Syftet med studien är att i relation till musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer få insikt i elbaslärares förhållningssätt till vad som är viktigt för nybörjarelever att lära sig. Utifrån detta syfte är avsikten att försöka förstå vilka lektionsmoment elbaslärare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera på just dessa och deras syn på eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslärare från olika musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgångspunkt i historiska perspektiv på musikkulturskolornas framväxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet på lärande. I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna är att eleven får komma igång och spela så snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever är lust, glädje och upplevelser ? vilket går helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande musik- och kulturskolan samt dess verksamhetsplaner under senare år. Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn på vad de tycker är viktigt för nybörjarelever att lära sig i relation till de traditioner, idéer och värderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas.

Introduktion: Sverige toppar skilsmässostatistiken i Europa. När separationer sker påverkas såväl inblandade barns som vuxnas hälsa starkt negativt. Det höga antalet skilsmässor och separationer kan därför betraktas som ett folkhälsoproblem. Kvinnor, är oftast de som tar initiativ till separation. Det är därför viktigt och relevant att forska kring hur kvinnor upplever sina parrelationer.

Detta är en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen på högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan än för 35 år sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever är också betydligt sämre än för 35 år sedan. En webbenkät skickades ut till matematiklärare runt om i Sverige, 148 stycken svarade på hur deras undervisningstid ser ut och vilken inställning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan på undervisningens kvalitet och variation. Resultaten visar på att de flesta lärare tycker att kvaliteten och variationen påverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lärare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte räcker till för att nå de nationella målen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur instrumentallärare bedriver sin undervisning i förhållande till ramfaktorerna: den givna tiden och styrdokumenten. Detta intresserade oss eftersom vi själva kommer att arbeta som instrumentallärare när vi avslutat våra studier vid musikhögskolan i Piteå. Vi har i vår studie utgått från ramfaktorteorin eftersom vi sett att det finns många faktorer som har stor inverkan på undervisningens genomförande. Studien genomfördes som en enkätundersökning som riktades till sång- och instrumentalpedagoger i kulturskolan, gymnasiet, folkhögskolan och musikhögskolan. I enkäten kommunicerade vi påståenden som relaterade till lärarnas syn på kursplanens funktion och eleven i förhållande till kursplanen och lektionstiden.

TitelGod, don't you ever feel like everything we do and everything we've been taught is just toservice the future?1FörfattareTor KindahlKursMK1500: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT2011SyfteAtt undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenskagymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstås i relation till forskning inom MediaLiteracy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier.Metod och materialECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för gymnasieskolan.HuvudresultatMediekunskaperna handlar mer om att orientera eleven i olika mediekunskapsområden samtgrundläggande färdighetsträning som både gäller hur man använder media och hur medier kananvändas för att sprida budskap - i synnerhet till olika målgrupper. De handlar mindre om attbelysa intressekonflikter, normer och värderingar i samhället. Mediekunskaperna igymnasieskolan är följaktligen en snäv gestaltning av vad som förespråkas inom MediaLiteracy-forskningen. Man kan av samma orsak även konstatera att kunskaperna i hög grad ärinordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen..

SyfteSyftet med denna uppsats är att studera konsumenters attityder till EMV i dagligvaruhandeln, kopplat till hur de upplever valfriheten i sortimentet. MetodUppsatsens ansats har varit abduktiv och undersökningen har varit av kvalitativ karaktär. Den metod som har använts för att samla in primärdata är semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har utförts med konsumenter och urvalsmetoden har varit en form av snöbollsurval. Teoretiska perspektivAllmänna teorier om EMV utgör grunden i vår teoretiska referensram tillsammans med teorier om valfrihet, och teorier om hur konsumenter skapar attityder.

Syftet med vår studie är att försöka synliggöra och jämföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras inställning till matematik utifrån förskolans styrdokument, då förskolan i dagarna står inför en reviderad läroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkätundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för några semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollärare och barnskötare med olika lång tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att läroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning påverkar pedagogers syn på matematikens betydelse i förskolan. Anmärkningsvärt var att det var de pedagoger med längst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll läroplanens betydelse. Vår tolkning av det resultatet är att flera år av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förståelse av vad målen innebär praktiskt..

Syftet med denna studie var att ta reda på vad för läromedel lärarna använder i sin matematikundervisning, och på vilka grunder läromedlet väljs ut och tillämpas. I studien jämför vi svenska och finska förskollärare och år1 lärare för att urskilja likheter och skiljaktigheter dem emellan. Vi har bland annat studerat hur lärarna i respektive land beaktar sina styrdokument vid val och tillämpning av läromedel i matematikundervisning. I den teoretiska bakgrunden beskrivs de olika skolformerna och styrdokumenten. Vi presenterar litteratur som anknyts till resultatdiskussionen, redogör för olika syner på vad matematik är samt behandlar tre olika inlärningsteorier i matematik.

Syftet med den här studien är att undersöka hur medarbetare förhåller sig till de mallar och styrdokument som ska användas för den interna kommunikationen och hur de i sin tur uppfattar att det påverkar organisationens image..

Det här är ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa ser på hälsa och hur de konkretiserar hälsoarbete i ämnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lärare i idrott och hälsa vill vi få en bild av hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur det konkretiserar hälsoundervisning i ämnet samt hur undervisningen överensstämmer med teori och styrdokument. Vår frågeställning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa på:? begreppet hälsa?? hälsa i ämnet idrott och hälsa?? hälsoundervisning?? hälsa i styrdokument och hur förhåller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lärare som har en utbildning med 40 poäng idrott och hälsa eller liknande beroende på aktuell lärarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett på respondenternas skolor eller om så önskat annan plats, fri från yttre störningar.Vårt resultat pekar på att respondenterna har likstämmig uppfattning kring begreppet hälsa, en ståndpunkt som även samstämmer med teorins definition av hälsa.

När företag ska implementera ERP-system är det viktigt att företaget ser till att få kvalitet på implementeringen. Ett ERP-system är ett informationssystem som ska hantera alla funktioner inom ett företag på ett integrerat sätt. För att få kvalitet på implementeringen krävs att budgeten hålls, att implementeringen blir klar i tid, att processerna i företaget optimeras, att kraven tillfredsställs och att integreringen med andra system klaras av på ett bra sätt.Examensarbetet har undersökt om Business Blueprints kan vara en hjälp för företag när det gäller att säkra kvaliteten på implementeringar av ERP-system. Business Blueprints är en modell som guidar företag genom hela systemutvecklingen. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av undersökningen som detta arbete omfattar kan sammanfattas med att Business Blueprints är en hjälp för företag när det gäller att kvalitetssäkra implementering av ERP-system..

Uppsatsen avser att undersöka, beskriva och analysera hur kvinnor och män upplever kvaliteten av ICAs kundklubb. Genom att studera detta kan företaget ICA få information om hur de ska ta hänsyn till genusperspektivet när de sätter samman och marknadsför kundklubbserbjudanden. Den genomförda studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning som är besvarad av 50 stycken respondenter som är medlemmar i ICAs kundklubb.Studien visar att kvinnorna upplever en högre kvalitet av ICAs kundklubb än vad männen gör. Detta för att männen inte tar del av de förmåner som erbjuds från kundklubben i lika stor utsträckning som kvinnorna. Därför bör företaget anpassa utskicken beroende på om budskapen riktas till kvinnorna eller männen.

Kvalitet är viktigt för utvecklingsföretag, det ger nöjda kunder och gör att efterfrågan på produkterna ökar, d.v.s. kvalitet är lika med lönsamhet (Tisell, 1991). I många av dagens branscher råder hård konkurrens och där har kvalitetsstyrning blivit ett viktigt medel för att uppnå lönsamhet (Söderstedt, 1995). Hur uppnår man då kvalitet?Traditionellt har kvalitetsarbete inneburit att man utför kontroll på själva produkten och kasserar de produkter som inte håller måttet.

Denna rapport har sin utgångspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier är bristfälliga och på grund av det även i misstankarna om en betygsinflation på gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sätts, utförs där tre lärare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jämförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lärarna om hur de hanterar betygsättningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gällande styrdokument.

Many students in the Swedish and Norwegian compulsory school do not have quali­fi­cation to search for further education. There is a large part of those pupils who have a different native language than the country?s majority language. These students? possi­bi­lities to a fair and equal education is regulated in national laws and regulations of school activity, the so-called governing documents. The purpose of this study is to compare Norwegian and Swedish governing docu­ments regarding education for pupils with another native language.