀrdiga offentliga organisationer befinner sig pÄ olika nivÄer i förÀndringsprocessen. Den teoretiska bakgrunden till undersökningen Àr frÀmst förÀndringsfaktorer ur Deloittes förÀndringsprocess. HÀnsyn tas ocksÄ till kriterier ur 24-timmarstrappan. Uppsatsen leder till slutsatser som visar att enskilda offentliga organisationers ledning har en nyckelroll i förÀndringen mot e-Government, att det finns fördelar om förÀndringen inledningsvis sker smÄskaligt.

Psykisk h?lsa och oh?lsa i f?rskolans sociala l?rmilj?. En fenomenologisk studie om pedagogers erfarenheter.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Kortare VÀntan inom Migrationsverket : Hur fÄr ledare medarbetarna att nÄ mÄlen i Lean?

Bakgrund: För ett par Är sedan började Migrationsverket att införa Lean med syfte att fÄ ner sin handlÀggningstid frÄn sex mÄnader till tre mÄnader för asylsökande. Lean-metoden kom dÀrmed att kallas "Kortare VÀntan". Det finns inte mycket forskning som ger en samlad bild kring vilka de viktiga faktorerna Àr för att lyckas med implementeringen av ett Lean-projekt. Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka de viktigaste faktorerna Àr för att ledare ska lyckas fÄ medarbetarna att nÄ de i Lean uppsatta mÄlen. Detta studeras utifrÄn ett ledarskapsperspektiv i valda delar inom Migrationsverket och jÀmförs med medarbetarnas perspektiv pÄ Àmnet i frÄga.

Pedagogisk ledare eller curlingrektor? : Arbetslagens förvÀntade behov av ledning och rektors roll

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att beskriva samt reflektera över hur gÀllande rÀtt har utvecklats genom rÀttspraxis nÀr det gÀller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte Àr att försöka tydliggöra var, och om, nÄgra juridiskt relevanta grÀnser mellan gÀrningsmÀn, medgÀrningsmÀn och medhjÀlpare kan utlÀsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rÀttsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis nÀr det gÀller grÀnsdragningarna Àr att det krÀvs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgÄngspunkt nÀmn "Rockfallet" dÀr en man döms för medhjÀlp till misshandel dÄ han hÄllit en bekants rock medan han misshandlar och rÄnar en fotgÀngare och dÀr jÀmförelse med den straffria gÀrningen att med gillande min stÄ och se pÄ ett slagsmÄl görs.I uppsatsen presenteras Àven flera andra rÀttsfall som illustrerar grÀnsdragningen mellan det straffbara och det straffria omrÄdet.NÀr det gÀller grÀnsdragningen mellan en gÀrningsman, en medgÀrningsman och till viss del Àven en medhjÀlpare konstateras att praxis till viss del visar pÄ en ojÀmn rÀttstillÀmpning som i nÄgra fall kan beskrivas som rÀttsosÀker. Detta medför att nÄgra sÀkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utlÀsas Àr att ett gemensamt handlande, föregÄtt av ett samrÄd, blir straffbart sÄsom medgÀrningsmannaskap. NÀr omstÀndigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrÄdet blir utgÄngen i mÄlet i vissa fall svÄr att förutse.Ytterligare en aspekt Àr att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero pÄ att omrÄdet endast Àr praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i mÄnga fall.För att komma till rÀtta med den bristande förutsebarheten och rÀttsosÀkerheten Àr ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall dÀr straffbarhet kan intrÀda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

LÀsutvecklingsschema, LUS, som verktyg för mÄl- och resultatstyrning i och för skolutveckling. En fallstudie av tre kommunala grundskolor i ett rektorsomrÄde

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra olika professioners, i ettrektorsomrÄde, syn pÄ anvÀndningen av LUS som verktyg i mÄl- och resultatstyrning i och förskolutveckling.Teori: Studien Àr en fallstudie. Resultatet relaterar till tre olika skolutvecklingsteorier.Metod: För att fÄ tillgÄng till de olika professionernas beskrivningar enligt ovan harhalvstrukturerade intervjuer genomförts individuellt med specialpedagoger, rektorer ochhögre befattningshavare, i studien benÀmnda chefer. För att fÄ tillgÄng till lÀraresbeskrivningar har fokusgruppintervjuer anvÀnts. Samtliga intervjuer utom en, dÀr informanteninte önskade, spelades in. Alla inspelade intervjuer transkriberades till datorskrift.

Fysisk aktivitets pÄverkan pÄ elevers lÀrande

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget Àr ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och Àr idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm.Bakgrunden till arbetet Àrt att företaget har velat kartlÀgga den psykosociala arbetsmiljö som rÄder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. MÄlgruppen i denna studie Àr bestÀllaren, dvs. företagets ledning.

KartlÀggning av OFP och defektrelaterade parametrar : Inriktning pÄ termisk utmattning

I bÄde kvalitets- och kontrollarbete finns det behov att kunskapsmÀssigt komma sÄ nÀra verkligheten som möjligt vid faststÀllande av defektparametrar för oförstörande provning (OFP). Orsaken Àr att olika acceptanskrav och bedömningsgrÀnser Àr svÄra att klarlÀgga nÀr man inte kan förlita sig pÄ att uppgifter Àr realistiska. I projektet har olika erfarenheter anvÀnts för att fÄ en bÀttre helhetsbild i omrÄdet för defektparametrar och oförstörande provning.Denna rapport redovisar den inledande delen av forskning och utvecklingsprojektet PLANT 2, dÀr olika defektparametrar kartlagts och en teoretisk bedömning utförts med avseende pÄ hur signalsvaret pÄverkas för OFP-metoderna virvelström (ET) och ultraljudsprovning (UT) i form av puls-eko (PE) och ?time-of-flight-diffraction? (TOFD).Definitionen av redovisade defektparametrar följer i stort SKI-rapport 95:70 [1]. Defektparametrar i denna rapport redovisas i bilaga 1.Vid bedömningen av defektparametrarnas inverkan pÄ OFP-tekniker, har driftinducerande defekter och tillverkningsdefekter hanterats separat.

KartlÀggning av OFP och defektrelaterade parametrar : Inriktning pÄ termisk utmattning

I bÄde kvalitets- och kontrollarbete finns det behov att kunskapsmÀssigt komma sÄ nÀra verkligheten som möjligt vid faststÀllande av defektparametrar för oförstörande provning (OFP). Orsaken Àr att olika acceptanskrav och bedömningsgrÀnser Àr svÄra att klarlÀgga nÀr man inte kan förlita sig pÄ att uppgifter Àr realistiska. I projektet har olika erfarenheter anvÀnts för att fÄ en bÀttre helhetsbild i omrÄdet för defektparametrar och oförstörande provning.Denna rapport redovisar den inledande delen av forskning och utvecklingsprojektet PLANT 2, dÀr olika defektparametrar kartlagts och en teoretisk bedömning utförts med avseende pÄ hur signalsvaret pÄverkas för OFP-metoderna virvelström (ET) och ultraljudsprovning (UT) i form av puls-eko (PE) och ?time-of-flight-diffraction? (TOFD).Definitionen av redovisade defektparametrar följer i stort SKI-rapport 95:70 [1]. Defektparametrar i denna rapport redovisas i bilaga 1.Vid bedömningen av defektparametrarnas inverkan pÄ OFP-tekniker, har driftinducerande defekter och tillverkningsdefekter hanterats separat.

Recept för tydliga koncept? - En studie gÀllande sÄrbarhet i tydliga koncept -

Teorier inom företagsekonomi tillika service management, talar för hur verksamheter med ett tydligt koncept kan detaljstyra och dÀrmed sÀkerstÀlla sin kvalitet. Detta kan, enligt befintliga teorier, göras dÄ ledning, personal och gÀster inom det tydliga konceptet ses som homogena grupper vars beteenden och reaktioner kan förutspÄs. Den befintliga service management litteraturen som hÀvdar detta utgÄr ifrÄn ett realistiskt perspektiv och menar att det finns en enighet mellan dessa tre parter. UtifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv menar vi att det Àr mer komplext Àn sÄ. Komplexiteten mellan dessa parter illustrerar vi i en modell som vi gett namnet ?Gapets triad?.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->